Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fraternity - Fraticelli - Fratres - Fratria - Frauenburg - Frauenlob (Heinrich von Meissen) - Frauenstädt, Julius - von Fraunhofer, Joseph - Fraunhoferska linjerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRATICELLI
el. tre grekiska bokstäver, utgörande
begynnelsebokstäverna i det grekiska motto, som
sammanslutningen valt åt sig. Medlemskapet är begränsat,
och för olika f. gälla olika principer för
upptagande av medl., t.ex. kunskapsmeriter, sportliga
prestationer, litterära el. konstnärliga intressen,
föräldrarnas samhällsställning och förmögenhet.
Därför framträda stundom stora sociala
rangskillnader mellan olika f. Ofta äger f. ett hus
(fra-ternity house), där medl. få bo. Det äldsta och
förmodligen mest ansedda är det 1776 grundade
Phi Beta Kappa, vars medl. utses med hänsyn
till studie- el. forskningsresultat. B.Pf.
Fraticelli [-cäll’i] (ital., dim. av frate,
klosterbroder), benämning på medl. av en tiggarorden, särsk.
franciskanorden, sedan slutet av 1200-talet använd
om flera religiösa riktningar, vilka företrädde ett
extremt fattigdomsideal, särsk. om en i Syditalien
utbredd sekt av denna art, som stod i skarp
opposition mot kyrkan och i gengäld blev hårt förföljd
av inkvisitionen. Den dog ut i slutet av
1400-talet. — Litt.: D. L. Douie, ”The nature and the
effect of the heresy of the f.” (1932).
Fra’tres (lat., bröder, plur. av fräter*, broder). F.
arva’les, se Arvalbröderna; f. carita’tis, se
Barmhärtiga bröder; f. commu’nis witae, f. devo’ti, se Det
gemensamma livets bröder; f. conver’si,
”lekmanna-bröder”, se Conversi; f. de schoVis christia’nis, se
Skolbröder; f. gauden’tes, ”de glada bröderna”, en
italiensk riddarorden, stiftad till jungfru Marias ära
1233, stadfäst 1261, fanns ännu på 1700-talet; f.
igno-ran’tiae, se Ignorantbröder; f. mino’res, f. minores
conventua’les och observan’tes, se Franciskanorden;
f. praedicato’res, ”predikarbröder”, se
Dominikan-orden.
Fratrfa (grek.), eg. broderskap, den lägsta
organisatoriska enheten i det på ätteförbund vilande
äldsta samhällsskiktet i Grekland, känd huvudsaki.
från Aten, där f. utgjorde underavd. av de 4
äldre fylerna. Efter Kleisthenes’* reorganisation av
det atenska samhället (509 f.Kr.) kvarstodo f. som
ett slags organ för folkbokföringen, förde listor
över sina medl. och inregistrerade ingångna
äktenskap och nyfödda barn. — I modern etnologisk
och sociologisk litteratur användes termen f. för
att beteckna exogama underavd. av stammar (se
Klan). K.H.
Frauenburg [frau’anbork], po. Frombork, stad i
Ostpreussen, vid s. delen av Frisches Haff; 2,950
inv. (1933)- Hamn. I den vackra gotiska
katedralen från 1300-talet är Copernicus begraven.
Museum för Ermland. F. blev stad 1310.
Frauenlob [fråu’anlåp], eg. Heinrich von
Meissen, tysk mästersångare (o. 1250—1318),
skrev lovkväden till jungfru Maria och samtida
kvinnor (vrouwen) •, hans dikter utgåvos 1843.
Frauenstädt [frau’9njtät], Christian Martin J
u-1 i u s, tysk filosof (1813—79), en av
Schopenhau-ers tidigaste anhängare samt arvinge till hans
litterära kvarlåtenskap (”Aus Schopenhauers
hand-schriftlichem Nachlass”, 1864). Efter
Schopenhauers egen plan föranstaltade F. även den första
samlade uppl. av dennes verk (6 bd, 1873—74), därtill
”Schopenhauer-Lexicon” (2 bd, 1871). I sin egen
filosofi sökte han mildra mästarens subjektiva
idealism och pessimism.
von Fraunhofer [fräu’nhåfer], Joseph, tysk
optiker (1787—1826), uppväxte under torftiga yttre
villkor och kom tidigt i instrumentmakarlära. Han
knöts snart till Reichenbach, Utzschneider och
Liebherrs berömda instrumentfabrik i
Benedikt-beuern och avancerade småningom till delägare i
firman, vilken han slutl. blev ensam innehavare av.
Denna förlädes 1819 till München, där F. blev
prof, i fysik. F. har utfört banbrytande arbeten
inom skilda områden
av optiken. Han
konstruerade ett
akroma-tiskt linssystem, vilket
kom till användning i
de kikare, som
ovannämnda firma
tillverkade och som snart
erhöllo världsrykte. I
samband härmed
studerade han ljusets
brytning i olika glassorter
och
brytningsexponen-tens beroende av
ljusets färg. Vid dessa
undersökningar använde
F. solljus som ljuskälla och leddes härigenom till
studium av de efter honom uppkallade
absorp-tionslinjerna (se Fraunhoferska linjerna). Genom
att hänföra mätningen av brytningsindices till
dessa linjer kunde F. beräkna linser med en förut ej
uppnådd grad av akromatism (se Färgspridning).
F. studerade även böjningsfenomen; han är den
förste, som undersökt spektra och bestämt
ljusvåglängder med användning av böjningsgitter,
först mellan 2 ramar spända, parallella
metalltrådar, senare på glas ritsade, parallella streck.
Fenomenen betraktades genom kikare. F.
konstruerade även en spektralfotometer och en apparat för
mätning av planeternas diam. — Litt.: A. Seitz,
”J. v. F. und sein optisches Institut” (1926); M. v.
Rohr, ”J. v. F:s Leben, Leistungen und
Wirksam-keit” (1929). Re.
Fraunhoferska linjerna [fråu’nhåførska], fys., ett
slags i solspektrum förekommande mörka linjer,
som upptäcktes av Wollaston 1802 men senare
studerades framför allt av Fraunhofer, efter vilken de
erhållit sitt namn. Man anser, att de flesta
uppkomma genom solstrålarnas absorption i
solatmosfären, medan en mindre del, de s.k. terrestra el.
atmosfäriska f., förorsakas av
jordatmosfärens absorption. Dessa senare bli, då solen står
lågt, mera framträdande. Antalet f. är mycket
stort; man har uppmätt över 2,000 stycken. De
förekomma icke endast i det synliga, utan även i det
infraröda och ultravioletta spektralområdet. De
starkaste linjerna betecknas sedan gammalt med
stora och små bokstäver. Fig. visar en del synliga
linjer i deras naturliga lägen i spektrum; undertill
äro de ämnen angivna, från vilkas spektra linjerna
härröra; ovantill är anbragt en våglängdsskala,
Fraunhoferska linjerna i solspektrum.
— 455 —
— 456 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
