Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fraunhoferska linjerna - Fraustadt - Fravashi - Fraxetin - Fraxinus - Fray - Fray Bentos - Frazer - Frazer, Sir James - Frazzi, Vito - Frc(s) - Frech, Fritz - Fréchet, René Maurice
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÉCHET
som möjliggör avläsning av linjernas våglängder
i ångströmenheter. F. ha haft mycket stor
betydelse för spektralanalysen. Re.
Fraustadt [frau’Jtat] (ty.), po. Wschowa, stad i
Polen, 80 km s.s.v. om Poznari; 7,502 inv. (1933).
Sockerfabrik. — Vid F. stod V2 1706 ett slag
mellan en svensk armé under Rehnschiöld (10,000
man) och en sachsisk-rysk under v. Schulenburg
(18,000 man). Rehnschiöld, som dessutom hotades
av en polsk armé, grep initiativet, drog genom
en demonstrativ reträtt Schulenburg efter sig till
den öppna terrängen vid F. samt gick trots sin
underlägsenhet till ett dubbelt omfattande anfall,
som ledde till det sachsiska inf:s kapitulation.
Endast 3,000 man av Schulenburgs här undkommo. —
Litt.: ”Karl XII på slagfältet” (1918—19).P.;T.Hm.
Fravashi [-aj’i] (avestaspråk; pehlevi fravåhr-,
nypers. fervers), i parsistiska religionen benämning på
andeväsen, på det närmaste förbundna med
människorna men dock fristående från dessa liksom
fyl-giorna i den fornnordiska religionen och genierna i
den fornromerska. I den egentliga
Zarathustra-religionen betecknar f. även näringskraften, den
uppehållande principen såväl hos människor och
djur som hos gudar och ting.
Fravashi-föreställ-ningen är dock betydligt äldre än Zarathustra och
har tydligen uppstått ur tron på förfädernas andar,
som hjälpa de efterlevande människorna. I den
senare parsismen ha f. en dubbel uppgift: dels äro
de människornas skyddsandar, som från sin
himmelska boning skynda de troende till hjälp och
värna dem, i sht för de onda demonernas lömska
anfall, dels äro de naturandar, som hålla de goda
himlakropparna i rörelse, liksom de också giva
källorna deras vatten och fälten deras grönska.
I den senare litteraturen åkallas ”de fromma f.”
som ett slags helgon. — Den förnämsta festen till
f:s ära firades 10/3—20/3, då man väntade besök av
dem i hemmen och därför satte fram mat och
kläder åt dem; denna fest motsvarar anthesteriefesten
hos de gamla grekerna och julfirandet hos våra
nordiska förfäder, då man likaledes väntade
besök av de avlidnas andar och därför satte fram
gåvor åt dem. — Litt.: N. Söderblom, ”Les
fra-vashis” (i ”Revue de 1’histoire des religions”, 39,
1899). Efr.B.
Fraxeti’n, en monometyleter av trioxikumarin;
bildar glykosiderna p a v i i n i hästkastanjens och
f r a x i n i askens bark.
Frax’inus, växtsläkte, se Ask.
Fray, se Fra.
Fray Bentos [fråi’ Qä’ntås], huvudstad i dep. Rio
Negro i s.v. Uruguay, vid floden Uruguay; c:a
18,000 inv. F. har en 7,3 m djup hamn och stor
köttkonserveringsindustri.
Frazer [fréVza], bilmärke, introducerat 1946 av
Kaiser-Frazer-koncernen och tillverkat vid Willow
Run, nära Detroit, USA. Märket är uppkallat efter
J. Frazer, förutvarande chefskonstruktör vid
Gra-ham Bros., vilkas maskinutrustning övertagits av
Kaiser-Frazer. Se Kaiser-Frazer Corp.
Frazer [fréFza], Sir James George, engelsk
folklorist (1854—1941), prof, i social antropologi
i Liverpool 1907 och i Cambridge 1921, adlad 1914.
F. var lärjunge till E. B. Tylor och liksom denne
en av de främsta representanterna för den
engelska antropologiska skolan, som gjort de primitiva
folkens sedvänjor och tankevärld till sitt
huvudstudium och med detta som utgångspunkt sökt
belysa dels nutida europeisk folktro och folksed,
dels forntidens religioner. F. har framför allt sökt
utreda förhållandet mellan religion och magi och
därvid påvisat några av de vanligaste
trolldoms-formernas uppkomst ur idéassociationer. F:s
huvudarbete är ”The golden bough” (2 bd, 1890, 3 ed.,
12 bd, 1911—15; förk.
ed. 1922; sv. övers.
”Den gyllene grenen”,
2 bd, 1925; 1936
utkom ”After moth. A
supplement to the
Golden bough”), ett verk,
som övat ett
utomordentligt inflytande på
forskningen och som
ständigt kommer att
bevara en viss
betydelse på gr. av det
ofantliga material från alla
jordens länder, som där
sammanförts. Arbetet
vittnar om en kolossal beläsenhet, icke minst betr,
klassisk litteratur, och utmärkes av en
fängslande framställningskonst och stor
kombinationsförmåga, men det brister i källkritiken och överdriver i
nära anslutning till Mannhardt vegetationsriternas
betydelse, vilket F. delvis själv erkänner i sista
förkortade uppl. Bland F:s övriga arbeten förtjäna
nämnas ”Pausanias’ description of Greece” (6 bd,
1898), ”Totemism and exogamy” (4 bd, 1910),
vartill utkom ett supplement ”Totemica” (1937),
”Folklore in the Old Testament” (3 bd, 1918;
förk. ed. 1923), ”The belief in immortality” (3
bd, 1913—24), ”Man, God and immortality” (1927),
”The worship of nature”, 1 (1926), ”Fasti of
Ovid” (5 bd, 1929), ”Myths of the origin of fire”
(1930). Bibliogr. över F:s arbeten av T.
Bester-man (1934). v.Sw.
Frazzi [-at’si], V i t o, italiensk komponist (f.
1888). Bland hans större verk märkas operan
”Kung Lear” samt två nocturner för kör och
orkester. I sin lyriska alstring stöder sig F. ofta
på italiensk folkmusik.
Frc(s), förk. för fra. franc(s), se Franc.
Frech [frä/], Fritz, tysk geolog och
paleonto-log (1861—1917), 1893 prof, i Breslau, 1917 död i
malaria som krigsgeolog i Syrien. F. har
behandlat så gott som alla evertebratgrupper och alla
geologiska system fr.o.m. övre prekambrium, dock
särsk. devon. Det av F. Roemer påbörjade
ency-klopediska verket ”Lethæa geognostica”
(1876—-1913) fortsattes av F. efter nya riktlinjer; stort
utrymme ägnas åt paleogeografiska översikter.
Vissa delar överlätos åt andra författare, men
verket slutfördes ej. F. bearbetade viktiga
avsnitt av F. v. Richthofens ”China” (1877—1912)
samt planlade och var (fr. 1913) den förste utg.
av ”Fossilium catalogus”. G.R.
Fréchet [frejä’], René Maurice, fransk
matematiker (f. 1878), prof, i mekanik i Poitiers 1911,
i matematik i Strasbourg 1919, sedan 1928 i
differential- och integralkalkyl vid Faculté des
Sciences i Paris. Sina viktigaste insatser har F. gjort
mom abstrakt mängdteori.
— 457 —
— 458 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
