Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frederiksborg - Frederiksborgs Amt - Frederiksborgshäst - Frederiksen, Niels Christian - Frederiksen, Tenna - Frederiksen, Emil - Frederikshaab
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDERIKSBORG
Frederiksbergs slott från luften.
Frederiksborg [-bår7], slott vid Hilleröd i
Nord-själland, började uppföras i st.f. ett tidigare
adelsslott, Hillerödsholm, strax efter 1560 som jaktslott
för Fredrik II, som gav det sitt namn. Själva
huvudbyggnaden uppfördes av Kristian IV under
1600-talets första år efter ritningar av nederländska
mästare (Hans Stenwinckel nämnes särsk. 1614 ff.)
i tre sammanbyggda, höga flyglar av tegel med
sandsten till omfattningar och ornament. Den
prydes av smäckra torn — det högsta till v. i
borggården (vid kyrkflygeln, 92 m) försett med
klockspel —, som ha genombrutna spiror, vidare
av karnapper och utsprång samt höga, dekorerade
gavlar. På borggården reser sig en
skulptursmyc-kad springbrunn, ”Neptunbrunnen”, urspr. utförd
av A. de Vries 1623 (figurerna bortförda av
svenskarna 1659 och uppställda vid Drottningholm, nu
ersatta på F. med avgjutningar). Det präktigaste
rummet var kyrkan (i v. flygeln), som ännu har
sin prägel kvar. Den väldiga salen över kyrkan
(51 m lång) sirades av gyllenläderstapeter och
konstfullt snidverk, likaså den s.k. Rosen o.a.
konungens och drottningens gemak. Större delen
av den praktfulla inredningen samt slottets tak
m.m. förstördes genom en eldsvåda 1859.
Restau-reringsarbetet sattes dock snart i gång, och 1875
var det yttre (jämte kyrkan) färdigt. Det inre
(utom kyrkan) har (från 1878) inrättats till
Na-tionalhistorisk Museum, som rymmer avbildningar
av äldre monument och byggnader,
porträttsamling, målningar med motiv ur Danmarks historia
samt äldre möbler. — Omgivande trädgård och
park äro vidsträckta och väl vårdade samt ha en
del äldre byggnader, t.ex. ”Badestuen” från
Fre-rik II:s tid. — I freden på F. 1720 mellan Sverige
och Danmark avstod Sverige från sin tullfrihet i
Öresund. — Litt.: V. Holck & F. Beckett, ”F.” (2
bd, 1914—18). E.W.
Frederiksborg Amt i Danmark omfattar n.ö.
Själland med halvön Hornsherred v. om
Roskilde-fjorden; 1,344 km2; 132,750 inv. (1945). F. är ett
backmoränlandskap med ganska skiftande
jordmån, relativt rikt på skogar och sjöar (Arresö,
Esrum Sö). Åkern upptar c:a 62%, skogen 16%
av arealen. I F. ligga städerna Hilleröd
(residensstad), Helsingör, Frederikssund och
Frede-riksværk.
Frederiksborgshäst, hästras, se Hästar.
Frederiksen, Niels Christian, dansk
natio-— 463 —
nalekonom och affärsman (1840—1905). F. väckte
tidigt uppmärksamhet som liberal nationalekonom
och blev redan 1867 prof. Huvudparten av sina
krafter ägnade F. åt en omfattande affärsrörelse,
som bl.a. kom honom att inköpa stora
jordområden i Skåne och Småland. Han var vidare en
av Landmandsbankens stiftare. I samband med
krisen 1875 drabbades F. av så stora ekonomiska
svårigheter, att hans affärsverksamhet slogs i
spillror, vilket medförde betydande förluster för
ett stort antal personer. F. lämnade 1877 såväl
professuren som riksdagen, vilken han tillhört
sedan 1866, och begav sig till USA men
återvände till Köpenhamn 1902. T.Er.
Frederiksen, T e n n a, operasångerska, se
Kraft, T.
Frederiksen, Emil, dansk litteraturkritiker (f.
1902). F. gjorde under 1920-talet studieresor till
Tyskland och Frankrike och studerade 1925—26
i Uppsala och Berlin. Han blev mag. art. 1927
och verkade 1930—37 som lektor i danska språket
och litteraturen vid Stockholms högsk., samtidigt
som han var reselektor vid svenska skolor. F.
var adjunkt vid öregaards gymnasium 1938—44
och övergick sedan till ”Berlingske Tidende”, där
han är anställd som litteraturkritiker. F. blev 1936
medarbetare i ”Gads danske Magasin” och är
sedan 1942 dess red. F., som framträtt som
litteraturhistoriker med en del mindre studier i skilda
tidskr., har utg. ”Modern dansk litteratur” (1931;
på sv.), ”Fra Saxo Grammaticus til Hjalmar
Gullberg” (1944), ”Ung dansk Litteratur” (1945),
”Johannes Jörgensens Ungdom” (1946) och ”Den
unge Grundtvig og andre Essays” (1948). E.
Frederikshaab [-hå’b], distrikt på Grönlands
Porttornet till Frederiksborgs slott från s.v.
— 464 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
