Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredensborg - Fredenstierna, Adam (Schütz) - Frédéric, Léon - Fredericia - Fredericksburg - Fredericq, Paul - Fredericton - Frederik - Frederik d’or - Frederiksberg (kommun) - Frederiksberg (slott)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDERIKSBERG
Fredensborg.
jen. — Litt.: Monografier om F. och dess park av
V. Seeger (1915; 1917, 2 Udg. 1926; 1937). E.W.
Fredenstierna, Adam, politiker och ämbetsman
(1685—1772), hette urspr. S c h ü t z, anställdes
1706 i Svea hovrätt och deltog, enl. egen långt
senare uppgift, i P. Ribbings och Gyllencreutz’
utarbetande av förslag till en ny fri grundlag för
Sverige. 1721 blev han assessor i Åbo hovrätt,
1736 hovrättsråd, 1755 justitiekansler, 1758
president i Åbo hovrätt, 1768 i Svea hovrätt. Adlad
1726, tog F. livlig del i partilivet på mössornas
sida och inlät sig 1749 på stämplingar med
Elisabet av Ryssland om ett ryskt anfall mot Sverige
för att störta hattväldet. Han publicerade 1767 ett
memorial om frihetstidens författning, som —
ehuru bevisligen felaktigt på vissa punkter — är av
betydelse för vår kännedom om författningens
tillkomst. F. har även förf, andliga sånger. B.
Frédéric [-rikk’], L é o n, belgisk målare (f.
1856). En egendomlig förening av socialt litterär
symbolik och naturalistisk formgivning utmärker
F :s fantasifulla konst. Hans
människoframställ-ning är medvetet agitatorisk. Landskapet intar en
framstående plats i hans berättande målningar,
liksom hos Pieter Brueghel d.ä., vars
bondelivs-skildringar inspirerat F. Även Brueghel var
sym-bolist; dennes skrämmande bild av ”De blinda”
är en av inspirationskällorna till F:s märkliga
triptyk ”Krithandlarna” i Bryssels museum. B.B.
Frederi’cia, stad i Vejle Amt på Jyllands
östkust, på en udde vid Lilla Bälts smala, n. del;
22,963 inv. (1945). F. anlades som fästning av
Fredrik III 1649 och fick stadsprivilegier
följande år; till 1664 hette den Frederiksodde.
24/io 1657 intogs den med storm av Karl X Gustav.
Stadsbebyggelsen fortskred sedermera mycket
långsamt. På 1700-talet var tobaksodling en av
stadens huvudnäringar. Anläggandet av hamnen
1808 stimulerade handeln en tid, men vid
1800-talets mitt var F. en fattig stad och fästningen
oduglig. Åter nödtorftigt iståndsatt belägrades och
bombades den 1849 av den slesvig-holsteinska
hären, som emellertid tvangs häva belägringen.
Våren 1864 blev F. åter bombat, intaget och plundrat
av österrikarna. Stadens senare blomstring
började med tillkomsten av järnvägarna. Från 1872
fanns ångfärjeförbindelse med det i s. liggande
Strib, men denna nedlades, då Lilla Bältsbron vid
Middelfart öppnades 1935. I F. förenas Fyns
järnvägsnät med den östjydska längsbanan; stor
ran-gerbangård finnes. F:s stadsplan från 1728 är
enastående i Danmark; den har formen av en kvadrant,
vars 1,8 km långa båge vetter åt n. och v. och
utgöres av de gamla välbevarade fästningsvallarna
med gravar och bastioner. Gatorna, av vilka flera
äro mycket breda, äro raka och skära varandra
under räta vinklar. Efter förlusten av de skånska
provinserna var avsikten att här skapa en mera
centralt belägen storstad, Jyllands och kanske
rikets främsta, en förhoppning, som alldeles
grusades. Av kyrkorna äro Trinitatiskyrkan från 1655,
Michaèliskyrkan från 1667; bland äldre
profanbyggnader märkas Kruttornet från 1675 och en
stadsport från 1752 intill Högvakten från 1735.
F. prydes av flera krigsmonument o.a.
minnesmärken. Garnison; dövstuminst. Tack vare Lilla
Bältsbron har stadens dittills begränsade uppland
nu gripit över på Fyn. Hamnen utvidgades 1937
—39 och fördjupades till 9 m. Industrien är
mångsidig: svavelsyre-, superfosfat-, tvål-,
leksaks-och silvervarufabriker, järn-, textil- och
livsmedelsindustri. P.
Fredericksburg [fred’riksbag], stad i Virginia,
USA, vid Rappahannock River mittemellan
Washington och Richmond; 10,066 inv. (1940). Vid
F. blevo nordstatstrupperna under Burnside 13/i2
1862 slagna av de konfedererade under Lee.
Fredericq [-rikk’], Paul, belgisk historiker och
politiker (1850—1920), prof, i Gent 1883. F., som
tog livlig del i den flamländsk-liberala rörelsen,
utgav bl.a. ”Essai sur le röle politique et social
des dues de Bourgogne dans les Pays-Bas” (1875),
”De Nederlanden onder keiser Karel V” (1885),
”Geschiedenis der inquisitie in de Nederlanden
1025—1520” (2 bd, 1892—97), ”Corpus
documento-rum inquisitionis haeretica pravitatis neerlandicae”
(6 bd, 1889—1906). Under i:a världskriget vai
F. 1916—18 deporterad till Tyskland. B
Fredericton [fred’riktan], huvudstad i prov. New
Brunswick i Canada; 10,062 inv. (1941). F. är
järnvägsknut vid den även för större fartyg hit
segelbara S:t John River och har univ., grundat
1800 (413 studenter 1944/45).
Fred’erik, danska och nederländska furstar, se
Fredrik.
Fred’erik d’or [-dår], numism., se Christian d’or.
Frederiksberg, självständig kommun i
Köpenhamn*; 8,70 km2; 115,219 inv. (1942).
Frederiksberg, slott i Köpenhamn, uppfördes
av Fredrik IV efter N. Tessin d.y:s ritningar, vilka
förändrades av E. Brandenburg och fullföljdes av
J. C. Ernst och V. F. v. Plåten 1722. Det inre
smyckades under 1700-talets lopp med
stuckdeko-rationer samt målerier av Krock, Mandelberg m.fl.
1859 uppläts F. till officersskola. Den vackra
parken, Frederiksberg Have, urspr. anlagd
i sträng fransk stil, omlades i en fri engelsk stil
under Fredrik VI, som gärna vistades på F. och
vars staty (av Bissen d.ä.) står vid infarten från
Frederiksberg Allé. — Bild se sp. 463. — Litt.: L.
Bobé, ”Bogen om F. Slot” (1919). E.W.
— 461 —
— 462 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
