Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frederikshaab - Frederikshavn - Frederiks Hospital - Frederiksnagor - Frederiksodde - Frederikssund - Frederiksværk - Fredga, 1. Karin - Fredga, 2. Arne - Fredholm, 1. Ludvig - Fredholm, 2. Ivar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDHOLM
västkust, mellan 61 och 62 V20 n.br.; 1,079
grönländska inv. (1936) och 163 européer (1930). Det
isfria kustområdet är c:a 50 km brett och starkt
sönderskuret. Inom F. ligga Ivigtuts kryolitbrott
och den stora glaciären F:s isblink. Huvudorten
F., grundad 1742, har 328 inv. (1936); radiostation.
Frederikshavn [-hau’n], stad i Hjörring Amt i n.
Jylland (Vendsyssel), vid Kattegatt; 16,827 inv.
(1945). Orten var urspr. ett fiskläge och
överfarts-ställe till Norge, bekant sedan 1570-talet under
namnet Fladstrand. Fästningsverk anlades 1627
—1712 och slopades 1864; vid hamnen kvarstår
Kruttornet av gråsten från 1686. F. blev stad
under sitt nuv. namn 1818. Den har blomstrat
främst tack vare tillkomsten av statlig hamn 1830
—41 och av järnvägarna: till Hjörring
(östjyds-ka längsbanan), till Aalborg över Sæby och till
Skagen. Staden sträcker sig nu längs kusten över
5 km; det ursprungliga fiskläget återfinnes i den
n. stadsdelen. Hamnen är näst Aarhus’ den bästa
på Jyllands östkust och en anlitad nödhamn; den
är 8 m djup och har reguljär förbindelse med
Köpenhamn, Göteborg, Oslo och Larvik. Den är
även en av Danmarks främsta fiskehamnar. Bland
industrierna märkas skeppsvarv med flytdocka,
slakteri, gjuteri och mekanisk verkstad.
Havsbio-logisk station och kustsanatorium; havsbad.
Stadens offentliga byggnader uppvärmas med
naturgas från trakten, varjämte gasverksgasen
tillsättes med intill W naturgas. — Litt.: P. C.
Pedersen, ”Fladstrand—F.” (1942). P.
Fred’eriks Hospital, sjukhus i Köpenhamn med
namn efter Fredrik V. Det togs i bruk 1757 och
ersattes först 1910 med det mera moderna och
tidsenliga Rigshospitalet. F. var det första
offentliga sjukhuset i Danmark med c:a 350 sängplatser
fördelade på 2 medicinska och 2 kirurgiska avd.
Till detsamma var den kliniska utbildningen för
med. studerande knuten. Fr.o.m. 1926 äro
Kunst-industri- och Folkemuseet inrymda i F:s
byggnader.
Frederiksna’gor, dansk koloni i Indien, se
Se-rampore.
Frederiksodde, se Fredericia.
Frederikssund, stad i Frederiksborg Amt på
Själland, på ö. sidan av Roskildefjorden; 3,557 inv.
(1945; med förorter 4,618). Sedan 1935 leder en
bro över fjorden. Hamnen är 3,7 m djup.
Slakteri, gjuteri och mekanisk verkstad. F. blev stad
1665 och är uppkallad efter Fredrik III.
Frederiksværk, stad i Frederiksborg Amt på
Själland, vid nordändan av Roskildefjorden och vid
Arresös avloppskanal; 3,029 inv. (1945; med
förorter 3,870). Hamnen, anlagd 1860, är 3 m djup,
F. har gjuterier och mekaniska verkstäder samt
Danmarks enda krutbruk. 1942 igångsattes ett
stort stål- och valsverk (årsproduktion c:a 40,000
t valsat stål). Orten började uppväxa efter
tillkomsten av Arresökanalen 1719 och anläggandet
av krutbruk och kanongjuteri 1758 (jfr J. F.
Classen); den blev stad 1907. P.
Fredga. 1) Karin F., rytmikpedagog (f. 31/s
1884), genomgick efter konst- och musikstudier
Dalcroze-inst. i Genève och Paris, erhöll
rytmik-lärarcertifikat 1923 och högre examen med diplom
1925. Följ, år grundade F. en egen (sedan 1946
statsunderstödd) skola i Stockholm, Dalcroze insti-
tutet*, vilken hon fortfarande förestår. F. har
dessutom varit rytmiklärarinna vid Stockholms
folkskolor 1927—30 och 1939—43, vid Musikhögsk.
sedan 1935 och vid Operaskolan sedan 1943.
2) A r n e F., den föreg:s brorson, kemist (f.
18/7 1902), fil. dr och doc. i kemi 1935, prof, i
organisk kemi 1939, allt vid Uppsala univ. F. har
bl.a. studerat organiska selenhaltiga föreningar och
optiskt aktiva ämnens konfiguration. Han har
bl.a. utg. ett 50-tal skrifter i organisk och historisk
kemi.
Fredholm. 1) Ludvig Oscar F., affärs- och
industriman (1830—91), drev efter handelsstudier i
Tyskland
framgångsrik affärs-, sedermera
även
bankirverksamhet i Stockholm. F:s
namn är främst knutet
till elektrotekniken, för
vilken han kom att
intressera sig först i
medelåldern. Under en
resa i England 1880
riktades F:s
uppmärksamhet på ett nytt
fabrikat (Brush) av
elektriska båglampor,
vilka han introducerade
i Stockholm. Tills, med
ingenjören Georg Wenström lät F. 1881 utföra
Sveriges första elektriska gatubelysning (Norrbro
och angränsande platser i Stockholm). Ung.
samtidigt lanserade F. i Sverige elektriska glödlampor
av engelskt fabrikat (Lane-Fox). Det var F:s
mening att av de engelska leverantörerna förvärva
de skandinaviska patenten på bl.a. elektriska
generatorer; Wenström kunde dock snart uppvisa
en av honom själv gjord generatorkonstruktion,
som var bättre än den engelska, varför F. i stället
inköpte Wenströms patent. På grundval av
Wen-ströms konstruktioner startade F. 1883 Sveriges
första elektromaskinverkstad, Elektriska ab. i
Stockholm. Genom sammanslagning 1890 med
Wenström & Granströms elektriska kraft-ab. blev
F:s företag moderbolag till Asea, vars förste
sty-relseordf. F. blev. A.Lg.
2) Erik Ivar F., den föreg:s son, matematiker
(1866—1927), fil. dr i Uppsala 1898, s.å. doc. i
matematisk fysik vid Stockholms högsk., prof, i
rationell mekanik och matematisk fysik 1906. Efter ett
par års studier vid Tekniska högsk. och vid univ.
i Uppsala övergick
F. 1888 till
Stockholms högsk., där han
inom kort intog en
bemärkt plats inom
kretsen av begåvade
elever kring
Mittag-Leffler. Ehuru han
mycket snart skulle
visa sig i stånd att
lämna värdefulla bidrag
till den av högsk :s
matematiker framför
allt företrädda
funk-tionsteorien, intog han
— 465 —
— 466 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
