Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredriksson, Nils - Fredriksson, Viktor - Fredriksson, Karl - Fredriksskans - Fredrikstad - Fredriksten - Fredriksvern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDRIKSSON
Fredrik stad.
tal och skrift framgångsrikt verkat för höjande av
yrkesutbildningen och dess organisation. Han
anlitades 1916—17 som sakkunnig vid utredning om
praktiska ungdomsskolor och 1919—21 vid
utredningen ang. omorganisationen av Chalmers
tekniska inst., var ordf, i 1936 års yrkesskolesakkunniga,
ordf, i Sveriges standardiseringskommission 1935—
41, ordf, i styr, för Tekniska museet från 1941 och i
Tekniska nomenklaturcentralens arbetsutskott från
1940. F. var 1919—36 undervisningsråd och chef
för den förstn. år inrättade avd. för
yrkesskole-väsendet inom Skolöverstyrelsen. Han har utg. en
mängd skrifter i pedagogiska, sociala och tekniskt
organisatoriska frågor. [R.JA.Lg.
Fredriksson, Viktor Adolf, folkskolinspektör
(f. 23/e 1892), medarbetare i ”Göteborgs-posten”
1913—16, folkskollärarexamen 1919, anställd vid
Göteborgs folkskolor 1919—42, från 1926 som
till-synings- och från 1933 som överlärare,
folkskolinspektör i Göteborgstraktens inspektionsområde
1942, medl. i 1940 års skolutredning. I Sveriges
folkskollärarförbund var F. pressombudsman 1925
—33 och styrelseled. 1928—33; i Sveriges allmänna
folkskollärarförening var han medl. av
centralstyrelsen 1930—46, från 1945 som ordf. F. har
redigerat ”Svenska folkskolans historia”, 1—4 (1940
—42) samt bl.a. utg. ”Sveriges första
folkskollärarförening” (1938) och ”Den framtida skolan”
(1944)- E.Bng.
Fredriksson, Karl Hjalmar, journalist (f. 22/a
1895), till 1922 arbetare. F. började 1919 medarbeta
i veckotidn. ”Frihet” med dikter och politiska
uppsatser, blev medarbetare i ”Värmlands folkblad”
1922, i ”Smålands folkblad” 1924, var red. där
1926—29, för ”Frihet” 1930—37, anställd i
Socialdemokratiska partistyrelsens informationsavd. 1937
-—40. Sedan 1940 medarbetar F. i
”Social-demo-kraten” (”Morgontidn.”), där han först skötte den
fackliga och ekonomiska avd. men sedan också
lämnat bidrag till ledarspalten. F. har gjort sig
mest känd som politisk kåsör under sign.
Nordens Karlsson i ”Morgontidn.” och ”Vi”
(”Nordens Karlssons bästa”, 1945). Han har
redigerat valtidn. och valfilmer och utg. ett antal
broschyrer, bl.a. ”Socialismen i folkhemmet” (1941).
”Hur jag blev fanatisk socialist” (1946) har
självbiografiskt innehåll. E.
Fredriksskans, en 1717 på en holme utanför
Gävle anlagd skans. Tack vare denna räddades Gävle
såväl 1717 som 1721 från att skövlas av ryssarna.
F. reparerades 1808 och underhölls sedan till 1863,
då bestyckningen borttogs. 1892 överläts skansen
till Gävle stad, som 1902 lät rasera densamma och
använde stenen till hamnbyggnad. Till minne av
F. avtäcktes 1905 en minnessten.
Fredrikstad, stad i östfold fylke i Norge, på
båda sidor av Glömma, där denna grenar sig kring
Kråkeröy vid utflödet i Oslofjorden; 10,2 km2,
14,117 inv. (1946). Sedan Sarpsborg 1567 bränts
av svenskarna, beslöts att samhället med
bibehållande av sina gamla privilegier skulle
återuppbyggas närmare älvmynningen, och så uppstod på
ö. älvstranden F:s äldsta del, östre F.,
”Gamle-byen” el. ”Festningen”. Dess betydelse växte,
sedan det 1657 börjat befästas med efter hand 5
bastioner (alltjämt välbevarade) åt landsidan samt
mur och vall längs älven. Någon nämnvärd roll i
krigshistorien har F. dock ej spelat; 4/s 1814 gav
det sig efter blott en dags beskjutning av svenska
sjöstridskrafter. Stadens moderna blomstring
började med träindustriens uppsving i mitten av
1800-talet, och nu är F. Norges främsta exportort för
trävaror. I Östre F., som har regelbunden
stadsplan, ligga rådhus, tullhus, sjukhus och militära
anläggningar (i:a inf.-reg.) samt den äldre av
stadens båda kyrkor (från 1764). Vestre F. el.
”Forstaden” på v. älvstranden fick sin bebyggelse
reglerad 1723 men har delvis krokiga och trånga
gator. Här ligga bl.a. ett stort bibi., teater, flera
fackskolor och hotell samt järnvägsstationen vid
östfoldbanen med förbindelse till Oslo och Sverige
(över Kornsjö). Bland stadens industrier märkas
flera stora konservfabriker, sågverk, hyvlerier och
trävarufabriker, Fredrikstad mekaniske verksted
a/s (aktiekapital 1 mill. nkr) med skeppsvarv, vidare
tegelbruk, olje-, motor- och skofabriker, porslins-,
tobaks- och textilfabrik. F. utskeppar jämte virke
cellulosa, papper, tegel, granit, fett och titanvitt.
— Litt.: ”F. Gamlebyen og festningen” (1934). P.
Fredriksten, norsk fästning i s.ö. delen av
staden Halden. 1644 anlades här en skans,
kallad Cretzensten efter överste Benedikt Cretz. 1658
och 1659, från vilket senare år namnet F.
daterar sig, utfördes till skydd mot svenskarna flera
försvarsverk. 1660—73 utbyggdes F. till en
oregelbunden bastionsfästning, varefter i slutet av
1600-talet flera utanverk tillkommo, bl.a. det 500
m ö. därom belägna Gyldenlöve. Ehuru 6 ggr
anfallet av svenskarna, har F. aldrig blivit
erövrat men väl överlämnat. Sålunda anfölls F. utan
framgång av en styrka under H. Stakes befäl
16/g 1658 och 4A 1659 samt belägrades av L. Kagg
14/i—22/’ 1660. 4A 1716 gjorde Karl XII ett
försök att ta F. och återkom hösten 1718, då
belägringen började 7A. Gyldenlöve stormades
27/u, men sedan konungen 30/ii stupat, hävdes
belägringen. 2/s 1814 började åter en svensk
styrka belägra F., som småningom utsattes för
en häftig art.-eld. På gr. av konventionen i Moss
överlämnades F. 15/s till svenskarna, som
kvar-blevo där till 2/s 1815. Enl. konventionen i
Karlstad 26/io 1905 har F. desarmerats, men de gamla
fästningsverken kvarstå som historiskt
minnesmärke. A.W.G.
Fredriksvern, f.d. norsk fästning och örlogsvarv
vid Stavern vid Larviksfjorden. Ett där befintligt
— 507 —
— 508 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
