Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredsfördrag, fredstraktat - Fredsföreningar - Fredsförpliktelser - Fredshögskolan - Freds-konferens, -kongress - Fredsmarsch - Fredsmil - Fredspipa - Fredsplaneringskommissionen - Fredspreliminärer - Fredspriset - Fredsrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREDSFÖRENINGAR
avtal. Oftast bringas dock kriget att upphöra
genom ett direkt avtal därom, ett f. Detta f.
föregås ofta av ett vapenstillestånd*,
varigenom de militära operationerna inställas, medan
krigstillståndet i rättslig mening alltjämt består.
Innan ett definitivt f. kan komma till stånd,
avslutas stundom fredspreliminärer, vilka
fastslå fredsvillkorens huvudgrunder, medan
utformningen av de närmare detaljerna får anstå till
det definitiva f. Icke ens detta behöver dock med
nödvändighet innehålla den slutgiltiga lösningen
av alla tvistefrågor parterna emellan. Ej sällan
överlåtes åt särskilda kommissioner att närmare
utforma f:s mera abstrakta regler, el. också
hän-skjutes det till en skiljedomstol att i viss
omfattning fastställa fredsvillkoren. Detta sista kan
särsk. tänkas komma i fråga, då ett krig bringats
att upphöra genom intervention av utomstående
makter, vilka erbjuda sina bona officia för att
sammanföra de krigförande el. också direkt
medling. När flera makter deltagit i kriget, kan
fredsunderhandlingen svälla ut till en
fredskongress el. fredskonferens. Om en av flera
med varandra förbundna makter sluter särskild
fred med motparten, talar man om
separatfred. De punkter, varom parterna enats,
sammanfattas i ett f., som undertecknas av deras
be-fullmäktigade ombud och sedan bekräftas,
ratificeras, genom en av vart och ett av de deltagande
staternas överhuvud utfärdad skrivelse,
ratifikation*. Ofta fordras också
folkrepresentationens godkännande. — F:s innehåll gäller främst
fastställandet av att fredstillstånd åter råder
mellan de deltagande staterna. Då ett f. alltid brukat
avses att bli varaktigt, betecknades det i äldre tid
ofta som ”evigt” el. ingånget för ”evärdelig” tid.
Bland de punkter, som normalt pläga ingå i
fredsvillkoren, märkas — förutom vad som står i mer
el. mindre direkt samband med
krigsoperationernas upphörande och återknytandet av normala
vänskapliga förbindelser — lämnande av
ersättning för vållade krigsskador, avstående av
landområden, slopande av befästningsanläggningar o.d.
Landavträdelser ha i nyare tid ofta gjorts betingade
av folkomröstning, och i samband därmed ges
nästan alltid regler, som ordna
medborgarskaps-förhållandena för invånarna i de avträdda
områdena, ävensom regler om o p t i o n*. — Ett
karakteristiskt drag för f., som avsluta mera omfattande
krig, är, att det i mer el. mindre direkt samband
med f., som en slags reaktion mot krigets anarki,
gjorts försök att uppställa vissa regler för
staternas framtida folkrättsliga samliv. Man behöver
därvid blott tänka på pakten för Nat. förb. efter
i:a och stadgan för FN efter 2:a världskrigets slut.
— Ett f. träder i kraft i och med ratifikationernas
utväxlande el. ev. deponerande hos viss angiven
myndighet. Till säkerhet för verkställandet kunna
stundom förekomma vissa garantibestämmelser, så
t.ex. kraven i 1919 års Versaillesfred på tysk
av-väpning, demilitarisering av vissa tyska
gränsområden o.s.v. H.Ci.
Fredsföreningar, se Fredsrörelsen.
Fredsförpliktelse, se Arbetstvist, sp. 145.
Fredshögskolan, en i Stockholm på nyåret 1940
bildad, religiöst och politiskt neutral stiftelse, som
har till syfte ”att verka för ett konstruktivt, social-
Fredspipa.
pedagogiskt fredsarbete”. Den betraktar som vår
tids största uppgift ”att nyttiggöra människornas
destruktiva energier genom att omrikta dem på
positiv, uppbyggande verksamhet”. Sitt program
söker stiftelsen förverkliga dels genom årlig
kursverksamhet, som i form av kollektivt samarbete
orienteras kring människan och hennes problem
som den nödvändigaste av all kunskap, dels
genom fredsforskning, som tar sikte på samverkande
forskning kring fredsproblemet i dess ekonomiska
och psykologiska aspekter och framdeles är
avsedd att koncentreras till en särskild fredshögsk.
på svensk mark. H.Ci.
Freds-konferens, -kongress, se Fredsfördrag och
Fredsrörelsen.
Fredsmarsch, krigsv., kallades tidigare
marschförflyttning under sådana förhållanden, att
sammanstötning med fiendens stridskrafter icke
beräknades ifrågakomma. I äldre svenska regi,
benämndes dyl. marschförflyttning tågmarsch.
I och med flygvapnets genombrott upphörde
principiellt f. som ett slag av marschförflyttning
under krig. Jfr Marsch.
Fredsmil, se Frihetsmil.
Fredspipa, fra. calumet (chalwnef), något
oegentlig benämning på en långskaftad pipa med huvud
av röd, lerhaltig kalksten (catlinit), som i
ceremoniellt syfte brukades av vissa nordamerikanska
indianstammar. Rökning beledsagade indianernas
flesta riter, speciellt rådslag för krig el. fred.
Pipan hölls helig och förvarades av en betrodd
stam-medl., som inledde förhandlingarna med att blåsa
rökringar i de fyra väderstrecken, varpå den ofta
med fjädrar och tagelflätor smyckade pipan gick
laget runt. Urspr. röktes röd videbark, tillsatt
med pulveriserad buffelgödsel; senare kom vanlig
tobak i bruk. Er M.
Fredsplaneringskommissionen, se Ekonomisk
ef-terkrigsplanering.
Fredspreliminärer, se Fredsfördrag.
Fredspriset, se Nobelstiftelsen.
Fredsrörelsen, sammanfattande beteckning för de
strävanden på skilda områden, som åsyfta att
förebygga krig och utveckla en fredlig
organisation av det mellanfolkliga samlivet efter etiska
normer, motsvarande dem, som anses gälla för
sammanlevnaden enskilda människor emellan.
Freden har visserligen genom världshistorien
stått som något eftersträvansvärt gott för
människorna, låt vara att vägen dit i äldsta tider ofta
gick över grannarnas underkuvande el. rent av
utplånande. Först småningom kom tanken på en
— 511 —
— 512 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
