Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredsrörelsen - Fredsstyrka - Fredstraktat - Fredöy - Freehold - Free-lance - Freeman, Edward Augustus - Freeman, John - Freeman, Joseph - Freeman, Harold Webber - Freeman’s Journal - Freemartin - Free on board
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREE ON BOARD
skiljedomsföreningens 50-årsjubileum” (s.å.); R.
Smith, ”Världsfredens problem” (1933); Anna T.
Nilsson, ”Data och fakta rörande f.” (2 uppl. 1934),
”Tio lyckliga år. På resa i fredsarbetets tjänst”
(1945); N. Angell, ”Vägen till fred” (1935); T.
Holm, ”Kriget och kulturutvecklingen” (1941); A.
Degerman, ”Kriget, freden och framtiden” (1942),
”Den moderna f.” (1945); C. J. Hambro, ”Hur
freden vinnes” (1943), ”Riktlinjer för en
världs-federation” (1945); G. Cohn, ”Kan krig forhindres?
En ny videnskab” (s.å.). — Årsböcker: ”Peace
Year Book”, utg. av engelska National Council for
Prevention of War; ”International Conciliation”
och ”Yearbook”, utg. av Carnegie Endowment for
International Peace. — Tidskrifter: ”Die
Frie-denswarte” (Genève); ”Mellanfolkligt samarbete”
(Stockholm); ”World Government News” (New
York); ”Humanity” (Glasgow); ”Federal News”
(London); ”Die Weltkugel” (Berlin). Jfr även de i
art. nämnda fredsorganisationernas organ. H.Ci.
Fredsstyrka kallas vanl. den personal och det
antal hästar, som vid en viss årlig tidpunkt finnes
disponibel i tjänst enl. för en stats
försvarsorganisation gällande bestämmelser. Enl. andra
beräkningsgrunder kan f. hänföras till truppförband och
avse t.ex. antalet reg., batterier, flygeskadrar o.s.v.
i fred. F. är i själva verket svår att beräkna och
beror helt av beräkningsgrunden, vilken måste taga
hänsyn till antalet yrkesanställda, antalet
årsklasser av till tjänstgöring inkallade värnpliktiga och
deras numerär m.m.; vid jämförelse mellan olika
f. måste denna avse jämförliga tidpunkter, då i
motsatt fall vilseledande resultat erhålles. F. jämte
utbildningstider giva en viss belysning av en
försvars-ordnings krigspotential. Hur de olika staterna
under mellankrigstiden uppgåvo sin f., framgår av
”Armaments yearbook”, utg. av Nat. förb. E.O.B.
Fredstraktat, se Fredsfördrag.
Fredöy, ö i Norge, se Frei.
Freehold [fri’håuld] (eng., fri-innehav), engelsk
jordrättslig term, känd sedan 1086
(Domesday-book); eg. jordinnehav under en fri mans villkor,
ung. självägare, kronoskattejord. Urspr. vilade
på f. vissa låga avgifter, särsk. till kronan som
överste länsherre, men dessa förlorade med tiden
allt penningvärde, och en freeholder har nu
praktiskt sett en jordägares rättsställning. Endast
freeholders med en arrendeinkomst av minst 40
sh. fingo förr tjänstgöra som jurymän och ägde
till 1832 valrätt på landet till underhuset. Jfr
copyhold*, vilket genom Law of Property Act
1925 övergått i f. K.
Free-lance [fri’-la’ns] (eng., fri-lans), urspr. om
medeltida härförare el. militär äventyrare, som
kämpade för egen fördels skull och erbjöd sina
tjänster åt den högst bjudande; legosoldat. I
modernt språkbruk användes f. spec. om en politiker,
som ej tillhör något parti (”vilde”), och även om
en skribent, som ej är bunden till någon viss tidn.,
fri journalist, ”frilans”.
Freeman [fri’man], Edward Augustus,
engelsk historiker (1823—92), prof, i Oxford från
1884. F. var specialist på antik och äldre
medeltida historia; han förfäktade en organisk
historieuppfattning med övervägande vikt lagd på politisk
historia. Som en konsekvens därav spelar
personligheten en framträdande roll i hans skildringar.
Bland F:s verk märkas: ”The history of the
Norman conquest of England” (6 bd 1867—79), ”The
reign of William Rufus and the accession of
Henry I” (2 bd, 1882), ”Historical essays” (4 bd, 1871
—92), ”The history of Sicily” (1891—94, oavslutad,
3 bd av F.). F. var intresserad politiker av liberal
åskådning och skrev art. i ”Saturday review” till
1878. Hans mest kända insats i den politiska
agitationen är hans uppträdande mot turkarnas
bal-kanpolitik 1876. — Litt.: W. R. W. Stephens, ”Life
and letters of E. A. F.” (2 bd, 1895). E.Lö.
Freeman [fri’man], John, engelsk diktare (1880
—1929). Bland hans arbeten märkas ”Poems new
and old” (1920), ”Collected poems” (1928), ”A
portrait of George Moore” (1922) och ”Herman
Melville” (1926). ’
Freeman [fri’man], J o s e p h, amerikansk
författare (f. 1897). F. är född i Ryssland, kom till
USA 1904, växte upp i Brooklyns slumkvarter,
studerade vid Columbia Univ., New York, var
tidningsman och arbetade för förlag, var efter i:a
världskriget korrespondent i Paris och London
men återvände till Amerika 1921. Han blev tidigt
socialist, uppträdde som agitator och skrev kritik
i marxistisk anda. Han var med och grundade
vänstertidskr. ”New Masses” 1926, som han senare
skulle bli red. för, var 1926—27 i Moskva,
därefter en tid i Tyskland, och kom 1929 som
korrespondent till Mexico. Från 1933 var han en av
ledarna för den antinazistiska propagandan i USA.
F. har utg. ”Dollar diplomacy: a study in
American imperialism” (tills, med S. Nearing, 1925),
”Voices of October” (1930), en studie över
sovjetrysk konst och litteratur, ”The Soviet worker”
(1932), ”An American testament” (1936), ”Never
call retreat” (1943) och ”The long pursuit”
(1947)- E-
Freeman [fri’man], Harold Webber,
engelsk författare (f. 1899), deltog i i:a världskriget,
studerade i Oxford, hade plats som lantarbetare
några år, sysslade sedan med varjehanda, var bl.a.
lärare. F. har för sina romaner hämtat motiv
främst från engelskt lantliv, han strävar efter
enkelhet i stil, stundom anknyter han direkt till
Bibeln. Han har utg. ”Joseph and his brethren”
(1928; sv. övers. 1929), ”Down in the valley”
(1930), ”Fathers of their people” (1932), ”Pond
Hall’s progress” (1933), ”Hester and her family”
(1936), ”Andrew to the lions” (1938), som speglar
en resa till Spanien, och ”Chaffinch’s” (1941). E.
Freeman’s Journal [fri’manz ja’nl], irländsk
tidning, utg. i Dublin 1763—1924, först
halvvecko-tidn., sedan daglig, under hela 1800-talet den
irländska nationalismens förnämsta organ.
Freemartin [fri’-] (om de olika försöken att
förklara det alltjämt dunkla ordets ursprung se
”Journal of agricultural research”, 61, 1940, s. 587
ff.), intersexuell tvillingkalv. F. uppkomma i fall
av tvillingbildning hos kor, där den ena kalven
är en tjurkalv, den andra urspr. rent honlig.
Denna kokalv påverkas under fosterutvecklingen av
de hanliga könshormonerna, som tidigt utvecklas
i tjurembryot, och omvandlas därför till en viss
grad i hanlig riktning. Jfr Flerbörd.
Free on board [fri’ ånn bå’d] (eng.), fritt
ombord, handelsv., se Leveransvillkor.
— 525 —
— 526 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
