Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fregatt - Fregattfåglar - Fregattkapten - Fregatt-tacklat skepp - Frege, Gottlob - Fregosi, ätt - Frei (Fredöy) - Freiberg - Freibergit - Freiburg - Freiburg, im Breisgau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREIBURG
Stora fregattfågeln.
skin och även med bepansring och kallades då
ång-f. och pansar-f. Jfr Korvett. H.Sk.
2) De under 2:a världskriget byggda
korvet-terna* visade sig ha otillräcklig sjövärdighet.
Därför byggdes en större typ av eskortfartyg, kallad
f., med deplacement 1,300 å 1,500 t och fart från
c:a 20 knop. Liksom korvetterna erhöllo f. god
utrustning för ubåtsjakt och kraftigt luftvärnsart.
av automatkanoner.
Fregattfåglar, Frega’tidae, fam. av ordn. årfotade
fåglar, kännetecknad av lång, hakformigt böjd näbb,
långa, spetsiga vingar och djupt kluven stjärt. De
korta tarserna äro fjäderklädda och tårna förenade
genom en djupt flikig simhud. Hithörande fåglar
kunna ej simma och röra sig otympligt på land men
äro i gengäld ypperliga flygare, snabbare än övriga
sjöfåglar och i uthållighet överträffade endast av
albatrosserna. De häcka kolonivis på isolerade
öar och lägga här sina bon med 3 ägg i trädkronor
el. klippskrevor. F. omfattar 5, över de
tropiska haven utbredda arter. Av dessa blir stora
fregattfågeln, Frega’ta aq’uila, 1 m lång med
en vinglängd av 60 cm. Vikten uppgår dock endast
till 1,5 kg. Färgen är ovan svart med något
ljusare undersida, strupen är naken och tårna
röda. H.Bn.
Fregattkapten, officersgrad i tyska, franska,
italienska och spanska flottorna, motsvarande svensk
kommendörkapten av i:a graden.
Fregatt-tacklat skepp, segelfartyg, som har tre
master med märsar och rår på alla masterna. Jfr
Fullriggare.
Frege, G o 111 o b, tysk matematiker och logiker
(1848—1925), prof, i matematik i Jena, banade väg
för logistiken genom sina i högsta grad
skarpsinniga analyser av begreppen ”funktion”,
”begrepp”, ”definition” och ”implikation” samt av
slut-ledningsreglerna. F:s deduktioner av
matematikens grundlagar förblevo dock länge obeaktade,
vilket berodde bl.a. på att F. använde sin spatiösa
”Begriffsschrift” (publ. 1879). Den förste, som
påvisade betydelsen av F:s verk, var B. Russell
i ”Principles of mathematics” (1903). F:s
huvudarbeten äro ”Die Grundlagen der Arithmetik”
(1884), ”Function und Begriff” (1891), ”Die
Grund-gesetze der Arithmetik” (2 bd, 1893—1903) samt
”Der Gedanke” och ”Die Verneinung” (i ”Beiträge
zur Philosophie des deutschen Idealismus”, 1, 1918
—19). — Litt.: J. Jörgensen, ”A treatise of formal
logic”, 1 (1931). E.An.
Fregosi [-å’si], genuesisk ätt, jämte Doria,
Spi-nola och Fieschi en av de fyra stora familjerna
i Genua. Bland dess medl., av vilka flera beklätts
med dogevärdigheten, må nämnas grundläggaren
av släktens maktställning Domenico F. C a
m-p o, doge 1371—78, samt T o m a s o F., som blev
doge 1415; sedermera störtad av milanesarna
återvann han makten 1435 och var doge till 1442.
Frei [fråi] (F r e d ö y), ö nära Kristiansund,
Möre og Romsdal fylke, Norge; 62,5 km2, 1,265
inv. (1930). Fiskar- och bondebefolkning.
Freiberg [frai’bärk], stad i ”landet” Sachsen,
Tyskland, vid n. foten av Erzgebirge mellan
Dresden och Chemnitz; 35,847 inv. (1939; 23,559 1875).
Orten började uppväxa i slutet av noo-talet efter
upptäckten av silverfyndigheter här. Ett myntverk
fanns i F. 1255—1556. Stadens centrala del, inom
vars äldsta parti domkyrkan och slottet
Freuden-stein ligga, omges av en ringgata med promenader.
I domen, som visar sengotisk stil, finnes den från
en äldre byggnad bevarade märkliga s.k. Gyllene
porten från 1235 med rika bildverk ur NT,
betydelsefulla för Sachsens romanska konst; koret
omändrades under slutet av 1500-talet till kursachsiskt
gravkapell. Staden är säte för Sachsens
berg-verksmyndigheter och har en berömd bergsakad.,
stiftad 1765. De fordom rikt givande
silvergruvorna äro numera i stort sett utbrutna.
Tillverkning av guld- och silvervaror, gödningsämnen,
maskiner och precisionsinstrument, textil-,
läder-och porslinsindustri. P.;E.W.
Freibergi’t, miner., en silver-antimon-falerts som
uppträder i malmgångar tills, med andra
silvermineral.
Freiburg [fråi’bork], kanton och stad i Schweiz,
se Fribourg.
Freiburg [fräi’bork], F. im Breisgau (F. i.
Br.), stad i Breisgau i s. Baden, Tyskland, vackert
belägen vid v. randen av Schwarzwald 15 km
från Rhen; 111,860 inv. (1939; 19,085 1865). F.,
som tillhörde huset Zähringen, blev stad 1120, kom
1218 till grevarna av Urach och 1368 till huset
Habsburg. Sedan 1600-talet en ytterligt omstridd
stad och ofta erövrad, bl.a. av svenskarna,
tillhörde F. skiftande herrar, tills det 1806 tillföll
Baden. Under upproret i denna stat 1848—49 var
F. säte för revolutionsregeringen. Mot slutet av
2:a världskriget utsattes staden för häftiga
allierade flyganfall, som bl.a. i centrum vållade stor
förödelse. Den äldsta stadsdelen, vid foten av
Schlossberg, hade fram till 2:a världskriget
bevarat sin medeltida prägel. Här ligger stadens
förnämsta byggnad, domen (skadad), påbörjad
o. 1200, med tvärhuset visande senromansk stil,
medan huvudprägeln är gotisk (från 1300-talet).
Västpartiet är särdeles rikt på bildverk både vid
portalens yttre och i förhallen. Tornet har hög,
genombruten spira, som blev fullbordad redan
under medeltiden. Det inre smyckas av
glasmålningar, altarverk och monument; högaltaret har
en målning av H. Baldung Grien. F. har även
flera offentliga civila byggnader från medeltidens
slut och nyare tidens början; Kaufhaus visar en
intressant övergång från gotik till renässans,
vidare märkas gamla och nya rådhuset m.fl. samt
— 529 —
— 530 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
