Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Freiburg, im Breisgau - Freiburgalperna - Freidank (Vridank) - Freidenfelt, 1. Christoffer (Freudenfelt) - Freidenfelt, 2. Teodor - Freie Bühne - Freienwalde - Freieslebenit - Freie Universität - Freie Volksbühne - Freifrau - Freiherr - Freijtag (Freitag), Adam - Freikonservative Partei - Freiligrath, Ferdinand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREIBURGALPERNA
Domen i Freiburg im Br.
den ståtliga Schwabentor. Univ. grundades 1457.
Säte för en katolsk ärkebiskop sedan 1821.
Stadens gynnsamma läge gör den till
huvudstapelplats för Schwarzwalds och Rhenslättens produkter
(resp, trä och vin). Den har stora bokförlag,
pappers-, textil-, möbel- och metallindustri samt
är knutpunkt på järnvägen Frankfurt a.M.—Basel;
flygstation. P.;B.;E.W.
Freiburgalperna [fråi’bork-], se Fribourgalperna.
Freidank [fråi’-] (V r i d a n k) kallas förf, till en
på ordspråk uppbyggd folklig lärodikt,
”Beschei-denheit” (”Levnadsvishet”), utg. av H. E.
Bezzen-berger (1872).
Freidenfelt [frei’-]. 1) ChristofferF.
(Freu-d en fel t), krigare (trol. 1685—1743), deltog från
1701 i Karl XII:s krig, följde 1711 med Lagerberg
tatarkanens armé, deltog i kalabaliken vid Bender,
blev 1714 generaladjutant och 1732 överste för
Smålands kav.-reg. Med detta kom han 1741 till
Finland, protesterade förgäves mot reträtten och
fick i okt. 1742 befälet över trupperna i n. Sverige.
Här visade F. stor både omsikt och tapperhet, slog
24/u en rysk trupp vid Kemi, den första
ljusglimten i detta bedrövliga krig, och befordrades 26/a
1743 till generalmajor. I april ej blott avvärjde
F. ett ryskt anfall utan framträngde själv till nära
Uleåborg men drunknade 2% bland drivisen i
Bottniska viken. — Litt.: C. G. Malmström, ”K.
Freu-denfelt” (i ”Vårt försvar”, 1907). PS.
2) Magnus Fredrik Teodor F., den föreg:s
sonsons sonson, fiskeriman (1872—1936), fil. lic.
1908, fiskeriintendent 1913—36, en av
utredningsmännen rörande rätt till fiske i de stora sjöarna
(SOU, 1937:10). F. utgav ett flertal skrifter
rörande vattenloppor, siken, fiskerilagstiftning,
statistisk metodik m.m., alla utmärkta av stor
noggrannhet.
Freie Bühne [fråi’ø by’na] (ty., ”fri scen”), namn
på en efter mönster av Théätre libre i Paris (se
Antoine, A. L.) av O. Brahm i Berlin 1889 stiftad
teaterförening. Vid slutna föreställningar
uppförde denna moderna verk av betydelse, vilka av
censurhänsyn el. andra orsaker ej upptogos på de
offentliga teatrarnas repertoar. F., som 1894
upplöstes, fick efterföljare bl.a. i München och Wien.
Freienwalde [fråianvaFda], Bad F., stad i
Brandenburg i Tyskland, i v. kanten av Oderbruch 50
km ö.n.ö. om Berlins centrum; 12,567 inv. (1939).
F. är semester- och kurort med järnkällor och
gyttjebad. Förutv. kungligt slott från o. 1800;
maskin- och tegelindustri.
Freieslebeni’t [fråi-], miner., monoklin
silver-bly-sulfantimonit, Ag4Pb3Sb4S11; jfr Diaforit.
Freie Universitä’t, Die F. [di fråi’a o-], i
Berlin, se Friedrich-Wilhelm-Universität.
Freie Volksbühne [fråi’a fåFksbyna] (ty., ”fri
folkscen”), en i Berlin 1890 av B. Wille stiftad
förening med samma syfte som den svenska
Skådebanan*, näml, att genom organiserade
abonnemang bereda mindre bemedlad publik billigare
tillträde till goda teaterföreställningar. Wille avgick
av politiska skäl 1892 och stiftade med samma
program Neue freie Volksbühne. De
båda föreningarna, som 1914 uppgingo i varandra,
fingo särsk. efter 1918 efterföljare på olika håll,
och 1920 sammanslöto sig dessa föreningar i den
ännu verkande Verband der deutschen
Volksbühne n, som har direkt inflytande på
ledningen av flera stadsteatrar och till mindre
platser utsänder egna turnéer. Egen
teaterverksamhet drives också av vissa lokala föreningar,
bl.a. i Berlin. G.Kg.
Freifrau [fråiTråu] (ty.), maka till en friherre;
friherrinna, baronessa.
Freiherr [fråi’-], tysk adelstitel, se Friherre.
Freijtag [fråi’-] (F r e i t a g), Adam,
nederländsk militäringenjör, i tjänst under Gustav II
Adolf. F., som bidragit till det äldre nederländska
befästningssystemets införande i Sverige, är att
anse som den egentlige upphovsmannen till detta
system, som han beskrivit i ”Architectura
mili-taris nova et aucta” (1635).
Freikonservative Partei [fråikånzärvativa [-par-tåi’],-] {+par-
tåi’],+} preussiskt politiskt parti, grundat 1866, motsv.
Deutsche Reichspartei*.
Freiligrath [fräiTixrat], Ferdinand, tysk
diktare (1810—76). F., som väckte uppmärksamhet
med ”Gedichte” (1838), måste 1845 på gr. av
politisk radikalism fly till utlandet. Revolutionen
1848 hälsade han med hänförda dikter och
återvände hoppfull till Tyskland, som han dock 1851
åter tvangs att lämna. F. levde sedan i 17 år
som bankman i London. Då F. 1868 flyttade
tillbaka till hemlandet, hedrades han med en
national-belöning. F:s ungdomsdiktning visar förkärlek för
det exotiska och färgstarka samt röjer släktskap
med V. Hugo, av vilken han givit förträffliga
tolkningar, liksom av Shakespeare, Longfellow och
— 531 —
— 532 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
