Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frekvensband - Frekvensdistorsion - Frekvenshistogram - Frekvensmeter - Frekvensmodulering - Frekvenstransformator - Frelinghuysen, Frederick Theodore - Fremantle - Fremdarbeiter - Frem Forlag - Frémiet, Emmanuel - Fremling, Matthæus - Frémont, John Charles - Frémy, Edmond
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÉMY
användes som sammanfattande benämning för
samtliga frekvenser inom vissa angivna
gränsfrekvenser. F. 550—1,500 kc/s (= våglängdsområdet
545—200 m) t.ex. omfattar sålunda samtliga
frekvenser mellan 550 och 1,500 kc/s. G.Sm.
Frekvensdistorsion, radiotekn., se Distorsion.
Frekvenshistogram, statist., se Fördelning.
Frekvensmeter, se Elektriska mätinstrument, sp.
361.
Frekvensmodulering, metod för modulering spec.
av radiosignaler, kännetecknad av att
frekvensen hos bärvågen bringas att variera i takt med
moduleringsfrekvensen, medan amplituden hålles
konstant. Med f. erhåller man mera störningsfri
mottagning än vid amplitudmodulering. Jfr
Radioteknik och Puls-tid-modulering.
Frekvenstransformator, radiotekn., transformator
med el. utan seriekopplad drossel, varvid
anordningen kännetecknas av att
magnetiseringsström-men uppvisar en el. flera utpräglade udda
övertoner. På sekundärsidan uttas en av dessa, medan
de övriga, liksom även grundfrekvensen,
undertryckas medelst ett bandpassfilter. F. användes
inom radiotekniken för uppmultiplicering av
frekvenser, vilket dock sker med en allt sämre
verkningsgrad, ju högre utgångsfrekvens som väljes.
Frelinghuysen [f ri’liijhäizan], Frederick
Theodore, amerikansk politiker (1817—85),
advokat i sin födelsestat New Jersey, som han
1866—69 och 1871—77 representerade i senaten.
F. tillhörde republikanska partiet och gjorde sig
känd som en av dess skickligaste parlamentariska
krafter. 1881—85 statssekr. under Arthur var han
som sådan Blaines efterträdare men fullföljde ej
dennes panamerikanska planer.
Fremantle [frfmäntl], Västaustraliens främsta
hamnstad, på sydsidan av Swan Rivers mynning,
15 km s.v. om Perth; 28,169 inv. (I941)- F-
grundades samtidigt med Perth 1829 och bär i hög grad
prägel av snabb och kulturlös kolonial expansion.
Hamnen är djup och välskyddad. Här finnas bl.a.
skeppsvarv, järn- och träindustri, garverier och
kvarnar. F. är ändpunkt för telegrafkabel till
Durban i Sydafrika.
Frem’darbeiter [-båitar] (ty.), de utländska
arbetare, som, till ett antal av flera millioner, under
2:a världskriget indrogos i den tyska
krigspro-duktionen. F. rekryterades huvudsaki. i de av
Tyskland ockuperade länderna, ant. som
tvångs-förflyttade el. som frivilliga. Jfr
Folkförflyttningar och Tvångsarbete.
Frem Forlag, ett socialistiskt förlag, startat i
Köpenhamn 1932 av den s.k. Frem-gruppen, en
kommunistisk studentförening.
Frémiet [fremje’], Emmanuel, fransk
bildhuggare (1824—1910), elev av sin morbror F. Rude.
Största delen av hans produktion upptages av
djurframställningar, än monumentalt uppbyggda som
t.ex. den ti umpetande elefanten utanför Trocadéro
i Paris, än putslustigt humoristiska som
satyrpoj-ken med björnungarna i Luxembourgmuseet. Som
skapare av ryttarstatyer gjorde han sitt namn
berömt, främst genom Jeanne d’Arc på
Rivoli-platsen i Paris, och den livfulla gruppen S:t Georg
och draken i Petit Palais’ ingångshall. B.B.
Fremling, Matthæus (Mattias), filosof (1745
—1820), fil. dr i Greifswald 1770, doc. i fysik 1771,
— 537 —
adjunkt i teoretisk filosofi 1777 och prof, i samma
ämne 1782, allt i Lund. Som tänkare var F.
väsentligen kritiker, dristig, klartänkt och öppen för
olika inflytelser. Urspr. wolffian anslöt han sig
efter hand till den inbrytande erfarenhetsfilosofien
och följde i huvudsak Locke, d’Alembert, Condillac
och Bonnet. Hans filosofiska ståndpunkt torde
under denna period kunna angivas som en kritisk
realism. Ett senare
skede av hans
utveckling betecknas av en
växande kännedom om
och kritik av den
kantska filosofien. I
”Dissertatio critica de
spatio secundum
decre-ta kantiana” (4 disp.,
1796—97) bekämpar F.
dess lära om rummet
som enbart en
upp-fattningsform hos vår
sinnlighet. Från
välfärdens och nyttomoralens
ståndpunkt kritiserar
han likaledes energiskt Kants praktiska filosofi i
”Försök till en granskning af kantiske grunderna
för odödlighet och en gud” (1798); en skrift, som
tillvann honom Leopolds och den svenska
regeringens ynnest. Ett tredje och sista stadium visar
honom förtrogen med Fichtes och Schellings
filosofier. Särsk. av den senares naturfilosofi mottog
han nu starka intryck. Som akademisk lärare
utövade F. ett stort inflytande, ej minst på Tegnér,
behandlade med förkärlek pedagogiska frågor och
försvarade framgångsrikt den akademiska
lärofriheten mot kanslern L. v. Engeströms ingrepp.
Hans föreläsningar i pedagogik och didaktik
ut-gåvos 1921 (i ”Pedagogiska skrifter”, 94). — Litt.:
A. Kahl, ”Tegnér och hans samtida i Lund” (1851,
2 uppl. 1868); A. Nyman, ”Lundensisk filosofi
genom tvenne årh.” (i saml. ”Från Platon till
Einstein”, 1933). N.
Frémont [frimånt’], John Charles,
amerikansk upptäcktsresande, militär och politiker (1813
—90), deltog i olika exp. i v. Nordamerika, bl.a.
till Kalifornien; här konspirerade han 1846 emot
mexikanska styrelsen och spelade som ledare för
en amerikansk frikår en betydande roll i kriget
mellan USA och Mexico. Själv slog han sig ned i
Kalifornien och ägnade sig vid upptäckten av
guld-fyndigheterna i landet åt gruvdrift, vilken inbragte
honom en enorm förmögenhet. 1849 valdes han
av den nyvordna nordamerikanska delstaten till
senator. Han stod nu, rik och mäktig samt på gr.
av sin ungdoms bragder en av unionens
populäraste män, på höjden av sin lycka; 1856 uppställdes
F., som — ehuru född i södern — var livlig
abo-litionist, av det nybildade republikanska partiet
som presidentkandidat men föll igenom. Under
inbördeskriget var han utan framgång verksam
som general men hade tillräcklig popularitet för
att vid 1864 års presidentval kunna allvarligt tävla
med Lincoln om det republikanska partiets röster.
1870 ruinerad genom spekulationer var F. 1878—81
guvernör i territoriet Arizona. — Litt.: A. Nevins,
”F.” (2 bd, 1928). B.
Frémy [fremi’], E d m o n d, fransk kemist (1814
— 538 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
