Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frej, Fröj - Freja, Fröja - Freja (tidning) - Freja, Bergverks-ab. - Freja, Försäkrings-ab. - Frejd - Frejdbetyg - Fréjus, Col de - Fréjus - Freke - Frekvens - Frekvensband
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREJA
(se d.o. och Njord), och bakom hans namn döljer
sig väl också dennas make, vare sig han hetat
Njord, Ull el., enl. somliga, ehuru föga troligt,
Ty. Mölj. föreligger här då ett s.k. noanamn i
st.f. det ursprungliga, som blivit tabu. Gamla
Frej-processioner avspeglas i sagan om Gunnar
Hel-ming. Kulten har f.ö. haft en starkt erotisk, ofta
obscen prägel. Minnen härav kvarlevde ännu i
svenska folktraditioner från 1700-talet. I Uppsala
tempel stod hans bild (jämte Odens och Tors),
försedd med en stor fallos, som symboliserar
alstringskraften; enl. Adam av Bremen kallades han
där Fricco (besl. med Frigg-, f.ö. något dunkelt). Om
F. (Yngvefrej) som stamfader för
ynglingakonung-arna se Ynglingasagan. — Litt.: E. Wessén,
”Studier till Sveriges hedna mytologi” (1924),
”Schwe-dische Ortsnamen und altnordische Mytologie” (i
”Acta philologica scandinavica”, 4, 1929—30); N.
ödeen, ”Studier över den nordiska gudavärldens
uppkomst” (därst. s.å.); ”Religionshistorie”, utg.
av N. Lid (i ”Nordisk kultur”, 26, 1942). E.H.
Freja, F r ö j a (isl. Freyja, motsv. ett fsv. Frö(i)a,
kan betraktas som en femininbildning till isl. Freyr,
se Frej, el. som utgående från det i alla händelser
etymologiskt identiska isl. freyja, härskarinna o.d.
= vårt lånord fru), fornnordisk gudinna. Inom den
fornvästnordiska mytologien tillhör F. vanernas*
krets, är dotter till Njord och syster till Frej, bor
i Folkvang med salen Sessrymnir, där hon
mottager hälften av de döda hjältarna, liksom hon
också har uppfattats som kvinnornas dödsgudinna.
Som hennes make nämnes stundom Od, som far
bort till fjärran land; hon sökte honom fåfängt
och grät i sin sorg tårar av guld, på grund varav
skalderna kallade guldet ”Frejas tårar”. Hon var
kärleks- och fruktbarhetsgudinna. Kvinnor
anropade henne vid barnsbörd. I eddadikten
Loka-senna smädar henne Loke för förbindelser med
asar och alfer; hennes egen broder uppges ha varit
hennes älskare, en reflex av det gamla
syskonäktenskapet (se Nerthus och Njord). Hon var
berömd för sin skönhet och begärdes av jätten Trym
till maka (se Trymskvida), dessutom rik på
smycken; hon ägde det frejdade smycket Brisingamen,
och hennes döttrar voro Hnoss och Gersimi, d.v.s.
”smycke”, ”klenod”. Hennes vagn drogs av
kattor. Av hennes många tillnamn märkas Vanadis,
vanernas gudinna, Gefn, den givande, Horn-, även
Syr, so(n) (se Frej). F.ö. tillskrives henne ett och
annat, som även tillkommer Frigg; de ha haft vissa
funktioner gemensamma och synas icke alltid ha
hållits strängt isär. — F. uppfattas stundom som
en sen poetisk skapelse i den fornvästnordiska
mytologien. Emellertid visa svenska ortnamn, ss. Frövi,
Frölunda och Frötuna, samtliga från Mellansverige,
att hon åtm. i Sverige varit föremål för dyrkan.
Utan tvivel hör hon liksom Frej till samma krets
av fruktbarhetsgudomligheter som den
forngermans-ka gudinnan Netthus och bör väl snarast betraktas
som en hypostas av el. arvtagerska till denna.
Samma el. en motsvarande gudom uppträder i Sverige
som Lodhkona i ortnamnet Locknevi (fsv.
Lodko-nuvi) i Tjust och möjl. som Ludhgudha i Ludgo,
Luggude m.fl. och som Härn (jfr Hprn ovan) i fsv.
Härnavi o.s.v. — Litt., se Frej. E.H.
Freja, litterär veckotidn., från 1837
halvvecko-tidn., grundad 1836 i Stockholm av K. A. af
Kull
berg, ett frispråkigt organ för de yngre förf., K.
A. Nicander, G. H. Mellin, J. A.
Kiellman-Göran-son m.fl. Då Joh. Johansson 1837 inträdde i
redaktionen, ägnade sig F. även åt politiken och
intog därvid en moderat-liberal, mot ”Aftonbladet”
fientlig hållning. Under Aug. Blanches* red.-skap
(1838—42) stod F. i sitt flor. Efter en förbittrad
polemik med C. J. L. Almqvist lämnade Blanche
tidn., som kort därefter (1844) upphörde. A.Wn.
Freja, Bergverk s-a b., se Bergverks-ab.
Freja.
Freja, F ö r s ä k r i n g s-a b., se Försäkrings-ab.
Freja.
Frejd, god frejd el. medborgerligt förtroende,
betecknar ett visst mått av medborgerlig aktning
i avseende på en persons moraliska egenskaper, till
1918, i viss mån till 1937, erforderliga för att
erhålla ämbete el. tjänst samt för möjlighet att
utöva vissa medborgerliga rättigheter, bl.a. politisk
och kommunal rösträtt. Jfr Frejdbetyg,
Medborgerligt förtroende och Påföljd.
Frejdbetyg, jur., kallades ett av vederbörande
pastor utfärdat betyg ang. en persons frejd el.
medborgerliga förtroende, vilket erfordrades bl.a. vid
sökandet av ämbete el. tjänst. F. avskaffades 1918.
Fréjus, Col de F., pass, se Col de Fréjus.
Fréjus [frezyss’], stad på Rivieran, Frankrike,
innanför Golfe de Fréjus av Medelhavet, 25 km
s.v. om Cannes; 12,907 inv. (1946). F. är
biskopssäte sedan 390 med katedral från 1000—noo-talen
samt kloster. Badort; korktillverkning. Om
antikens FoPum Ju’lii, grundat som örlogshamn av
Julius Caesar, minna bl.a. en amfiteater, en
akve-dukt och tempel.
Freke (isl. Fr eki-, eg. ”den glupske”), nord, myt.,
enl. Snorres Edda namn på en av Odens två
vargar. Den andra hade det likabetydande namnet
Gere (isl. Geri).
Frekvens’ (lat. frequen’tia, av lat. freq’uens, eg.:
packad, full), tillströmning, tillopp (till ett ställe);
förekomst (av något) i större el. mindre antal. —
F r e k v e n t e’r a, ofta el. regelbundet besöka.
Fys. Frekvens, svängningstal,
period t a 1, ett i fysiken använt uttryck, som för ett
svängande system (se Svängningsrörelse)
betecknar antalet svängningar pr sek. Enheten för f. är
1 hertz (hz) = 1 svängning pr sek, 1,000 hz =
1 kilohertz (khz). Antalet svängningar på 2% sek
kallas cirkel- el. vinkelfrekvens.
Reci-proka värdet av f. anger svängningstiden. Vid
elektriska växelströmmar skiljer man mellan h ö
g-och lågfrekventa växelströmmar. Gränsen
mellan dem sättes ung. vid 10,000 hz.
Växelströmmar, som befinna sig i närheten av denna gräns,
kallas stundom mellanfrekventa. F. inom
hörbarhetsgränserna sägas vara t o n f r e k ve
n-t a. De högsta f., som uppnåtts, äro av
storleksordningen 1012 hz. Re.
Frekvensband, telegraf-, telefon- och radiotekn.
Den elektromagnetiska vågrörelsen benämnes efter
frekvensen (svängningstalet, periodtalet), d.v.s.
antalet svängningar (perioder) pr sek, el. våglängden.
Frekvensen uttryckes i allm. i kilocykler pr sek
(kc/s) och våglängden i meter. Den ungefärliga
våglängden i m är lika med den kvot, som
erhålles, då talet 300,000 divideras med frekvensen
uttryckt i kc/s. Benämningen frekvensband
— 535 —
— 536 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
