Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fria avskrivningar - Fria Frankrikes nationalutskott - Fria gruppen - Fria hopp - Fria högern - Fria idrottens dag - Fria Kafferlandet - Fria katolska kyrkan - Fria konster - Fria kriget - Fria kristliga gymnasiströrelsen (FKG)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIA KRISTLIGA GYMNASISTRÖRELSEN
med beskattningen. F. torde också förekomma
endast i Sverige, där å andra sidan
aktiebolagsskatten är högre än i flertalet andra länder. C.Wr.
Fria Frankrikes nationalutskott, fra. Le Comité
national de la France libre, upprättades i sept. 1941
i London av general Ch. de Gaulle; benämndes
från juli 1942 Det kämpande Frankrikes
nationalutskott. Jfr France combattante.
Fria gruppen. Enl. 1909 års proportionella
valsystem sammanfördes valsedlar, som saknade
partibeteckning, till en s.k. fri grupp. Bestämmelsen
möjliggjorde i viss mån ”personröstning” men kom
att sakna praktisk betydelse vid de politiska valen
och försvann genom 1921 års valreform. Även vid
kommunala val förekommo f.
Fria hopp, hopp, där händer och armar ej anlitas
som stöd vid el. på något redskap. Motsats:
bundna hopp.
Fria högern, politisk gruppering vid de
kommunala valen i Stockholm 1931 med en viss förankring
inom därvarande avd. av SNU (se Sveriges
nationella förbund). Ett antal mot stockholmshögerns
ledning oppositionella kretsar beslöto att vid de
stundande valen föra fram egna kandidater och
offentliggjorde ett upprop, vari vissa ledande
politiska principer fastslogos. Dessa förklarades av
högerledningen strida mot partiets program, och
man vägrade oppositionen att framföra sina
kandidater under högerns partibeteckning.
Oppositionen beslöt då gå fram under egen partibeteckning
inom den gemensamma borgerliga kartellen men
vann icke några mandat. I samband med F:s
framträdande avgick A. Forssell som ordf, i SNU.
Händelsen torde ha bidragit till den efter en
tid alltmer ökade spänningen mellan SNU och
högern. B.
Fria idrottens dag, tävling i fri idrott, anordnad
i propagandasyfte sedan 1934 av Svenska
idrottsförbundet och ”Stockholms-tidningen”. Den pågår
årl. under 4 dagar i juni på resp, idrottsplatser och
omfattar ett kast, ett hopp och två löpningar. Det
tävlas både individuellt, mellan föreningarna och
mellan distrikten. Vid de två sistn. tävlingarna
användes särskild poängtabell, och
resultatsummorna divideras med vissa jämförelsetal,
beroende av invånarantalet.
Fria Kafferlandet, se Kaffraria.
Fria katolska kyrkan, se Liberala katolska kyrkan.
Fria konster, övers, av lat. artes libera’les*, i
svenskan i betydelsen ”sköna konster”, numera blott om
måleri, grafik, skulptur, arkitektur (se Akademien
för de fria konsterna); förr även om vetenskap el.
konstgren över huvud samt, mera inskränkt, om
boklig konst i motsats till hantverk. Jfr Nyttokonst.
Fria kriget innebär, att förband el. tillfälligt
sammanförda styrkor bakom en fiendes front
angripa truppavdelningar, tross och
underhålls-förband, flygplan på marken m.m. samt öva
skadegörelse, ofta i form av sabotage* på
förbindelser, förråd, ammunition, drivmedel m.m.,
industriella anläggningar och andra för
motståndaren viktiga anstalter. De, som sålunda delta i
f., kunna ant. vara förband etc., avdelade ur
fälthären, hemvärn m.m., el. rekryterade ur
civilbefolkningen. I senare fallet brukar man använda
begreppet partisankrig, utfört av
partisaner (av ital. partigiano, partigängare).
Gräns
skillnaden är dock ofta ej skarpt uppdragen. —
Enl. lantkrigsregl., 4:e Haagkonventionen 1907,
får t.ex. befolkningen i ett ockuperat område
gripa till vapen, endast om de uppfylla villkoren,
att de stå under befäl av en person, som är
ansvarig för sina underordnade, att de bära ett
bestämt och på avstånd igenkännligt, utmärkande
tecken, att de bära sina vapen öppet samt att de
vid sina operationer iaktta krigets lagar och
bruk. — F. el. partisankriget har länge
förekommit, särsk. sedan nationella stater vuxit fram.
Redan i 1670-talets svensk-danska krig förekom
snapphanekrig i det forna danska Skåne.
Småningom framträdde i litteraturen benämningen
lilla kriget (spa. guerilla, dim. av guerra,
krig; försv. gerilla). Under Napoleons försök
1808—12 att betvinga Spanien bidrog gerillan
väsentligt till motstånd häremot. Andra dyl. äro
kända från finska kriget 1808, Andreas Hofers*
uppror i Tyrolen 1809, användningen av de s.k.
frikårerna i Tyskland under bl.a. Lützow
och Schill. De franska franc s-tireurs
(”friskyttar” under självvalt befäl) under 1870—71 års
krig hade mera karaktär av partisaner. — Under
2:a världskriget har f. el. partisankriget kommit
till utförande, mångenstädes i stor omfattning.
En betydande partisankrigföring bedrevs sålunda
mot tyskarna på Balkan, i Jugoslavien, Grekland
och Albanien. Den största omfattningen fick dyl.
krig i det förstn. landet under ledning av Tito
och Mihailovic. Regelrätta fältslag kommo
stundom till utförande; i somliga områden måste
däremot partisanerna periodvis ”gå under jorden”.
Sovjetunionen hade i stor utsträckning på
förhand berett sig på f. Detta kunde i viss mån
dirigeras av den militära och politiska ledningen.
Medel härför voro radioförbindelser, landsättning
av ledare och förbindelsepersonal med
fallskärmar m.m. Partisanstyrkorna voro dels
kvarläm-nade el. sprängda truppdelar, dels av
civilbefolk-ningskaraktär. Vapen tillfördes luftledes i stor
omfattning. — F. kan också igångsättas och
dirigeras av organiserade motståndsrörelser* i ett
ockuperat land. Så blev fallet i Frankrike, där
efter tyskarnas besättande av hela landet 1942
de s.k. maquisarderna (av fra. maquis, ital.
macchia, snår, i överförd bet. partisanstyrkor i
allm.) inledde ett partisankrig i Haute-Savoie
m.fl. områden. I samband med de allierades
invasion 1944 inledde de till ”inrikesstyrkorna”
(Forces franpaises de 1’intérieur*, FFI)
sammanslutna partisangrupperna mera allmänt f. Vapen
hade i stor omfattning tillförts luftledes. — I
Danmark och Norge hade motståndsrörelserna
förberett f. att igångsättas, om tyskarna
därstädes ej velat kapitulera i samband med den
allmänna kapitulationen i maj 1945. — Litt.: W.
Brandt, ”Guerillakrig” (1942); A. Hammarsjö,
”Partisankriget” (1944). S.Bn.
Fria kristliga gymnasiströrelsen (FKG) är en av
Fria kristliga studentföreningen 1915 startad och
organiserad verksamhet bland skolungdom på
gym-nasiestadiet. Verksamheten bedrives enl.
studentföreningens grundsatser, och gymnasistföreningar
finnas i de flesta lärov.-städer. Det sammanlagda
medl.-antalet i dessa föreningar utgjorde 1947 o.
1,000. Rörelsens organ är ”Gymnasistbladet”. —
— 557 —
- 558 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
