Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fridegård, Jan - Fridell, Axel - Fridell, Folke - Fridene - Friderichsen, Kristian - Fridericia, 1. Julius Albert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIDERICIA
gare böckernas Lars Hård går igen i trälen
Holme. Det är en primitiv och driftbunden
värld, som tecknas i vikingaböckerna, men mot
människornas hårda liv kontrastera de vekt
uppfattade naturscenerierna och även de hos F. allt
oftare framträngande religiösa problemen och
stämningarna. En ny romanserie med historiska
och arkeologiska motiv har F. inlett med
sten-åldersskildringen ”Fäderna” (1947). Denna bok
och de som komma att följa i serien äro
avsedda att i bearbetat skick användas för skolbruk
(bearb. av ”Fäderna” färdig 1948). F:s
förebildligt enkla och klara stil gör honom särsk.
lämplig att läsas i skolorna. Hans språk är stramt
och hårt disciplinerat men samtidigt individuellt
sökande och okonventionellt. — Litt.: A.
Strindberg, ”Människor mellan krig” (1941); K.
Jaens-son, ”Essayer” (1946). I.Hlm.
Fridell’, Axel, konstnär (1894—1935), elev vid
Konsthögsk. 1914—16, var verksam som målare
och grafiker. Hans måleri, huvudsaki. bestående
av interiörer, gick i
den nya saklighetens
anda och utmärker sig
genom en ytterst
raffinerad förfining i färg
och komposition. Sin
största insats gjorde F.
inom grafiken, där han
är en av Sveriges
störste. Under en
långvarig utomlandsvistelse,
främst i London (1926
—29), utbildades hans
personliga stil, som
tagit intryck av
gammal nederländsk konst,
av Méryon och av modern engelsk grafik. Den
utomordentliga skildringen av mörker och ljus, av
luft och atmosfär förenas med en minutiös skärpa
i återgivandet av detaljerna. I stadsbilder och
arkitekturmotiv från Stockholm, Paris, London och
Amsterdam ger F. ofta ett inslag av mystik och
surrealistisk öververklighet. Även som porträttör
var han verksam. Bland F:s mest kända blad
märkas ”Old studio, Chelsea” (1926) och ”Mr
Sim-mons” (1934). Hans pennteckningar ge uttryck åt
en makaber och bitter humor i skildringen av fula
och förvridna existenser, som leva isolerade från
världen. -— Litt.: K. Asplund, ”A. F.” (1947). A.
Fridell’, Folke Ivar Valter, författare (f. V10
1904). F., som är född i Lagan, Kronobergs län,
och arbetade vid en textilfabrik i hembygden till
1946, verkade inom den syndikalistiska
arbetarrörelsen och framträdde först med några politiska
broschyrer, debuterade som skönlitterär förf, med
romanen ”Tack för mig — grottekvarn” (1945)
och blev uppmärksammad för ”Död mans hand”
(1946), ”roman om industriarbetare”. Han har
sedan utg. ”Syndfull skapelse” (1948) och ”Greppet
hårdnar” (s.å.), som befäst hans ställning som
arbetarskildrare. F. har i sina romaner gett starka
uttryck för sin djupa vantrivsel med fabrikslivets
mekaniserade tillvaro. Sitt litterära program har
han framlagt i broschyren ”Nya mål för
arbetar-dikten” (1948). 1946 och 1947 skrev han ett par
småskrifter om industriell demokrati och koope-
Axel Fridell: Fyra män i en träddunge. Akvarellerad
penselteckning.
ration. Självbiogr. skiss i ”All världens berättare”
(1948:11). -E-
Fri’dene, socken i Vartofta hd i Västergötland,
Skaraborgs län, och församling i Fröjereds,
Korsberga och Fridene pastorat i Kåkinds kontrakt av
Skara stift, s.ö. om Skövde; 26,67 km2, därav 26,48
land; 704 inv. (1948; 27 inv. pr km2). F. är en
jämn och ganska skogrik slättbygd, som
genom-flytes av Tidan och i ö. begränsas av dess
tillflöde Yan. Åkern utgör 52% av landarealen,
skogsmarken 33 °/o. I Blikstorp vid Tidan
finns en del industri, trikåfabriker (Blikstorps
silke-industri, årligt tillverkningsvärde 700,000 kr),
möbelfabriker, sågverk, rörfabrik, reseffektfabrik och
kraftverk. Kyrkan av sten har det romanska tornet
kvar men är i övrigt från 1805. — Namnet
innehåller som senare led ordet vin(i), betesmark. Det
skrevs 1286 jn friöinj. P.;Er.
Friderichsen, Peter Kristian Nikolay, dansk
botanist (1853—1932), blev 1908 apotekare i
Kelle-rup, har särsk. studerat släktet Rub’us och var en
av de förnämsta kännarna av dess danska och
europeiska former. F. har jämte O. Gelert utg.
”Danmarks og Slesvigs Rubi” (i ”Botanisk Tidsskr.”, 16,
1887), som stöder sig på ett av dem. 1885—88 utgivet
exsickat. — Litt.: Nekrolog av J. Lind i ”Botanisk
Tidsskr.”, 42 (1932).
Frideri’cia. 1) Julius Albert F., dansk
historiker (1849—1912), fil. dr 1876, biblioteksman
1874—99, från 1891 som underbibliotekarie vid
univ.-bibl. i Köpenhamn, prof, i historia 1899. F:s
specialområde var dansk 1600-talshistoria. Från
början främst inriktad på de utrikespolitiska
sammanhangen, gav han 1876—82 ut det på omfattande
europeiska arkivstudier vilande arbetet ”Danmarks
ydre politiske Historie fra Freden i Lybeck til
Freden i Kjöbenhavn, 1629—60” (2 bd; slutar 1645).
Efter hand koncentrerades hans studier på landets
inre historia under detta årh. F. deltog även i
forskningsarbetet rörande agrarreformerna i anl.
av 100-årsminnet av bondefriheten 1888 och utgav
— 569 —
— 570 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
