Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fridericia, 1. Julius Albert - Fridericia, 2. Louis - Fridfisk - Fridh, Gertrud - Fridhem (Skaraborgs län) - Fridhem (Mälarhöjden) - Fridhem (Östergötland) - Fridhem (Gotland) - Fridhems folkhögskola - Friðjonnsson, Guðmundur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIDFISK
bl.a. ”Den danske
Bondestånds Undertryk-kelse og Frigjörelse”
(1888) och
”AlÄstyk-ker til Oplyshing om
Stavnsbaandets
Histo-torie” (s.å.). Hans
mest glänsande arbete
är fortsättningen på
hans tidigare*
1600-tals-skildringar, ”Adels-vældens sidste Dage”
(1894), Danmarks
historia 1648—60, en
syntetisk framställning,
som belyser de sociala och politiska
händelseförlopp, som ledde till enväldet. — I
samband med sin lärarverksamhet utarbetade F. en
serie handböcker över 1600—1800-talens
allmänna historia, utgångna i flera uppl.; dessa
översikter visa en modern uppfattning med klar blick för
de ekonomiska och sociala orsakssammanhangen.
Jämte C. F. Bricka utgav han ”Kong Christian IV:s
egenhændige Breve” (1878—91). F. var 1897—1912
red. för dansk ”Historisk Tidsskrift”, i vilken han
publicerat ett stort antal uppsatser. P.Nm.
2) Louis Sigurd F., dansk hygieniker (1881
—1947), med. dr 1910 (”Undersögelser over
Fos-terstofskifte”), prof, i hygien vid Köpenhamns
univ. 1928, chef för det statliga danska
vitaminlaboratoriet 1930, tf. prof, i hälsolära vid
Karolinska inst. i Stockholm 1944, då han som flykting
vistades i Sverige. F. hade en allsidig vetenskaplig
och praktisk utbildning, som han dokumenterade i
avh. om ämnesomsättningens och andningens
normala och patologiska fysiologi, om hjärtsjukdomar
och om hygien, i sht uppfödningsspörsmål. Å.G.
Fridfisk, fisk, som i motsats till rovfisk lever av
smådjur, plankton el. växter. Hit höra bl.a.
karp-fiskarna. Någon skarp gräns kan dock ej dragas
mellan dessa bägge grupper. Samma fisk kan
under ungdomstiden vara f. men senare bli rovfisk.
Fridh, Gertrud, skådespelerska (f. 26/n 1921),
elev vid Göteborgs stadsteaters elevskola 1941—43,
därefter anställd som skådespelerska vid samma
teater. Bland F:s skiftande roller må nämnas
Fridhem i Östergötland.
SJ:s bildarkiv; foto M. Sjöbeck.
Fridlevstads kyrka.
Desdemona i ”Othello”, Malins Maria i ”Vår
ofödde son”, Lo i ”Vi tre debutera”, Valborg i
”Dagen slutar tidigt” och Johanna från Lothringen.
Hon har även medverkat i åtskilliga filmer,
däribland ”Skepp till Indialand”.
Fridhem, gemensam kyrka för Hyringa, Malma
och Längnums socknar i Skaraborgs län, belägen
i Längnum, v. om Vara.
Fridhem, villaområde på S. Mälarstrand i
Stockholm, ingår i stadsdelen Mälarhöjden.
Fridhem, egendom i Kvillinge sn i Östergötland,
vid Bråviken, omfattar 270 ha, därav 63 åker;
taxeringsvärde 172,000 kr. Huvudbyggnaden av
reveterat trä i tre våningar uppfördes 1909 efter
ritningar av F. Boberg. F. har bildats av och
tillhör prins Carl.
Fridhem, ”Stiftelsen Prinsen och Prinsessan
Bernadottes F.”, KFUM:s semester- och vilohem på
Gotland, 1927 skänkt av prins och prinsessan
Oscar Bernadotte samt greve Carl Bernadotte.
Till F. förläggas även sommarmöten, scoutläger,
konferenser o.d. inom KFUM.
Fridhems folkhögskola, folkhögskola i
Malmöhus län; adress Svalöv. Skolan, som upprättades
1873, äges av en garantiförening. Med skolan voro
tidigare förenade en numera nedlagd
lanthushålls-skola och en lantmannaskola, den senare numera
självständig under namn av Svalövs
lantmannaskola. — Av F:s elevförbund utges sedan 1933
årsskr. ”Från Fridhem”.
FriÖjonnsson, GuÖmu n dur, isländsk
författare (1869—1944). F. var född i en fattig
bondefamilj, som bodde på Islands karga nordsida,
han gick i en realskola men levde till sin död i
sitt fädernehem, brukande jorden. Under
strävsamma och besvärliga förhållanden lyckades han
emellertid få tillfälle att följa sin diktarhåg. Han
skrev dikter, som ha sin styrka i
naturskildringarna (”Ür heimahögum”, 1902, ”Haustlöng”,
1915), men gjorde sin främsta insats som
prosa-förf. Han skrev en rad berättelser och en roman
med motiv ur isländskt allmogeliv, varvid han
ägnade stor uppmärksamhet åt naturskildringen
(”Einir”, 1898, ”Undir beru lofti”, 1904, ”Tölf
sögur”, 1915, ”Olöf i Äsi”, 1907). F. var en
egenartad stilkonstnär; hans språk uppfattades först
som sökt och överlastat, men han betraktas
numera som en av den moderna isländska prosans
förnyare. F. framträdde flitigt med artiklar i tidn.
och tidskr., behandlande skilda ämnen, bl.a.
politik. E.
— 571 —
— 572 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
