Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fries, 4. Robert (botanist) - Fries, 5. Harald - Fries, 6. Thore (botanist) - Fries, 7. Nils - Fries, släkt - Fries, 1. Bengt - Fries, 2. Samuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIES
biologiska studien
”Beiträge zur
Kennt-nis der Ornithophilie
in der
südamerika-nischen Flora” (i
”Arkiv för botanik”, i,
1903). Sina afrikanska
saml. har F., med
biträde av specialister,
bearbetat i ”Botanische
Untersuchungen”, 1—2
och Erg.-h. (i
”Wissen-schaftliche Ergebnisse
der Schwedischen
Rho-desia-Kongo-Exp. 1911
—1912 unter Leitung von Eric Graf v. Rosen”,
1, 1914—21) och ”Beiträge zur Kenntnis der Flora
des Kenia, Mt. Aberdare und Mt. Elgon”, 4—14
(i ”Notizblatt des Botanischen Gartens und
Museums zu Berlin-Dahlem”, 8—11, 1924—30, tills,
med F.5), varjämte F. förf, flera systematiska
utredningar rörande Afrikas flora, ss. ”Zur
Kenntnis der Compositen des tropischen Östafrika” (i
”Acta Horti Bergiani”, 9, 1928). F. har ägnat
ingående studier åt den i fråga om morfologi
och systematisk ställning intressanta fam.
Anno-naceae i bl.a. ”Ein unbeachtet gebliebenes
Mo-nokotyledonenmerkmal bei einigen Polycarpicae”
(i ”Berichte der Deutschen botanischen
Gesell-schaft”, 29, 1911), ”Studien über die
Blütenstands-verhältnisse bei der Familie Anonaceae” (i ”Acta
Horti Bergiani”, 6, 1919) och ”Revision der Arten
einiger Annonaceen-Gattungen”, 1—5 (därst., 10,
12, 1931—39). Som mykolog har F. särsk. gjort
översikter över Sveriges slemsvampar och
undersökt sydamerikanska buksvampar. F. har arbetat
för Bergianska trädgårdens utveckling, förf,
historiker över densamma och dess grundare P. J.
Bergius samt vägledningar för besökande och
utg. ”Acta Horti Bergiani”, 6—13 (1919—44).
Av hans övriga historiskt-botaniska arbeten
märkes ”Linné” (i ”De största märkesmännen”, 4,
1907). A.Hr.
5) Elias Harald F., son till F.3), läkare,
botanist (f. 27/i2 1878), med. lic. i Stockholm 1906,
praktiserande läkare i Göteborg, järnvägsläkare
1917—43. F. har utom en del mindre botaniska
arbeten utg. ”Göteborgs och Bohus läns
fanero-gamer och ormbunkar” (1945, tillägg i ”Acta
Horti gotoburgensis”, 17, 1947).
6) Thore Christian Elias F., son till F.2),
botanist (1886—1930),
fil. dr och doc. i
växtbiologi vid
Uppsala univ. 1913, i
botanik 1924,
konservator vid Botaniska
museet där 1920—24,
föreståndare för Abisko
naturvetenskapliga
station 1913, prof, i
systematisk botanik vid
Lunds univ. 1927. F.
företog ett flertal
resor inom
Skandinavien, 1921—22 till
Af
rika och Indien, 1930 till Sydafrika, där han avled.
Hans växtgeografiskt-ekologiska undersökningar
voro banbrytande för skandinavisk
vegetations-forskning och skapade nya problemställningar
inom växtgeografien, särsk. sociologien, där F.
utarbetade undersökningsmetoder, terminologi
och nomenklatur. Han undersökte vidare floran
i tropiska Afrika och påvisade där för nära
varandra liggande bergskedjor en vittgående
en-demism med vikarierande artpar av närstående
arter. Särsk. intresserade honom de botaniska
bevisen för klimatiska växlingar inom de
centralafrikanska bergens område. F:s forskning var även
ägnad fanerogam- och svampsystematik. G.
7) Nils Thorsten Elias F., brorson till F.4)
och 6), botanist (f. 1912), fil. dr och doc. i
Uppsala 1939. F., som särsk. undersökt
svamparnas fysiologi, ss. groning, tillväxt, sexualitet
och mutation, har bl.a. utg. ӆber die Bedeutung
von Wuchsstoffen für das Wachstum
verschiede-ner Pilze” (1938, gradualavh.), ”Researches into
the multipolar sexuality of Cyathus striatus Pers.”
(i ”Symbolae botanicae upsalienses”, 4, 1940),
”Untersuchungen über Sporenkeimung und
My-celentwicklung bodenbewohnender
Hymenomyce-ten” (därst., 6, 1943), ”Die Einwirkung von
Ader-min, Aneurin und Biotin auf das Wachstum
einiger Ascomyceten” (därst., 7, 1943), och ”Über
röntgen-induzierte physiologische Mutationen bei
Ophiostoma multiannulatum” (i ”Arkiv för
botanik”, 32 A, 1945). A.Hr.
Fries [fris], släkt, stammande från sadelmakaren
i Raus, Skåne, Jöns Peter F., i början av 1700-talet
inflyttad från Danmark; dennes sonsons son var
nedannämnde F.r), vars släktgren nu är utdöd; till
en annan släktgren hörde F.2).
1) Bengt Fredric F., zoolog (1799—1839),
1824 doc. i zoologi och 1828 tillika i anatomi i
Lund, 1831 intendent vid Riksmuseet, vars
samlingar han ansenligt förökade. Ehuru F. även var
ornitolog och entomolog, knötos hans intressen
huvudsaki. till vattnets djurvärld. Så var F. den
förste, som vid Kristinebergs zoologiska station
studerade havsdjuren. F:s förnämsta arbete är det
jämte C. U. Ekström och K. J. Sundewall
1836—-57 utgivna arbetet ”Skandinaviens fiskar” med
bilder av W. v. Wright (2 uppl. av F. A. Smitt,
1892—95). — Litt.: I. Sager, ”B. F. F.” (1916). O.Cn.
2) Samuel Andreas, teolog (1867—1914), teol.
dr i Uppsala 1897, komminister i Storkyrkoförs.
i Stockholm 1898, kyrkoherde i Oskars förs, där
1907. F. var en av
Sveriges lärdaste
teologer men vann aldrig
anställning vid univ.
Hans vetenskapliga
arbete föll huvudsaki.
inom exegetiken, och
redan med sitt
ungdomsarbete ”Israels
historia” (1894) intog
han en markerad
ställning, i det han
tidigare än någon
annan svensk teolog
anslöt sig till Wellhau-
— 587 -
- 588 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
