Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fries, 1. Elias - Fries, 2. Thore (botanist) - Fries, 3. Robert (botanist) - Fries, 4. Robert (botanist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIES
hedersdr i Lund 1868, riksdagsfullmäktig 1844—45
och 1847—48. F:s vetenskapliga forskning var
särdeles omfattande och mångsidig, representerande
så skilda områden inom botaniken som
Skandinaviens fanerogamflora, kritiska växtsläkten,
svampar, lavar, växtsystem, växtgeografi,
botanikens historia, växtnamnens etymologi, fenologiska
iakttagelser, praktisk botanik m.m. Flera av hans
arbeten äro av grundläggande betydelse. Bland de
floristiskt systematiska må nämnas ”Novitiae florae
svecicae” (1814—24; ny uppl. 1828), ”Flora
hallan-dica” (1817—19),
”Stir-pes agri femsionensis”
(1825—27), ”Flora
sca-nica” (1835—37),
”Summa vegetabilium
Scan-dinaviae” (1846—49),
”Symbolae ad
historiam Hieraciorum”
(1847), ”Epicrisis
gene-ris Hieraciorum” (1862)
m.fl. Inom den
systematiska mykologien
äro F:s undersökningar
klassiska, och genom
dessa lade han
grunden till den indelning
av särsk. hattsvamparna, varpå
svampsystematiken fortfarande bygger. Bland hans talrika
arbeten på detta område kunna anföras
”Observatio-nes mycologicae” (1815—18), ”Systema
mycologi-cum” (3 bd, 1821—32), ”Elenchus fungorum”
(1828), ”Epicrisis systematis mycologici” (1836—
38, ny uppl. 1874), ”Monographia
Hymenomyce-tum Sueciae” (2 bd, 1857—63) samt de två stora
avbildningsverken ”Sveriges ätliga och giftiga
svampar” (1860—66) och ”Icones selectae
Hymeno-mycetum” (1867—84). Hans huvudarbete över
lavarna, ”Lichenographia europaea reformata”
(1831), belönades av Vetenskapsakad. med
Linné-anska större guldmedaljen. Sina
populärvetenskapliga arbeten och forskningar på gränsområdet till
filologi sammanfattade F. i samlingsverket
”Botaniska utflykter” (3 bd, 1843—64). En av honom
författad ”Kritisk ordbok öfver svenska
växtnamnen” utgavs 1880. F:s botaniska samlingar
tillhöra Uppsala botaniska inst. Högt värde äga hans
exsickatverk över svampar, lavar och kritiska
fa-nerogamarter, särsk. ”Herbarium normale”, vars
utgivande han fortsatte in i sena ålderdomen. —
Litt.: C. R. Nyblom i ”Sv. akad:s handlingar”,
1880; L. Rydeman, ”Om E. F.” (1915). G.
2) Theodor (Thore) Magnus F., den föreg:s
son, botanist (1832—1913), fil. mag. och doc. i
Uppsala 1857, akademiadjunkt 1862, borgströmiansk
prof, i botanik och praktisk ekonomi vid Uppsala
univ. 1877, emeritus 1899, med. hedersdr i Uppsala
1900. F. företog ett flertal forskningsresor, 1868
som deltagare i Nordenskiölds exp. till Beeren
Eiland och Spetsbergen, till Grönland 1871, till
skilda delar av Skandinavien o.s.v. F:s förnämsta
forskningsområde var lavarna, där hans arbeten
äro klassiska, ss. ”Lichenes arctoi” (1860) och den
stora, sammanfattande monogr. ”Lichenographia
scandinavica” (1871—74), vilken, ehuru
ofullbordad, utgör ett standardverk inom lavforskningen.
F. har även utgivit exsickatverk över lavar. Inom
mykologien äro särsk. hans undersökningar över
tryffelsvamparna (1909) av stort värde. I ett stort
antal arbeten har F. skildrat naturvetenskapernas,
särsk. botanikens, historia i Sverige, och hans
kritiska forskningar över Linné och hans samtida,
vilka utgåvos som rektorsprogram (8 h., 1893—97)
och senare i utvidgat, omarbetat skick som
Linné-biografi (2 bd, 1903), utgöra ett monumentalverk
över den tidens kulturhistoria. Till stor del på
F:s initiativ tillkom 1879 Linnéanska stiftelsen på
Hammarby, genom honom utgåvos ”Skrifter af
Carl von Linné” (5 bd,
1905—13) och
påbörjades serien ”Bref och
skrifvelser af och till
Carl von Linné”,
varav genom F. 6 bd
ble-vo utgivna (1907—12).
F. ivrade varmt för
naturvetenskapens
po-pularisering, ingrep
kraftigt i utvecklingen
av den tillämpade
botaniken i Sverige och
togs på gr. «av sin
stora praktiska
duglighet vid upprepade
till
fällen i anspråk för offentliga uppdrag. Han
grundade 1852 Botaniska föreningen (senare
Naturvetenskapliga studentsällskapets bot. sektion) och
var ett halvt årh. dess sammanhållande kraft, utgav
1857—58 och 1865—68 ”Botaniska notiser”. F:s
botaniska samlingar tillhöra Uppsala botaniska
inst. — Litt.? C. A. M. Lindman, ”Th. M. F.” (i
”Vetenskapsakad :s årsbok”, 1914); E.
Hemmen-dorff, ”Th. M. F.” (i ”Sv. botanisk tidskr.”, 1914). G.
3) Oscar Robert F., den föreg:s bror,
läkare, botanist (1840—1908), med. dr och doc. i
praktisk medicin i Uppsala 1868, praktiserande
läkare i Göteborg 1869—98. F., som i sina medicinska
arbeten, främst gradualavh. ”Om svampbildningar
på menniskans hud och deraf förorsakade
sjukdomar” (1867), behandlade parasitära sjukdomar,
utgav även flera arbeten över den svenska
svamp-floran, ss. ”Synopsis Hymenomycetum Regionis
gothoburgensis” (1888, tillägg 1900), ”Om
svamp-floran i våra växthus” (i ”Botaniska notiser”,
1891) och ”Anteckningar om svenska
hymenomy-ceter” (i ”Arkiv för botanik”, 6, 1907). Tills,
med F.2) slutredigerade F. efter faderns död
”Icones selectae Hymenomycetum nondum
deli-neatorum”, vol. 2, fask. 2—10 (1878—84). — Litt..
T. Vestergren, ”O. R. F.” (i ”Svensk botanisk
tidskr.”, 2, 1908). A.Hr.
4) Klas Robert Elias F., son till F.2),
botanist (f. “A 1876), fil. dr och doc. i Uppsala
1905, lektor där 1913, prof, och föreståndare för
Bergianska trädgården 1915—44. F. har
företagit botaniska forskningsresor till Argentina och
Bolivia 1901—02, Syd- och Centralafrika 1911—12
och (tills, med F.6) till Östafrika 1921—22.
Utom i gradualavh. ”Zur Kenntnis der alpinen Flora
im nördlichen Argentinien” (1905) har F.
behandlat Sydamerikas växter i bl.a. monogr.
”Ent-wurf einer Monographie der Gattungen Wissadula
und Pseudabutilon” (i ”Kungl. svenska
veten-skapsakad:s handlingar”, N.F., 43, 1908) och den
- 585 -
— 586 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
