Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frihetskämparnas förbund - Frihetsmil, fredsmil - Frihetsmössa - Frihetspass - Frihetsrådet - Frihetsstatyn - Frihetsstraff - Frihetstiden - Frihetsträd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIHETSMIL
Frihetsstatyn.
klagade till straffarbete mellan 4 och 20 år men
erhöllo amnesti 1938. Den för F. diskriminerande
rättegången, Sirks död 1937 samt den
försonings-politik, som fördes av regeringen Päts, hade till
följd, att F:s anhängarantal snabbt sjönk till en
obetydlighet. Under den ryska ockupationen 1940—41
gingo utrensningsaktionerna framför allt ut över
medl. och anhängare av F. Under den tyska
ockupationen 1941—44 gjorde H. Mäe, en av F:s
ledande män, utnämnd av tyskarna till förste
lant-direktor, försöket att uppliva partiet. Han fann
emellertid ingen genklang hos folket och stötte på
motstånd även från tyskarnas sida. A.Pe.
Frihetsmil, f r e d s m i 1, område, beläget inom 1
mil från frälsemans sätesgård. De hemman, som
frälsemannen här ägde och lät bruka genom
land-bor (frälsebönder), voro enl. adelsprivilegierna 1569
befriade från utskrivning, enl. adelsprivilegierna
1612 jämväl fria från skjutsning och gästning utom
i vissa fall samt från hjälper och gärder.
Bestämmelserna om f. gåvo anledning till många
tvistemål, då man hade olika meningar, om avståndet
skulle beräknas fågelvägen el. landsvägen, då milen
hade väsentligt olika längd i olika landskap och då
adelsmännen uppenbarligen missbrukade de vaga
bestämmelserna till att skaffa sig oberättigade
fördelar. — Litt.: H. Swenne, ”Svenska adelns
ekonomiska privilegier 1612—1651” (1933). B.
Frihetsmössa, se Bonnet rouge.
Frihetspass, legitimationshandling, se Pass.
Frihetsrådet, danska f., se Danmarks
Friheds-raad.
Frihetsstatyn, eg. ”Friheten upplysande världen”,
världens största staty (46 m hög), rest 1886 på
Bedloes- el. Libertyön vid inloppet till New Yorks
hamn. F., som tjänar till fyr och utsiktstorn,
utfördes av den franske bildhuggaren F. A. Bartholdi
och skänktes av franska nationen till USA. Från
grunden och upp i toppen av facklan (här
rymmas 12 personer) leda 403 trappsteg. I statyns
huvud kunna samtidigt 40 personer stå bekvämt.
Frihetsstraff, en straffart, i allmän bemärkelse
straff, innebärande förlust av friheten att efter
behag förflytta sig, omfattande t.ex. även förvisning
och deportation. I mera speciell betydelse är f.
inspärrning av den brottslige i särskilda
byggnader, anstalter. — I äldre tider verkställdes f. i
Sverige huvudsaki. vid vissa fästningar, därav
benäm
ningarna ”fästningsfånge”, ”fästning”,
”fästningsstraff”, vilka i vissa trakter fortfarande kvarleva i
språkbruket. F:s huvudformer, straffarbete*
och fängelse (se Fängelsesystem), verkställas
vid rikets fångvårdsanstalter*. Här verkställes
även fängelse, vartill böter förvandlats. I st.f.
straffarbete och fängelse kan domstol under
vissa förhållanden ådöma andra f. närstående
kor-rektionsformer, ss. ungdomsfängelse* för
ungdomar i åldern 18 till 21 år, förvaring*
för förminskat tillräkneliga förbrytare och
internering* för återfallsförbrytare. Dessa
behandlingsformer verkställas i fångvården tillhörande
specialanstalter. Den i fångvårdsanstalterna
intagne skall oavsett straffarten behandlas med
fasthet och allvar och med aktning för hans
människovärde. Han skall erhålla sådan behandling, att
hans anpassning i samhället främjas. Till ledning
för behandlingen verkställes för varje intagen,
som dömts till minst 6 mån. f., en fullständig
undersökning av hans levnadsomständigheter,
personliga utveckling, hälsotillstånd, anlag och
kunskaper. — F. voro nästan okända i gamla tider, och
man använde i stället olika slag av kropps- .el.
bötesstraff samt främst dödsstraffet i olika former.
Från o. 1800 har f. däremot blivit huvudstraffet.
Det uppkom först som disciplinstraff i klostren.
Eljest brukades inspärrande i fängelse för
förvaring av krigsfångar och försumliga gäldenärer;
något senare blevo fängelserna arbetsanstalter för
de efter korstågen talrika landstrykarna. Från
1600-talet intogos egentliga förbrytare i
fängelserna, och dessa blevo så uppsamlingsplatser för allt
samhällets avskum, sannskyldiga smittohärdar, där
rena förbrytare, förkomna individer, sinnessjuka
el. blott fattiga och elända av båda könen stuvades
samman i trånga kyffen. På 1700-talet uppstod en
strävan att förbättra de urusla
fängelseförhållandena. Särsk. engelsmannen John Howard och
kväkaresekten ha här utfört ett berömvärt arbete.
Tanken att straffets uppgift är att förbättra
brottslingen (se Förbättringsteorien) vann nu insteg,
man skilde de olika elementen i fängelserna åt och
införde för de verkliga brottslingarna cell- el.
iso-leringssystemet, även kallat philadelphiasystemet.
Då en längre tids fullständig isolering visade sig
menlig för åtskilliga personers kroppsliga och
andliga hälsa, övergick man till det s.k. tystnads- el.
si/^wc^-systemet: fångarna vistas under natten i
enrum men arbeta under dagen tillsammans, ehuru
under sträng tystnad (silence). Tystnadssystemet
har nu allmänt avlösts av ett nytt sådant, det s.k.
irländska el. progressiva systemet. Enl. detta
lindras f. gradvis efter tidens gång och fångens
uppförande för att sluta med villkorlig frigivning*.
I modifierad form har detta system använts i
Sverige till 1946. Genom den då genomförda
fångvårdsreformen har f. omformats till en mera
öppen och mera humaniserad kriminalvård med
stark vikt lagd på eftervård. — Jfr Livstids
frihetsstraff. E.Sn;K.
Frihetstiden, beteckning för den period i
Sveriges historia, som sträcker sig från Karl XII:s död
1718 till Gustav III:s statskupp 1772. Uttrycket är
tidigast känt från M. Bruzelius, ”Swerges historia
för ungdom”, 2 (1827).
Frihetsträd (efter fra. arbre de la liberté), träd,
— 607 —
— 608 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
