Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frihetsträd - Frihetsår - Frihjul el. fritt hjul - Friholt - Frihuggning - Frihult (friholt) - Fri höjd - Fri idrott - Friidrottsmärke - Friis, Torsten - Friis, ätt (från Hesselager) - Friis, 1. Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIIS
Frihjul på automobil.
som under den stora franska revolutionen
planterades som en symbol för friheten.
Frihetsår, den tid, under vilken skattefrihet
åt-njutes för en anläggning. F. förekommer numera
endast i fråga om innehavare av kolonat och om
kronotorpare i Norrland och Dalarne. Tiden är
begränsad till 15 år. Befrielsen gäller såväl
utskyl-der till Kronan som annan allmän tunga.
Frihjul el. fritt hjul är ett hjul, som genom
en enkel manöver kan fastkopplas till el. frigöras
från sin axel. Benämningen har överförts på den
anordning, varmed
t.ex. bakhjulet på en
cykel* frikopplas och
fastlåses till den
drivande axeln.
Denna anordning kallas
även f r i h j u 1
s-n a v.
I början av
1930-talet var det under
några år modernt
att anordna f. även
på bilar. Avsikten
var, att motorn vid körning i långa utförsbackar
skulle få gå i tomgång med nedsatt varvtal.
Anordningen var härvid sådan, att f. med en enkel
manöver kunde sättas ur funktion. — I fig. är E
den drivna axeln, C ett skjuthjul, H
medbringar-spärr för detta, F en rullspärr, inbyggd i den med
den utgående axeln förbundna trumman D, och
G en spärrfjäder för spaken B. I det visade läget
är anordningen kopplad för frigång. Genom
förställning av spaken B sker direkt sammankoppling
av axlarna, likaså vid inläggning av backväxel,
varvid pinnen A förmedlar
sammankopplingsrö-relsen. — På grund av att f. delvis upphäver
förarens kontroll av drivhjulens samarbete, t.ex. vid
bromsning, har anordningen numera kommit ur
bruk. A.Lg.
Frihult på en skärgårdsbåt.
SU 10. _ 600 —
20 — Red. avsl. 21/ia 48.
Friholt, se Frihult.
Frihuggning, skogsbr., gallringssätt, varigenom
ett fritt område på 50—70 cm bredd åstadkommes
kring kronorna på vissa utvalda stammar,
huvudstammar, för att stimulera dessas tillväxt.
Frihult (friholt), 1 å 2 m långt rundtimmer,
försett med tågstropp i ena el. båda ändarna,
anbringas mellan fartyg och kaj som skydd mot
skamfilning av ett fartygs bordläggning. För
samma ändamål användes även f e n d e r*. — F r
i-h u 11 s- el. avvisar list, list, anbragt något
över vattenlinjen för att hindra kaj el. f. att skada
bordläggningen.
Fri höjd, lodräta avståndet till mark el.
vattenyta av underkanten på en balk, en bro e.d. Vid
bågspann räknas f. från spännets mitt.
Fri idrott, förr även kallad allmän idrott,
gemensam benämning på idrottsgrenarna löpning
(gång), hopp och kast.
Friidrottsmärke, se Idrottsmärke.
Friis [fris], Torsten, militär (f. Vs 1882),
officer vid Fortifikationen
1902, major vid
Generalstaben 1922,
överstelöjtnant där 1926
och vid
Fortifikationen 1928, överste 1932,
generalmajor och chef
för flygvapnet 1934,
generallöjtnant 1936,
avsked 1942. F. var
avd.-chef vid
Generalstabens tekniska avd.
1922—27, chef för
Fälttelegrafkåren 1928
—32 och för
Lantför-svarets kommandoexp.
1932—34. F. blev 1947 ståthållare på Stockholms
slott.
Friis [fris], dansk adelsätt, kallad F. från
Hesse 1 a g e r, ”de sorte Friiser” el. ”Tre-Egern
Frii-serne”, efter de 3 svarta ekorrar den förde i sitt
vapen. Ätten utslocknade på manssidan 1716, på
kvinnosidan 1763.
1) J o h a n F., ämbetsman (1494—1570), blev
1524 kanslisekr. hos Fredrik I och 1532 kansler.
Under grevefejden verkade F. för hertig Kristians
val och blev dennes kansler för inrikespolitiska
dansk-norska ärenden. 1536 blev han riksråd, och
han spelade vid riksdagen s.å. en avgörande roll
vid brytandet av kyrkans makt och ledde under
de följande åren det praktiska genomförandet av
riksdagsbeslutet. 1539 övertog han även ledningen
av utrikespolitiken och rikets finansförvaltning.
Betalningen av den stora utländska statsskuld,
som grevefejden medfört, skedde genom
bondeskatter, avbetalningar och konvertering av de
utländska lånen i inhemska, placerade hos adeln
mot låg ränta. Länsväsendet omskapade F.
fullständigt genom att göra större delen av länen till
räkenskapslän. Till kansliet knöt han lovande unga
adelsmän, ss. E. och P. Oxe. Inblandningen i
Livland och upptagandet av tre kronor i danska
riksvapnet hade F :s gillande. F. bidrog verksamt till
förandet av nordiska sjuårskriget, särsk. efter P.
Oxes hemkallande 1567. Han var starkt kulturellt
intresserad, kansler för Köpenhamns univ. från
610 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
