Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frijs, 1. Christian Krag-Juel-Vind-Frijs - Frijs, 2. Mogens Krag-Juel-Vind-Frijs - Frijsenborg - Frikadeller - Frikallelse - Frikamp el. allkamp - Frikassé - Frikast, frislag, frispark - Frikativor - Frikonservativa - Frikonservative - Fri konst - Frikoppling - Frikorps Danmark - Frikrets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIJSENBORG
de F. en tillbakadragen tillvaro. Han tillhörde
den konservativa helstatsflygeln men röstade för
novemberförfattningen 1863. I Landstinget var
han främst bland ”de nationella godsägarna”,
som antogo en mellanställning mellan de gamla
helstatsmännen och de nationalliberala. Först vid
sammanslutningen av ”de stora och de små
bönderna” i
oktoberföreningen av 1865 kom
F. att spela en roll —
kring hans
förhandlingar härom med
bondevännen I. A.
Han-sen vilar fortfarande
en viss mystik. Hans
ministär, som rymde
representanter blott
för ”de stora”
bönderna, lyckades med
bondevännernas stöd
genomföra en rad
betydande lagar, bl.a.
författningsrevisionen av
1866. Han förhandlade utan större framgång 1866
med Preussen ang. § 5 i Pragfreden och mottog
som försvarsminister med takt och klokhet
hertigen av Cadore, Napoleon IH:s sändebud, som
förgäves sökte få Danmark med i kriget mot
Preussen. I det långa loppet kunde F. ej bevara
bondevännernas stöd, och 1874 inlämnade han sin
avskedsansökan. I Landstinget behöll han en
ledande ställning men avböjde att bilda ny ministär
och drog sig 1888 tillbaka från politiken. A.O.
2) Mogens Christian K r a g-J u e 1-V i n
d-F r i j s, den föreg:s son, länsgreve, politiker (1849
—-1923), i diplomattjänst 1876—80, därefter
godsägare. 1880—1918 medl. av Landstinget spelade
F. en stor politisk roll dels som inflytelserik
men fronderande led. av högerpartiet under
1880-och 1890-talen — bl.a. vid 1894 års förlikning —,
dels 1900—15 som ledare för den frikonservativa
partigrupp, vilken jämte vänsterns moderata
element ofta dikterade riksdagens beslut. 1912
deltog han dock i fällandet av Berntsens
demokratiska grundlagsförslag och framtvingade
därigenom dennes demission. 1915—17 medl. av Det
konservative Folkeparti, lämnade han detta i
samband med partiets opposition mot Rottböll och
drog sig 1918 tillbaka från riksdagspolitiken. B.
Frijsenborg [fri’senbår], gods på Jylland, 20
km n.v. om Aarhus, omfattar o. 10,000 ha. F.
gjordes 1672 av Mogens Friis till grevskap
(upphört 1920) och omfattade före 1848 45,400 ha.
Huvudbyggnaden uppfördes 1860—67 i
fransk-holländsk renässansstil på grunden av ett äldre slott
från o. 1600.
FrikadelFer (fra. fricadelles), små kokta bullar,
vanl. av kalvfärs; även f. av fiskkött m.m.
förekomma. Serveras som dietmat el. i soppor.
Frikallelse. Enl. värnpliktslagen frikallad från
värnpliktens fullgörande är den, som på gr. av
lyte, stadigvarande sjukdom, bestående kroppslig
svaghet el. annan dyl. orsak är oduglig till
krigstjänst. Härom utfärdar inskrivningschef intyg,
s.k. f r i s e d e 1. Konungen må förordna, att de
som frikallats skola genomgå läkarundersökning,
s.k. efterbesiktning, och, om de därvid
befinnas dugliga till krigstjänst, vara skyldiga
fullgöra värnplikt.
Frikamp el. a 1 1 k a m p, sportv., dets. som
pankration*.
Frikassé (fra. fricassée), kötträtt av småskurna
stycken av kalv, lamm el. höns, stuvade i den
buljong, i vilken köttet kokts. F. serveras med ris,
och såsen är ofta sötsur, smaksatt med citron
el. ättika. Andra smaktillsatser äro dill, persilja,
äggula m.m.
Frikast, frislag, frispark, sportv.,
rättighet för ett lag att inneha bollen (till kast, resp,
slag och spark) vid vissa av motståndarna
begångna fel. Se Handboll och Fotboll.
Frik’ativor (av lat. frica’re, gnida), språkv., se
Konsonant.
Frikonservativa, moderat-konservativt parti i
Tyskland, se Deutsche Reichspartei.
Frikonservative, dansk politisk grupp. F., som
utgjordes av de 8 konservativa medl. av
Landstinget, som arbetade på förlikning med
Folke-tingets Venstre under författningsstriden i slutet
av 1800-talet, skilde sig 1899 från Landstingets
höger under ledning av Mogens Frijs. De
önskade genomdriva Folketingets skatteförslag mot den
konservativa ministären, i det de krävde
samarbete mellan Landstinget och Folketinget och
återupprättande av samverkan mellan stor- och
småbönderna. Författningsmässigt höllo de den
gången på 1866 års författning och hävdade
konungens rätt att välja sina ministrar oberoende
av Folketingets majoritet. Från 1902 framträdde
F. som självständigt parti och spelade stor roll
under de följ, åren genom förlikning med Venstre
i det praktiska lagstiftningsarbetet. 1915 ingingo
F. i det nybildade Konservative Folkeparti. J.D.
Fri konst, se Fria konster.
Frikoppling, lösbar förbindelse mellan drivande
och driven axel, koppling, lamellkopling o.s.v.,
anordning spec. på motorfordon, varigenom
motorn kan frikopplas från drivhjulen. Dylik
anordning föreskrives i motorförordningen och är
av rent tekniska skäl nödvändig på fordon, som
genom enbart mekaniska medel drives med
förbränningsmotor. Se Automobil, sp. 884, och
Axelkoppling, sp. 983 f. Jfr Nollskiva.
Frikorps Danmark, dansk-tyskt truppförband,
upprättat 28/e 1941. Urspr. bestod F. av en
bataljon på o. 1,000 danskar. F. tillhörde tyska
Waffen-SS. I juni 1943 gick F. upp i det
nybildade SS-Panzergrenadierregiment Danmark, som
hade övervägande tyskt befäl och tysk trupp.
Danskarna deltogo från maj 1942 intill
kapitulationen på östfronten, bl.a. på Ilmenavsnittet
och vid Mitau 1942, vid Velikije luki och i
Kroatien mot Titos partisaner 1943, vid Oranienbaum
och i Kurland 1944 samt i slaget om Berlin 1945.
Danska chefer voro överstelöjtnant C. P.
Krys-sing (till mars 1942), kaptenlöjtnant C. F. v.
Schalburg (till juni 1942) samt kaptenlöjtnant K.
B. Martinsen (till juni 1943). — Litt.: ”Danmark
under Besættelsen”, red. av V. La Cour, 2
(1947). S.E.B.
Frikrets, det område kring en telefonstation,
inom vilket telegrafverket utan kostnad för
abonnenten före Vi 1948 anordnade och underhöll
huvudledning (ledning mellan huvudapparat och
— 615 —
— 616 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
