Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frikyrka - Frikyrkliga samarbetskommittén - Frikyrkliga studieförbundet - Frikyrkliga ungdomsrådet - Frikyrklig begravning - Frikyrklig tidskrift, Frikyrklig ungdom - Frikår - Frikännande - Friköp - Friköpning - Frilager - Friland - Frilandsmuseet i Lyngby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRILANDSMUSEET
Litt.: A. Vinet, ”Kyrkofriheten” (1863); N. J.
Nordström, ”De frikyrkliga och
statskyrkoproble-met” (1922), ”Församlingsprinciper och
kyrko-former” (1925); ”De frikyrkliga samfundens
utbredning i Sverige. Statistisk redogörelse” (1925);
F. Sjöberg, ”De frikyrkliga sammanslutningarna
i vårt land” (i ”Sv. kyrkans årsbok”, 1925); G.
Westin, ”George Scott” (2 bd, 1928—29); E.
New-man, ”Svensk högkyrklighet, lågkyrklighet och
frikyrklighet” (1932); N. J. Nordström m.fl., ”De
frikyrkliga samfunden i Sverige” (1934); ”Svenska
folkrörelser”, 2 (1937); N. Odenvik, ”C. M. v.
Strokirch och Sveriges första friförsamling” (1938);
”Kyrkosamfund och religiösa organisationer i
Sverige”, red. av R. Fur (1946). Se vidare under
de olika samfunden. [NJ.NJS.N.
Frikyrkliga samarbetskommittén, ett organ för
samarbete mellan de frikyrkliga samfunden
Svenska missionsförbundet, Svenska baptistsamfundet
och Metodist-episkopalkyrkan i Sverige. På
förslag av Fria kristliga studentföreningen beslöto de
nämnda samfundens årskonferenser 1918 att välja
representanter i en samarbetskommitté med
uppgift att bevaka och främja de frikyrkliga
samfundens gemensamma intressen i kyrkopolitiska
frågor, uppfostringsfrågor, missionsspörsmål etc.
Kommittén består av 4 led. från Svenska
missionsförbundet, 3 från Svenska baptistsamfundet och 2
från Metodistkyrkan, vilka väljas för 1 år i sänder.
Kommittén har även till uppgift att anordna
frikyrkomöten (se Frikyrka) och har väsentligt
bidragit till att skapa samhörighetskänsla mellan de
frikyrkliga. N.J.N.
Frikyrkliga studieförbundet, sammanslutning,
bildad 1947, av Fria kristliga studentföreningen,
Metodistkyrkans ungdomsförbund, Svenska
baptisternas sångarförbund, Svenska missionsförbundets
ungdom, Svenska missionsförbundets juniorer och
Svenska missionsförbundets sångarförbund med
sammanlagt o. 78,000 medl. och med uppgift att
organisera, leda samt genom information och
anslag stödja studiearbetet i alla former inom
ovannämnda organisationer. Studieverksamheten
står under överinseende av en av
Skolöverstyrelsen godkänd studierektor. Vidare fungera 3
riks-studieledare för de i F. ingående
ungdomsorganisationerna. Verksamheten är fördelad på 10
distrikt, vartdera med sin distriktsstudieledare.
369 studiecirkelbibl. finnas, av vilka 20 äro
statsunderstödda. Förutom studiecirkelverksamhet
organiserar F. studieledar-, föreläsnings- och
folk-bildningskurser. F. är anslutet till Samverkande
bildningsförbunden. — Litt: ”Kristna
bildnings-vägar” (1942). K.Gw.
Frikyrkliga ungdomsrådet bildades 1935 för att
främja samarbetet mellan de olika frikyrkliga
ungdomsorganisationerna i Sverige.
Representerade i F. äro: Fria kristliga studentföreningen, Fria
kristliga seminarist- och lärareförbundet,
Metodistkyrkans ungdomsförbund, Svenska baptisternas
ungdomsförbund och Svenska missionsförbundets
ungdomsförbund.
Frikyrklig begravning, se Jordfästning.
Frikyrklig tidskrift, Frikyrklig ungdom, se Fria
kristliga studentföreningen.
Frikår, se Fria kriget.
Frikännande, dom i brottmål, varigenom an-
svarstalan ogillas. I regel formuleras domen som
ett ”rent” frikännande. Har domstolen skrivit, att
den tilltalade på gr. av sitt nekande ej kunnat åt
saken fällas, trots att viss bevisning förebragts
mot honom, äger han enl. praxis klaga för att
erhålla ett rent frikännande. Institutet ”ställande
på framtiden”, som innebar, att rättegången mot
en starkt misstänkt person avslutades med
möjlighet att när som helst inom brottets
preskriptionstid återupptaga densamma, avskaffades 1934. I
samband med resningslagen (1939) upphävdes även
en gammal bestämmelse i rättegångsbalken 17:32
om återupptagande av brottmål i vissa fall, då
målet icke ställts på framtiden. Numera kan
därför ett mål mot en frikänd person återupptagas
endast om resning* beviljas, vilket dock knappast
förekommer i praktiken. K.O.
Friköp, se Ensittarelagstiftningen och
Jordlagstiftning.
Friköpning, rättigheten att genom erläggande av
en viss penningsumma frikallas från
värnpliktstjänstgöring. F. har i Sverige varit medgiven 1860
—72. Som stridande mot den allmänna
värnpliktens idé är f. numera avskaffad i de flesta stater,
vilka stadgat allmän värnplikt. Det förekommer
dock, t.ex. i Schweiz, att värnpliktiga, vilka av
fysiska, politiska el. andra skäl icke fredsutbildas,
under värnpliktstiden åläggas särskild penningskatt.
Frilager, till allmänt bruk för handelsrörelse
och industriell verksamhet avsedda, under
tullverkets uppsikt stående anstalter, där från utrikes
ort inkommande varor kunna, utan att
underkastas tullbehandling, intagas och bearbetas, som om
de befunne sig utanför rikets tullgräns. F. ha
sedan länge funnits flerstädes i utlandet. I svensk
lagstiftning infördes f.-institutet genom k.f. 20/i2
1912. Intet f. blev emellertid inrättat, och
förordningen upphörde att gälla med utgången av 1935.
Däremot har en enklare form av f., p r o v i a
n-teringsfrilager, kommit till vidsträckt
användning. Rätt för idkare av handels- el.
rederirörelse el. därmed jämförlig rörelse att anordna
dylika lager åtnjutes f.n. (1948) av 33 städer och
6 flygplatser. I provianterings-f., som
inrymmes i särskilt magasin under vård av godsets
ägare, får tullpliktigt gods, avsett för proviantering
och utrustning av fartyg el. luftfartyg, uppläggas
efter tullbehandling utan tullavgifts erläggande,
om säkerhet ställes för denna. Se k.f. ang.
provianterings-f. 15/n 1912 och 19/3 1948 med
tillämpningsföreskrifter i k.k. 17/e 1948. Jfr Frihamn och
Tullager. G.An.
Friland, träd g., varje odlingsplats, där växterna
sakna skydd av överbyggnader (växthus) el. av
drivbänksfönster.
Frilandsmuseet i L y n g b y, strax n. om
Köpenhamn, grundades av Bernhard Olsen som en
del av Dansk Folkemuseum* och med Skansen i
Stockholm som förebild. Det första
byggnads-förvärvet gjordes 1896. F. öppnades 1901 och
fick från början nära anknytning till det intill
belägna Landbrugsmuseet; sedan 1920 är F.
organiserat som en avd. (den 7:e) av
Nationalmuseet. F. har under de båda senare årtiondena
starkt utbyggts och utvidgats och omfattar ett
område på drygt 15 ha med ett 20-tal olika
anläggningar från nuv. och tidigare danskt område,
— 621 —
— 622 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
