Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Friluftsdagar (idrottsdagar) - Friluftsmuseum - Friluftsmåleri - Friluftsreservat, fritidsreservat - Friluftsteater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRILUFTSTEATER
nastikläraren och kollegiet. I folkskolan ledes
friluftsverksamheten av klassläraren. F. brukar
användas till bollspel, fri idrott, orientering,
sim-sport, skidlöpning och skridskoåkning. Till
friluftsverksamhet anslagen tid kan också i
begränsad omfattning tas i anspråk för
trafikundervisning och studieutflykter. Lärjungar i högsta
klassen el. ringen kunna vårterminen före
real-och studentexamen av rektor erhålla ledighet
under f. Till hjälp för f:s organisering har
Skolöverstyrelsen angett riktlinjer i ”Metodiska
anvisningar till undervisningsplanen för rikets allm.
lärov.” (1935, 4 tryckn. 1947), ”Anvisningar för
folkskolornas f.” (1942) samt ”Anvisningar för
de högre läroanstalternas f.” (1944). E.Bng.
Friluftsmuseum, museum av sammanförda och
fritt i naturen återuppbyggda kulturhistoriska
byggnader och andra anläggningar. Det äldsta och
fortfarande största f. i världen är Skansen i
Stockholm, grundat 1891 av Artur Hazelius som en
un-deravd. av Nordiska museet. Hazelius’ första
planer på ett f. förelågo redan 1884 men äro möjl.
äldre. Redan 1892 öppnade G. Karlin ett f. i
Lund, Kulturhistoriska museet. Med Skansen som
förebild har ett stort antal f. uppstått både i
Sverige och utlandet. Det största f. i Sverige efter
Skansen är Murberget i Härnösand. En enstaka
bevarad äldre gårdsanläggning e.d. brukar kallas
hembygdsgård (se Hembygdsmuseum), och
genom lokala hembygdsföreningar ha flera
hundratal sådana bevarats i Sverige som
kulturminnesmärken för framtiden. Många av dessa ha vuxit ut
till mindre f. Mer och mer har dock en strävan
gjort sig gällande att där så är möjligt bevara
byggnadsmonumenten på ursprunglig plats. Även
mindre byar, ss. Norrboda by i Ore i Dalarne, och
hela herrgårdar, ss. Tyresö och Julita i
Södermanland (båda tillhöriga Nordiska museet) och
Löfstad i Östergötland (Linköpings museum), ha
bevarats som kulturminnesmärken. — Litt.: S.
Svensson, ”Hembygdens arv” (1929), ”Från
land-skapsmuseer och hembygdsgårdar” (i ”Fataburen”,
1931 ff.); G. Berg, ”Ärtur Hazelius” (1933); S.
Erixon & Å. Campbell, ”Svensk bygd och
folkkultur”, 1—4 (1946—48). Sn.
Friluftsmåleri, fra. pleinairisme, en konstriktning,
som framträdde i Frankrike vid 1800-talets mitt
med krav på att ett konstverk med utemotiv skulle
helt utföras i det fria, utan efterbehandling i
ateljén. Konstnärens mål var att återge det
omedelbara intrycket av det sedda, att fånga motivet vid
en viss tidpunkt på dygnet med aktgivande på
luften, ljuset och färgen och deras ömsesidiga
växelverkan. F:s senare skede sammanfaller med
impressionismen. I Sverige representeras f. bl.a.
av Konstnärsförbundets äldre generation. Jfr
Naturalism och Impressionism. G.V.
Friluftsreservat, fritidsreservat, se
Fritidsområde.
Friluftsteater. Såväl antikens som i allm.
medeltidens teater spelade i det fria.
Shakespeare-teatern var visserligen kringbyggd och försedd
med täckt galleri, men scen och parterr lågo
under bar himmel. Under barocken och rokokon
spelade man vid hoven på för ändamålet anlagda
trädgårdsteatrar med upphöjd gräsplan
som scen och klippta häckar som fond och sido-
kulisser. Dessa häckteatrar uppstodo urspr.
i Italien, där klimatet var särsk. lämpligt.
Barockparken med sina alléer, gångar och små
vattendrag erbjöd också en tacksam inramning
till de ofta förekommande trädgårdsfesterna, då
teaterföreställningar i det fria utgjorde den
förnämsta attraktionen. En annan form av
träd-gårdsteater var den antikiserande stenteatern,
där scen och åskådarrum uppbyggts på ruiner el.
i ruinform. Ett utomordentligt väl bevarat ex.
på den senare typen är stenteatern vid slottet
Hellbrunn utanför Salzburg i Österrike (uppf.
1612—19). I Sverige finns en häckteater i
Drottningholms slottspark, anlagd av drottning Lovisa
Ulrika på 1750-talet. Passionsspelen i
Oberam-mergau* uppföras sedan 1634 under bar himmel
och ha sedan slutet av 1800-talet fått efterföljare
flerstädes i Tyskland och Österrike. Från o. 1900
ha friluftsföreställningar givits i de antika
teatrarna i Orange och Béziers samt i den antika
amfiteatern i Nimes. Exemplet följdes efter i:a
världskriget i den antika teatern i Siracusa, i den
antika amfiteatern i Verona, i Caracallas termer
i Rom, på arenan i Milano och i sferisterion i
Macerata. Spec. ha operaföreställningar under
medverkan av framstående italienska
sångarkraf-ter och dirigenter och med en publik på över
20,000 personer samtidigt blivit oerhört populära
på dessa f. I Tyskland väckte det franska
experimentet genast f. till nytt liv, och i terrängen
inpassade ”naturteatrar” växte från
1900-talets tidigare år upp på skilda håll. Nämnas böra
framför allt Wagner-festspelen i Zoppot utanför
Danzig, vilka under åren före 2:a världskriget
tävlade i popularitet med dem i Bayreuth.
Sveriges första f. i modern mening öppnades 1908 i
Säter. Den följdes snart av s.k. ”b u s k t e a
t-r a r” landet runt, där repertoaren huvudsaki.
upptogs av enklare folklustspel. En särställning
intar den 1909 invigda Skansens f. i Stockholm,
som från början specialiserat sig på litterära
program. Bland numera nedlagda f. i Stockholm
märkas Hagateatern, Klippans sommarteater,
Södra folkparkens sommarteater och Söders f.
(Vita-bergsparken) och av nu existerande, förutom
Skansenteatern, Tantolundens, Vanadislundens och
Bellevueparkens sommarteatrar. I Göteborg
märkas Burgårdsteatern och Slottsskogsteatern och i
Malmö Friluftsteatern. Nämnas böra också
Folkets parkers sommarteatrar (”Folkparkerna”) i
den svenska landsorten, vilka sedan 1905 ha en
repertoar av både skådespel, operetter och revyer,
på senare år även operor. I dessa teaterlokaler,
som under årens lopp varit föremål för ständiga
förbättringar, äro åskådarrummen både med och
utan tak men som regel alltid öppna åt sidorna.
Sedan 1942 ger Parkavd. i Stockholm
(Gatukontoret) på olika ställen i huvudstaden teaterprogram,
visaftnar m.m. Friluftsspel av mera tillfällig art ha
givits i Stadion i Stockholm, bl.a. av Dramatiska
teatern, på Wrangelska torget (Riddarholmen) av
Uppsala studentteater, på Frösön i Jämtland
(”Arnljotspelen”), i S:t Nicolai klosterruin i Visby
(musikskådespelet ”Petrus de Dacia”), på
Grips-holms, Nyköpings och Varbergs slott, i Gamla
Uppsala och i klipporna vid Lysekil av Fredrik
Nycander. I grannländerna märkas f. vid Ulve-
— 625 —
— 626 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
