Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frisch, Ragnar - Frisch, Otto Robert - Frische, Axel - Frischeisen-Köhler, Max - von Frischen, Carl - Frisches Haff - Frisch-Fleetwood, Gerda - Frischlin, Philip Nikodemus - Frischman, David - Frisch vom Fass - Frisco - Frisé - Frisedal - Frisell, 1. Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRISELL
”New methods of measuring marginal utility”
(1932), ”Statistical confluence analysis by means
of complete regression systems” (1934) och ”Noen
trekk av konjunktürlæren” (1947), men några av
hans mest betydande bidrag till
nationalekonomien föreligga i form av uppsatser el.
kompendier (t.ex. ”Propagation problems and impulse
problems in dynamic economics”, 1933). De
senaste åren har han ägnat åt omfattande
forskningar ang. nationalinkomstberäkningar och i
samband därmed konstruerat ett schema för det
ekonomiska cirkulationssystemet,
”ökosirkssyste-met”. Tills, med Keilhau har F. utg.
”Sosial-ökonomiske utsnitt” (1940). Ln.
Frisch, Otto Robert, österrikisk fysiker (f.
1904), dr phil. i Wien 1926, prof, i fysik vid
univ. i Cambridge 1947. F. har arbetat vid
laboratorier i bl.a. Berlin, Hamburg, London och
Köpenhamn. Han har särsk. ägnat sig åt
utforskning av neutronernas egenskaper, i sht de
fria neutronernas magnetiska egenskaper och
infångandet av långsamma neutroner i atomkärnor.
Efter upptäckten av klyvningen av
uranatomkärnan vid neutronbombardemang studerade F.
processen och kunde direkt påvisa den och mäta
energiutvecklingen. Under 2:a världskriget var
F. en av pionjärerna vid atombombtillverkningen
och tillhörde den engelska forskargrupp, som för
detta ändamål verkade i USA. Bland hans
skrifter märkas ”Meet the atoms” (1947). Re.
Frische, Axel, dansk teaterledare och
författare (f. 1877). F. debuterade som skådespelare
1900 och var dir. för Sönderbros Teater 1915—22,
Folketeatret 1924—26, Nörrebros Teater 1928—31
och Det ny Teater 1937—39. F. har själv el. tills,
med andra skrivit en lång rad komedier i den
lättare genren, bl.a. ”Den nye Husassistent”,
”Eb-beröd Bank” och ”Grevinde Danner”.
Frischeisen-Köhler [fripäizan-], Max, tysk
filosof (1878—1923), doc. i Berlin och prof, i Halle,
lärjunge till W. Dilthey, vars kunskapsteoretiska,
psykologiskt grundade realism han vidare
utvecklade. Bland F:s arbeten märkas ”Wissenschaft und
Wirklichkeit” (1912), ”Das Realitätsproblem”
(s.å.) samt pedagogiska skrifter.
von Frischen, Carl, sjömilitär, se Ridderstolpe.
Frisches Haff, strandsjö, huvudsaki. inom
Ost-preussen; 860 km2, 3—5 m djup. F. skiljes från
Danziger Bucht genom den 60 km långa och 1—3
km breda strandsporren Frische Nehrung,
som 1510 genombröts av havet, varvid det 0,5 km
breda och 6 m djupa Pillauer Tief bildades. I F.
mynna Weichsels h. utloppsarm Nogat, Passarge
och Pregel.
Frisch-Fleetwood [-fli’tvod], Gerda Erika
Margareta Carolina, operettsångerska (1873—1927). F.
ämnade först utbilda sig till konsertsångerska men
övergick hösten 1897 till scenen, då hon tog
anställning vid Hjalmar Selanders lyriska avd. Hennes
intagande och varma sopran, uttrycksfulla föredrag
och dramatiska livfullhet fäste genast
uppmärksamheten vid henne i roller som Laura i
”Tiggarstudenten” och Fiorella i ”Frihetsbröderna”. Följ, år kom
F. till Albert Ranfts operettsällskap, vid vilket hon
på Vasateatern, alternerande med Rosa Grünberg,
framgångsrikt sjöng titelpartiet i ”Geishan”.
Spelåret 1901—02 utgjorde hon den bärande kraften
vid Emil Lindens turné och uppbar härunder
åtskilliga operapartier, bl.a. Nedda i ”Pajazzo”,
Cherubin i ”Figaros bröllop” och Micaela i
”Carmen”. Under en följd av år var F. sedan knuten
till olika operettsällskap, exempelvis Albert Ranfts
1901—03 och 1907—09 samt Axel Lindblads 1903
—04 och 1909—10. Sjukdom tvingade henne sistn.
år att överge scenen, och under de senare åren
var hon till sin död verksam som musiklärarinna
i Stockholm. A.L.
Frischlin, Philip Nikodemus, tysk
satiriker, komedidiktare och filolog (1547—90), prof,
i Tübingen 1568, skrev sina bästa arbeten på latin;
dramerna utgåvos f.g. 1585 under titeln ”Operum
poeticorum pars scenica”. F:s förnämsta latinska
komedi är ”Julius redivivus” (1584, ny uppl. av W.
Janell m.fl. 1912). I sv. övers, av N. Beronius
utkom 1674 (nytr. 1877) ”Rebecca” (1576).
Frischman, David, polsk-judisk författare (1863
—1922), debuterade 1882 som hebreisk förf, och
verkade från 1880 som tidskr.-utg. F. utgav
mästerliga övers, till hebreiska av världslitteraturens
bästa verk, skrev lyriska dikter, ss. ”Messias”
(övers, i M. Ehrenpreis & R. Josephson,
”Nyhebreisk lyrik”, 1920), berättelser och legender, oftast
med bibliska motiv, samt journalistik, i sht essäer
och kåserier. En fullständig uppl. aV F:s samlade
arbeten började utges 1925.
Frisch vom Fass [fåmm] (ty.), ”direkt från
fatet”; eg. om nytappat öl; i figurlig bet.: i friskt,
ursprungligt skick.
Fris’co [-kåu], kortnamn för San Francisco.
Frisé [-ze’] (fra.), krusig (om tråd).
Frisedel. 1) Lantbr., en statlig premie åt därtill
förtjänta 3-åriga ungston. F. innebär, att ägaren
till sådant sto kan få detta betäckt av
förstklassig hihgst utan att själv behöva betala hela
språngavgiften. F. utfärdas av
hästpremierings-nämndens ordf, och gäller f.n. 20 kr.
2) Milit., se Frikallelse.
Frisell’. 1) Erik F., industriman (1859—-1942).
F., som 1900—07 var direktör i ab. Carnegie &
co., tillhörde sedan 1902 Skandinaviska kredit ab:s
styrelse och spelade härigenom en betydelsefull
roll vid de finansoperationer, som krävdes för
Trafik-ab. Grängesberg—Oxelösunds övertagande
av de norrländska malmfälten och för bildandet
av Svenska sockerfabriks-ab. F. tillhörde
styrelsen för båda dessa
företag och var 1909—16
direktör i Trafik-ab. [-Grängesberg—Oxelösund-]
{+Grängesberg—Oxelö-
sund+} samt i
Luossa-vaara-Kiirunavaara ab.
Han anlitades ofta
för offentliga
uppdrag, var medl. av
handelsrådet 1912, av
Industrikommissionen
1914 och en av de
svenska
underhandlarna med England
1916. [T.Er]J.Sn.
— 645 —
— 646 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
