Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frisell, 2. Gösta - Frisell, Hjalmar - Friselutslag - Frisendahl, 1. Carl - Frisendahl, 2. Arvid - Frisendahl, 3. Halvar - Frisendahl, 4. Fredrik - Frisenheim, Johan Henrik (Frisius) - Frisens park - Friser (folk)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRISELL
2) Ernst Gustaf (Gösta) F., industriman (f.
13/« 1885), officer vid Dalregementet 1905, kapten
i Generalstaben 1917, major i arméns reserv 1935,
dir. vid Stora Kopparbergs bergslags ab. 1919—
46, verkst. dir. och fullmäktig i Jernkontoret
sedan 1946. F:s utomordentliga organisatoriska
skicklighet har tagits i anspråk för flera
offentliga uppdrag. Han var bl.a. ordf, i
stadsfullmäktige i Falun 1931—46. Han är ordf, och verkst.
chef i Statens trafikkommission sedan 1944, ordf,
i Arbetsgivarnes ömsesidiga
olycksfallsförsäkrings-bolag sedan 1946. 5.G.
Frisell’, Eric Hjalmar, industriman (1874—
1943). Efter studier vid Tekniska högsk.
emigrerade F. till USA, där han eftervartannat verkade
som broritare, konstruktör och överingenjör. Han
ledde på olika platser i världen mycket stora
byggnadsarbeten. 1915 blev han ledare av och
delägare i det stora stålverket California Steel Co.
i Oakland. F. arbetade mycket för stärkandet av
de svensk-amerikanska förbindelserna.
Friselutslag, med., se Miliaria.
Frisendahl. 1) Lennart Carl Ossian F.,
bildhuggare och målare (1886—1948), reste 1907 till
Paris, där han sedan blev verksam under sitt
återstående liv, med
undantag för kortare
besök i Sverige. Som
målare skildrade F.
huvudsaki. djur,
mycket elegant i bred,
summarisk form. I
hans mycket
sparsamma alstring intog
skulpturen
huvudrummet. Med
utgångspunkt från
Ro-din och Bourdelle
nådde han fram till
en lätt, subtil och
ytterst förfinad stil av
fransk karaktär.
Bland
porträtthuvuden märkas Pelle
Molin (Härnösand),
Sven Wingquist och
K. O. Bonnier, vidare
”Kvinna från Anjou”
(Nationalmuseum).
Djur i rörelse, fångade med impressionistisk
snabbhet var en annan motivkrets, där det mesta stannat
vid småskulpturer. F:s största arbete är ”Näcken”
(rest 1948 i Statens historiska museum,
Stockholm). Å.
2) Arvid F., botanist (f. 25/e 1886), fil.
dr i Uppsala 1912, lektor vid folkskoleseminariet
i Göteborg 1918, i Stockholm 1943. F. har, utom
de växtembryologiska avh. ”Cytologische und
•entwicklungsgeschichtliche Studien an Myricaria
germanica Desv.” (1912, gradualavh.) och ”Uber
die Entwicklung chasmo- und kleistogamer
Blü-ten bei der Gattung Elatine” (i ”Acta Horti
gotoburgensis”, 3, 1927), utg. arbeten över
nordiska kärlväxters morfologi, biologi och
geografiska utbredning, ss. ”Om Epipogium aphyllum i
Sverige” (i ”Svensk botanisk tidskr.”, 4, 1910)
.och ”Biologiska och morfologiska iakttagelser
C. Frisendahl: Damporträtt.
Brons.
över Eryngium maritimum L,” (i ”Acta Horti
gotoburgensis”, 2, 1926). A.Hr.
3) Halvar F., bror till F.i), skulptör (f.
25/g 1889), studerade vid Konsthögsk. 1911—14 och
därefter i Paris och Italien. Bland hans arbeten
märkas porträtt och gravmonument.
4) Fredrik F., den föreg:s bror, skulptör (f.
5/s 1891), har förutom djurskulpturer utfört byster
och statyetter, bl.a. med idrottsmotiv. Hans mest
bekanta verk är det stora monumentet
”Timmer-flottare”, en ganska naturalistisk grupp i brons,
som restes 1940 på en granitpelare i
Ångermanälven utanför Sollefteå.
Frisenheim, Johan Henrik (före adlandet
1716 F r i s i u s), friherre, ämbetsman (d. 1737),
flyttade, sedan Nyen, där F. fötts, 1703 erövrats
av ryssarna, till Viborg, försträckte under denna
stads belägring arméförvaltningen medel till
besättningens underhåll. Han hade lånat upp pengarna
på egen kredit, som tydligen var mycket god.
Även längre fram gjorde F. liknande tjänster.
Vid ett tillfälle hade han 83,000 dal. smt att
fordra av statsverket. Som krigskommissarie
gjorde F. över huvud synnerligen betydande
insatser för den finska arméns försörjning. Som
landshövding i Kymmenegårds och Nyslotts län
(från 1721) kom F. med sin organisatoriska
förmåga och grundliga kännedom om finska
förhållanden att inta en central plats i
reorganisa-tionsarbetet i Finland efter Nystadfreden. BSs.
Frisens park, park på S. Djurgården i
Stockholm, n. och ö. om Waldemarsudde, uppkallad efter
grosshandlare K. M. Fris, i början av 1800-talet
ägare till Biskopsudden.
Friser, lat. fri’sii, germanskt folk, som möter oss
redan f.Kr. vid kustområdet mellan Rhen och Ems.
De kuvades av Drusus 12 f.Kr. och förblevo med
kortare avbrott över ett sekel under romersk
överhöghet. Under folkvandringstiden förekommer
sällan f:s namn. Deras expansion har ej berört
romerskt område och har sannolikt börjat först
långt senare, omkr. el. efter 600. Särsk. utvidgade de
sitt område i ö. och n.ö. riktning; deras område
nådde ända fram till Weser, men även ö. därom ha
f. bott: de s.k. nordfriserna* el.
strandfriserna i v. Schleswig; det är en omtvistad
fråga, när de nådde hit. Under tiden o. 700
utgjorde åtm. största delen av det av f. bebodda landet
en enhet under Radbod; under 700-talet
införlivades det med frankernas rike, och landet kristnades.
F:s rätt upptecknades under 800-talet som ie? x
fri-sio’num (utg. av K. v. Richthofen 1840). Under den
tidigaste medeltiden till år 1000 voro f. jämte
nordborna n. Europas förnämsta sjöfararfolk.
Handeln låg i deras händer, och det i f:s land belägna
Dorestad var tidens viktigaste handelsplats i
Nordeuropa. Textilier från England och Flandern
salufördes av f. i Frankrike. Handelsresorna
utsträcktes till Norden, där både i Hedeby och i Birka
efter allt att döma f. varit regelbundna gäster. F :s
inflytande och deras roll för vikingatidens
kulturutveckling i Norden tycks ha varit betydande. —
Om nord- el. strandfrisernas land undantages,
sönderföll det frisiska området under medeltiden i tre
områden: Västfrisland (nuv. nederländska prov.
Seeland, Sydholland, Nordholland jämte en del av
prov. Utrecht), Mellanfrisland (nuv. nederländska
— 647 —
— 648 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
