Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frisyr - Frisör - Frisörarbetareförbundet - Frit Danmark (Danmark) - Frit Danmark (London) - Fritflugor - Frith, William Powell - Frithiof, 1. Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRITHIOF
Under 1830-talet
brukades ofta skägg, vilket
sedan burits rätt mycket till
inemot våra dagar.
Po-lisonger voro typiska för
empirmodet och även
sedan tidvis brukade,
under 1800-talets senare del
ofta i samband med
mustascher. Under
1880-ta-let bars vanl. skägg,
under 1890-talet oftare
endast mustascher. Senare
blev slätrakat ansikte det
vanliga.
Hos naturfolken
ägnas håret ofta stor
omsorg. Det anses också
mångenstädes vara en vital
del av kroppen, vari
livskraften el. själen har sitt
säte. Hos släthåriga folk,
indianer och malajer,
förekomma i allm. icke
några konstfulla f., utan
man nöjer sig med att
avskära håret på olika sätt,
delvis bortraka det e.d. Mera fantastiska äro f.
hos negrer, melanesier, papua, alltså krushåriga
folk, där håret sättes upp på allahanda vis, färgas,
insmörjes med fett och lera och prydes med
fjädrar, pärlemor och metallsmycken. Konstfullt snidade
prydnadskammar förekomma mångenstädes. Hos
flera folk, där håret bäres långt el. halvlångt, är
hårets avskärande straff för vissa brott. I.;G.Br.
Frisö’r (fra. friseur}, person, som har till yrke
att frisera, klippa hår och raka. Jfr Barberare.
Frisörarbetareförbundet, se Fackförening, sp. 78.
Frit Danmark, den största illegala tidningen och
den grupp, som stod bakom denna, under den
tyska ockupationen av Danmark. F. upprättades
i april 1942 av Ole Kiilerich och Börge Houmann,
på uppmaning av Christmas Möller och Aksel
Larsen, som uttryck för ett samarbete mellan
konservativa och kommunister mot ockupationsmakten.
I redaktionen sutto bl.a. Kate Fleron och Aage
Schoch. Tidn. fick med tiden en uppl. på 150,000
ex., vartill från aug. 1943 kom F:s nyhetstjänst.
Från F.-gruppen inträdde först prof. Mogens Fog
som representant i det nybildade Danmarks
Friheds-raad 1943 och blev efter hand dettas verklige ledare.
F.fter kriget fortsatte F. som veckotidn. under red.
av Kate Fleron och Elias Bredsdorff; sedan jan.
1947 utkommer den som månadstidn. J.D.
Frit Danmark, veckotidning, som startades i
London 1940 under red. av Emil Blytgen-Petersen
som organ för fria danskar i utlandet under
kriget och utg. av Det Danske Raad. Uppl. 6,000.
F. upphörde i juni 1945.
Fritflugor, Chlorop’idae, fam. av insektordn.
tvåvingar. F. äro några mm stora flugor med korta,
3-ledade antenner, vanl. kort sugrör och nästan
naken kropp med täml. korta vingar. De träffas
ofta i stor mängd på gräsmarker. Viktigast som
skadedjur äro kornflugan och fritflugan.
Kornflugan, Chlorops pumilio’nis, är gul med svart
panntriangel. tre gråsvarta längsband på rygg-
Manliga svenska frisyrer från 1840-talet. Fr.v.: J. O. Wallin, F. M. Franzén,
J. J. Berzelius, E. G. Geijer och E. Tegnér. Målning av J. G. Sandberg 1843.
Gripsholm.
skölden och mörka ledgränser på bakkroppen;
längd 2,5—3 mm. De gulvita, 7 mm långa
larverna förekomma på gräsarter och vårsäd, huvudsaki.
korn, i vilkas översta bladslidor de leva av de
späda axen. Plantorna kunna härigenom bli så
starkt hämmade i växten, att axet ej når ut ur
bladslidan, i andra fall bli axen åtm. illa matade.
Frit- el. slökornflugan, OscinelVa frit, är
1—1,5 mm, något metallglänsande svart.
Vårgenerationens larver leva bl.a. i det inre av vårsädens
unga plantor, medan en
2:a generation under
högsommaren angriper
axen och sädeskornen.
En 3:e generation
angriper och övervintrar
i höstsädens brodd.
Även andra arter av
fam. kunna uppträda
som skadedjur, t.ex. v i
t-a x f 1 u g a n, Meromyz’a
variega’tum, en 2,5—3,5
mm lång, grön art med
rödaktiga ryggstrimmor.
Dess larver leva bl.a.
i strået av vete och
havre och förorsaka
uppkomsten av s.k.
vitaxig-het. E.Wn.
Frith [frib’]> William P o w e 1 1, engelsk
målare (1819—1909). Borgerlig engelsk humor
präglar hans skarpt iakttagna bilder ur londonlivet, av
kapplöpningar, havsbad m.m. Sina intryck av
samtiden har han även givit litterär form i en
självbiografi (1887) och i ”Reminiscences” (1888).
Frithiof. 1) Anders F., skådespelare (f. 27/?
1879). F. började 1900 hos Hjalmar Selander vid
Olympiateatern i Stockholm. 1904—05 var han
anställd hos Victor Castegren vid Stora teatern i
Göteborg, 1905—06 hos Alfred Lundberg och 1906
Fritflugan Oscinella frit.
— 661 —
— 662 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
