Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frithiof, 1. Anders - Frithiof, 2. Mabel, f. Pettersson - Fritid - Fritiden (utställning) - Fritidsområde - Fritidsutredningen - Fritigern - Fritillaria - Fritillarius - Fritiofs saga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRITID
■—07 hos Harald Sandberg. 1907—10 försökte han
sig som egen direktör och var därefter engagerad
hos Allan Ryding 1911—13, hos Knut Lindroth
1913—15 och hos Vilhelm Olin 1915—16. Han var
flitigt med i repertoaren och uppmärksammades av
kritiken bl.a. som Faust (Goethe), Tobias Raap i
”Trettondagsafton”, konung Claudius i ”Hamlet”
och Ryttmästaren i ”Fadern”. Efter att 1916—22
åter ha stått i spetsen för eget teaterföretag blev
F. sistn. år knuten till Hippodromteatern i Malmö.
Våren 1926 lämnade F. denna scen, varefter han
1926—29 tillhörde Skådebanan och 1929—32
Lo-rensbergsteatern i Göteborg. Intill 1944, då F.
anställdes vid Malmö stadsteater, framträdde han
på åtskilliga av Stockholms förnämligare scener,
bl.a. på Dramatiska teatern, samt bedrev egen
teaterverksamhet i folkparkerna. Till hans mera
betydande roller i en senare period höra Johan
Ulf-stjerna (T. Hedberg), Swedenhielm s:r i
”Sweden-hielms”, Argan i ”Den inbillade sjuke”, Gud Fader
i ”Guds gröna ängar” och Shylock i ”Köpmannen
i Venedig. 1929 g.m. F.2). A.L.
2) Mabel Maria F., den föreg:s hustru, f.
Pettersson, skådespelerska (f. 14/u 1890). Efter
studier 1911—13 vid Dramatiska teaterns elevskola
debuterade F. sistn. år på Nyköpings teater som
Alaine de 1’Estoiles i S. Michaèlis’ ”Ett
revolu-tionsbröllop” vid Knut Lindroth-turnén, där hon
kvarstannade två år. Sedan har F. varit anställd
1915—16 hos V. Olin, 1916—22 hos F.i), 1922—28
hos O. Winge vid Hippodromteatern i Malmö, 1928
—30 vid Skådebanan, 1930—42 vid makens, F.i),
sommarturnéer samt från 1944 vid Malmö
stadsteater. — F. har skapat effektfulla rollfigurer med
bl.a. Ofelia i ”Hamlet”, Ragna i ”Daglannet”, Agda
i ”Johan Ulfstjerna” samt Karen Bornemann (Hj.
Bergström). På senare år har hon väckt
uppmärksamhet inom det äldre karaktärsfacket, exempelvis
som amman i ”Fadern”, Boman i ”Swedenhielms”,
Mrs Midget i ”Till främmande hamn” och fru
Levin i ”Innanför murarna”. A.L.
Fritid. Med industrialismen har åtskillnaden
mellan arbetstid och fritid blivit skarpare än tidigare,
särsk. när det gäller den dagliga f. efter
arbetstidens slut. Genom de fackliga organisationernas
arbete och genom arbetstidslagstiftning* har denna
dagliga f. blivit reglerad och betydligt utvidgad.
På samma sätt har den urgamla söndagsledigheten
på allt fler områden utsträckts även till
lördagseftermiddagen, varigenom en längre veckofritid
skapats. Slutl. har också en årlig f., semester,
blivit allt vanligare, för anställda reglerad av
lagstiftning (se Semester). — Den ökade f. för
de breda folklagren har gett upphov till förut
okända problem för att möjliggöra ett förnuftigt
utnyttjande av densamma. Till stor del fylles f.
genom de moderna förströelseindustrierna, film,
radio, veckotidn. etc., samt genom frivilliga
folkrörelser av idrottslig, ideell el. politisk karaktär,
men även åtgärder från Statens och kommunernas
sida ha visat sig nödvändiga. Med de moderna
kommunikationernas utveckling, särsk. de mer
”individuella”, ss. bilar, cyklar och motorbåtar, ha
möjligheterna för f:s tillbringande på andra platser
än hemorten väsentligt ökat. Särskilda
organisationer för främjande av de breda lagrens reseliv
ha tillkommit i ett flertal länder. I Sverige ha
de av Staten bekostade fria semesterresorna* för
barn och husmödrar ytterligare ökat
resemöjlig-heterna. Två statliga utredningar, F r i t i d s u
t-redningen (av 1937) och Ungdomsvård
s-kommittén, ha bl.a. sysslat med hithörande
problem och framlagt förslag till åtgärder. Den
förra har bl.a. avgivit betänkande ang.
inrättande av fritidsreservat (1940; se Fritidsområde),
och bland den senares betänkanden märkas dylika
om stöd åt ungdomens föreningsliv (1944), om
ungdomen och nöjeslivet (1945) och om ungdomens
fritidsverksamhet (1947). Förslagen ha ännu endast
i mindre utsträckning förverkligats. Staten ger
dock ett mindre bidrag till driften av hemgårdar*,
och sedan 1939 finns en Statens
fritidsnämnd, som årl. avger förslag till fördelning
av medel ur fonden för friluftslivets främjande.
Dessutom ha åtskilliga kommuner, särsk. de
större städerna, visat stort intresse för befolkningens
fritidsproblem och vidtagit åtgärder för dess
lösning. Se även Community center. A.E.
Fritiden, en utställning, avsedd att belysa
fritidsproblemet, anordnad 1936 i Ystad av Ystads
stad och Svenska slöjdföreningen.
Fritidsområde, beteckning på område, som
användes för fritidssysselsättningar. Därmed menas
såväl parker, idrottsplatser och nöjesplatser som
naturområden för friluftsliv, avsedda för städernas
och de tättbebyggda samhällenas invånare —
fritidsreservat. De senare kunna vara ant. rena
naturreservat, avsedda för vandringar, fiske e.d.,
el. särskilt iordningsställda för sport av olika slag,
t.ex. skidlöpning, orientering el. friluftsbad. I båda
fallen erfordras ofta raststugor el. vandrarhem*.
Många kommuner och organisationer, t.ex. Svenska
turistföreningen* och Skidfrämjandet*, ha nedlagt
avsevärda summor för dyl. ändamål. Staten lämnar
sedan 1940 lån och understöd ur Fonden för
friluftslivets främjande både till inköp av
markområden och till anläggningar av olika slag. Organ
för den statliga verksamheten på detta område är
Statens fritidsnämnd. Jfr Fritid. A.E.
Fritidsutredningen, se Fritid.
Fri’tigern, gotisk hövding, ledde o. 375 det
kristna partiet bland västgöterna och förde dem på det
skickelsedigra tåget över Donau 376 i syfte att
inom romerska riket erhålla boplatser. F. tog aktiv
del i upproret mot romarna och slog Valens 378
vid Adrianopel.
Fritilla’ria, släkte av fam. liljeväxter med ett
60-tal arter i olika delar av n. tempererade zonen.
Flera av dem äro lättodlade och vanliga
prydnadsväxter, t.ex. kejsarkronan, F. imperiaTis, och
kungs ängsl i 1 j an el. damspelsliljan
F. Meleag’ris, vilken lätt förvildas på fuktig
gräsmark. Odlingsvärda äro bl.a. den ståtliga, mindre
vanliga F. pallidiflo’ra, vidare F. pyrena’ica och F.
kamtschatce’nsis.
Fritilla’rius, -a, -um (lat., lik ett schack- el.
dam-spelsbräde), artnamn på växter med något rutigt
organ.
Fritiofs saga, fornaldarsaga från o. 1300. Den
behandlar kärleksförhållandet mellan den norske
storbondesonen Fritiof den djärve (isl. Frtåpjdfr
hinn frækne) och den vackra Ingeborg, dotter till
kung Bele i Sogn. Uppfostrade tillsamman hos
bonden Hilding fattade de tidigt kärlek till var-
— 663 —
— 664 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
