Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - von Fritsch, Werner - Fritsch, Willy - Fritsla - Fritsö (Fritzöe) - Fritt, fritt levererat - Fritt fall - Fritt farvatten - Fritt folk - Fritt gods - Fritt hav - Fritt levererat, Fritt ombord - Fritto misto - Fritt ord om livet og religionen - Frittporslin - Fritt skepp - Frittura marinata - Fritt å kaj - Frityr - Frityrdeg - Fritzes bokförlag och bokhandel - Fritzlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRITSCH
för i:a
kav.-fördel-ningen, 1932
befälhavare i ”Wehrkreis
III”, 1934 chef för
arméledningen och 1936
överbefälhavare för
armén. F. måste
avgå 1938 tills, med
rikskrigsministern von
Blomberg*. Under
striderna framför
Warszawa i sept.
1939 stupade F., som
följde [-operationerna.-] {+operationer-
na.+} [E.BzlS.Bn.
Fritsch, Wilhelm (W i 11 y), tysk
filmskådespelare (f. 1901), utbildades till ingenjör men
övergick snart till teatern och fick sin skolning hos
Max Reinhardt på Grosses Schauspielhaus och
Deutsches Theater i Berlin. 1921 engagerades han
till filmen och gjorde både karaktärsroller och
förste älskarroller. Hans definitiva genombrott
kom 1931 med ”Wien dansar och ler”. Under
1930-talet erövrade han en enorm popularitet i
charmörfacket, men han har även haft framgång
i karaktärsroller. Bland hans bästa filmer kunna
nämnas ”En gyllene dröm”, ”Svarta rosor”,
”Födelsemärket”, ”De sju örfilarna”, ”Vad en kvinna
drömmer om våren” samt ”Wienerblod” och
”Läderlappen”, de båda sistn. inspelade under 2:a
världskriget. B.Hgn.
Fritsla, socken i Marks hd i Västergötland,
Älvsborgs län, och församling i Fritsla, Seglora,
Kin-narumma och Skepphults pastorat i Marks och
Bollebygds kontrakt av Göteborgs stift, s.s.v. om
Borås; 35,87 km2, därav 35,21 land; 2,956 inv. (1948).
Huvudbygden ligger i Häggåns (till Viskan)
bördiga dal, kantad av skogs- och bergstrakter. Åkern
utgör 13% av landarealen, skogsmarken 67%.
Vid statsbanelinjen Borås—Varberg ligger
stations- och industrisamhället Fritsla (2,311 inv.
1946) med framför allt textil- och
beklädnadsindustri. Firman L. J. Wingqvist, Fritsla mekaniska
väfveri & spinnerier (firman etablerad 1860, 525
arb., årligt tillverkningsvärde 7 mkr) har
bomulls-och ullspinneri, väveri, färgeri, blekeri och
appre-turverk; Haldens färgeri-ab. (firman etablerad på
1850-talet, bolag 1946, aktiekapital 400,000 kr, 95
arb., årligt tillverkningsvärde 2 mkr) har färgeri,
blekeri, appreturverk och filmtryckeri. 5
konfektionsfabriker finnas, den största Fritsla
konfektionsfabrik (c:a 100 arb., årligt tillverkningsvärde
I,350,000 kr). Av trikåfabriker tillhöra de största
Trikåindustri W. A. Fält ab. (firman etablerad
1917, aktiekapital 100,000 kr, årligt
tillverkningsvärde 800,000 kr) och ab. Sveriges förenade
trikåfabriker. En gardinfabrik tillhör ab. Fritsla
gardinfabrik (firman etablerad 1931, aktiekapital 100,000
kr, 35 arb.). Dessutom finnas här bl.a. sko-,
madrass-, matt-, gummi-, emaljskylt- och
snickerifabriker. Samhället är tillika en betydande
handelsort; provinsialläkare. Socknens största egendom
är Fritsla Stommen. Kyrkan av sten byggdes
1849 (invigd 1851); den föreg. var från o. 1620. —
Namnet torde i första leden innehålla det gamla
namnet på Häggån, avlopp från Frisjön, som i
bi-hangen till Äldre västgötalagen kallas Friski. Senare
leden är lö, strandäng. Se E. Lidén i ”Namn och
bygd”, 1931, sid. no f. Namnet skrevs 1401 i
Frislom (dat. plur.). P.;Er.
Fritsö (tidigare F r i t z ö e), gods i Vestfold
fyl-ke i s. Norge, 2 km n. om Larvik. Med sina
närmare 60,000 ha huvudsaki. skogsdomäner är F. ett
av Norges allra största gods; till detsamma höra
stort träsliperi, elkraftverk, sågar och kvarnar,
gjuteri och mekanisk verkstad. F. järnbruk, som
drevs o. 1640—1864, var ett av Norges största. F.,
som stammar från medeltiden, lades 1671 till det
då upprättade grevskapet Larvik och tillhörde ätten
Gyldenlöve; från 1835 har det tillhört släkten
Treschow. Slottet Fritsöhus uppfördes 1863
i engelsk stil, utvidgat 1897—98. Det inrymmer
rika konstsaml., i sht nordiskt måleri. Det
vidsträckta parkområdet har lummig bokskog. P.
Fritt, fritt levererat, handelsv., se
Leveransvillkor.
Fritt fall, fys., se Fallrörelse.
Fritt farvatten, farvatten, fritt från grund.
Fritt folk, norsk tidning, utg. i Oslo 1936—45,
från april 1940 daglig, organ för Nasjonal samling.
Red. var Arnt Rishovd, Quislings ”rikspressesjef”.
Veckobilagan ”Hirdmannen” var organ för
”hir-den”. — Litt.: A. Kildal, ”Presse- og
litteraturfronten under okkupasjonen 1940—45” (1945).
Fritt gods, folkr., se Parisdeklarationen.
Fritt hav, mar’e li’berum, se Mare clausum.
Fritt levererat, Fritt ombord, se Leveransvillkor.
Fritto misto (ital., ”blandad frityr”), italiensk
maträtt, bestående av hönsbitar, lammkotletter,
hönslever, kalvhjärna, blomkål, småpumpor m.m.,
allt sönderskuret och hastigt kokt i olja och
upplagt på papper att rinna av. Serveras med
ris-kroketter.
Fritt ord om livet og religionen, norsk
tidskrift, utg. i Oslo varannan mån., grundlagd
1931 som organ för Landslaget for frilynd
kristendom och redigerad av K. Schjelderup till 1940.
F:s program var ”kamp for religiös, individuel og
sosial frihet og ærlighet”, den vände sig såväl
mot den ortodoxa kristendomen som mot den
moderatare liberala teologien.
Frittporslin, se Porslin.
Fritt skepp, folkr., se Parisdeklarationen.
Frittura marina’ta [-o’ra], se Silverbandfiskar.
Fritt å kaj, handelsv., se Kajfritt.
Frity’r (fra. friture, av frire, steka), steksmör,
flottyr, olja, vari man steker el. kokar olika rätter.
Frityrdeg, en smet, vars huvudbeståndsdelar äro
mjöl, ägg, smält smör, olja el. vatten, någon gång
öl, smaksatt med salt. I denna deg doppas mindre
bitar av fisk, kött, frukt, t.ex. äpplen, vilka skola
kokas i frityr.
Fritzes bokförlag och bokhandel, Stockholm,
grundades 1837 av C. E. Fritze och C. A. Bagge,
övertogs 1841 av den förstn., 1862 av P. B.
Eklund och E. Giron, 1866 av Eklund ensam, 1870
av K. F. Kruhs och B. Söderberg, uppdelades
1907 på två ab., C. E. F:s bokförlags ab. (nuv.
chef S. Bergh) och ab. C. E. F:s kungl.
hofbok-handel (nuv. chef C. A. Strandman). — Litt.: G.
M. Silfverstolpe, ”Fritzes 1837—1937” (1938); O.
Rabenius, ”Fritzes bokförlag no år” (1947).
Fritzlar [frit’s-], stad i Hessen-Nassau i
Tyskland, vid Eder 25 km s.s.v. om Kassel; 4,240 inv.
— 667 —
— 668 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
