Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frobenius, Hermann Theodor Wilhelm - Frobenius, Georg - Frobenius, Leo - Froberger, Johann Jakob - Frobisher, Sir Martin - Frode - Froelich, Carl - Frogner - Frogner, Carsten - Frognerseteren - Frohm, Gustaf - Frohman, Charles - Frohschammer, Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FROBENIUS
het. Särskilt uppseende väckte hans våren 1914
i massuppl. spridda krigsprofetia ”Des Deutschen
Reiches Schicksalstunde”.
Frobe’nius, Georg, tysk matematiker (1849—
1917), 1875 prof, i Zürich, 1902 i Berlin. F:s
betydelsefullaste undersökningar tillhöra
gruppteorien. Det är vidare F., som fullt genomfört
metoden att medelst serier beräkna lösningarna till vissa
lineära differentialekvationer.
Frobe’nius, Leo, tysk etnolog och
kulturfilosof, afrikaforskare (1873—1938), företog 12 stora
forskningsfärder i olika delar av Afrika och
angränsande asiatiska
områden (1905—35).
Det betydande
vetenskapliga materialet
sammanfördes till ett
Afrika-arkiv, ur vilket
forskningsinst. för
kulturmorfologi i
Frankfurt a.M. framgått,
sedan 1947 kallat
F-Institut. F. lade
grunden till den s.k.
kulturhistoriska skolan inom
etnologien (se
Etnografi) och utgav en
rad arbeten, bland vilka
kunna nämnas: ”Im Schatten des Kongostaates”
(1907), ”Kulturtypen aus dem West-Sudan” (1910),
”Und Afrika sprach” (1913), ”Atlas Africanus”
(sedan 1921), ”Atlantis” (12 bd, 1921—28), ”Das
unbekannte Afrika” (1923), ”Hadschra Maktuba”
(1925), ”Erlebte Erdteile” (7 bd, 1925—29),
”Kul-turgeschichte Afrikas” (1933), ”Prehistoric rock
pictures in Europé and Africa” (1937, tills, med
D. C. Fox). G.Br.
Froberger [frå’bärgar], Johann Jakob, tysk
organist och tonsättare (1616—67), son till
kapellmästare Basilius F. (d. 1636) i Halle a.S., studerade
1637—41 hos Frescobaldi i Rom, fastän han då redan
tjänstgjort som hovorganist i Wien, en syssla som
han med avbrott för studieresor uppehöll till 1657.
De sista 10 åren av sitt liv vistades F. på
hertiginnan Sibyllas av Württemberg slott i Hericourt vid
Montbéliard. F. räknas som den egentlige
utbildaren av sviten för klaver. Den sedermera giltiga
ordningsföljden mellan satserna
(allemande—cou-rante—sarabande—gigué) har han tillämpat i verk
redan före 1650 och med framgång sammansmält
intrycken från sin tyska hemtrakt och italienska
utbildning med stilinflytelser från fransk lutkonst
(Gaultier) och engelsk klavermusik. — En kritiskt
reviderad samlingsuppl. av F:s verk publicerades
i Adlers ”Denkmäler der Tonkunst in österreich”,
4:2, 6:2 och 10:2. C.A.M.
Frobisher [fråuTiJa], Sir Martin, engelsk
sjöofficer och upptäcktsresande (o. 1535—94), företog
1576—78 tre resor för att finna nordvästpassagen.
Under den första upptäcktes Frobisher Bay
i s. delen av Baffins land; denna vik trodde F.
vara det sökta sund, som ledde till Cathay (Kina).
F:s resebeskrivningar, ”The three voyages of M.
F.”, äro utg. av Hakluyt Society, 38 (1867), och
av V. Stefansson (1938).
Frode, namn på danska sagokonungar.
Sagotra-ditionen hos Saxo och islänningarna känner flera
konungar med namnet F., vilka dock kunna
reduceras till två el. rent av till en enda mytisk
stamfadergestalt. F. representerar den gyllene
forntiden, och den lyckliga fredstid, som då rådde, F r
o-def r e den, har blivit ordspråklig. Om F.
berättas myten om Grottekvarnen (se Grotte), som
malde guld men som, då F. blev hård och girig,
malde olycka och undergång. En sägen hos Saxo
låter en F. vinna sin rikedom genom att döda en
drake och taga hans skatt. I Beowulf är F. fader
till hadbardernas konung Ingeld, men även där
snarare mytisk stamfader än historisk person. —
Litt.: A. Olrik, ”Danmarks Heltedigtning”, 1
(1903); E. Wessén, ”De nordiska folkstammarna i
Beowulf” (1927). vSw.
Froelich [frö’lix], Carl, tysk filmregissör (f.
1875), kom tidigt till filmen som regissör,
tekniker, fotograf och produktionsledare och var bl.a.
regissör för ett flertal av Henny Portens filmer
(1924—26). Under 1920-talet gjorde F. många
utomordentliga filmer, men hans namn är
framför allt förbundet med några av den tyska
filmens stora internationella framgångar på
1930-talet, bl.a. ”Operabranden”, ”Natten tillhör oss”,
”Ungerskt blod”, ”Tillbaka till hemmet”, ”Det
var en berusande balnatt” och ”En drottnings
hjärta”. F. verkade visserligen samtidigt med
den tyska filmexpressionismen på 1920-talet, men
hans filmer äga framför allt en utpräglat
naturalistisk stil. F. var länge under den nazistiska
regimen president i Riksfilmkammaren och fick
prof:s titel. Han var en av föregångsmännen
på det aktuella filmreportagets område. B.Hgn.
Frogner, stadsdel i Oslo*.
Frogner, C ar sten, pseud. för norske förf.
Waldemar Brögger.
Frognerseteren, vintersportplats och turistort,
tillhörande Oslo stad och belägen c:a 7 km n.ö.
om själva staden. F. omfattar bl.a. ett
skidmu-seum, slalombana och den bekanta kälkbacken
Korketrekkeren.
Frohm, Gustaf Reinhold, affärsman,
idrottsledare och -journalist (f. 30/i2 1890), tjänsteman
i Brand och Lifförsäkringsab. Skåne 1910—18, i
Försäkringsab. Mälaren 1918—19, kontorschef 1920
—40, från 1940 dir. vid Skånes generalagentur i
Stockholm och verkst. dir. för ab. E. Rydbeck;
ordf, i Malmö allmänna idrottsförening och sekr.
i Skånes idrottsförbund 1913—18; 1933—39 v.
ordf., 1939—45 ordf, i Svenska
brottningsförbun-det, sedan 1935 skattmästare i Sveriges
centralförening för idrottens främjande, sedan 1937
skattmästare i Sveriges olympiska kommitté samt 1939
■—45 medl. av Riksidrottsförbundets överstyrelse.
1913—15 var han medarbetare i ”Nordiskt
idrotts-liv” samt 1915—36 i ”Idrottsbladet”. F. har
länge stått i främsta ledet bland Sveriges
idrottsledare och har synnerligen framgångsrikt ägnat
sina krafter åt svensk brottning. O.Kgh.
Frohman [frau’man], Charles, amerikansk
teaterledare (1861—1915), skapade och ledde från
1890-talet det teaterbolag, som bar hans namn och
som med egna, rörliga sällskap av olika karaktär
men av samma höga standard uppehöll en
dominerande verksamhet på en rad egna el. förhyrda
teatrar i USA och England.
Frohschammer [frå’Jamar], Jakob, tysk
filo
— 675 —
— 676 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
