Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frivillig befälsutbildning - Frivillige Korps - Frivilligkåren, Svenska - Frivillig pensionsförsäkring - Frivillig rättsvård - Frivol - Frivoliteter - Frixos - Frizzoni, Gustavo - Fri åkning - Friår - FRO - Froasad - Frobenius, familj - Frobenius, Hermann Theodor Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FROBENIUS
väring och landstorm. Därjämte igångsattes
utbildning i fredstid av värnpliktiga till officerare
och underofficerare i direkt anslutning till de
värnpliktigas i:a tjänstgöring. Därmed följde, att
uppgifterna för Sveriges landstormsföreningars
centralförbund icke längre borde vara
förknippade med vad som hittills innefattats i begreppet
landstorm utan borde beröra den frivilliga
be-fälsutbildningen över huvud taget och främst
vidareutbildningen av arméns värnpliktiga befäl.
1943 ombildades därför nyssnämnda
centralförbund till Centralförbundet för
befäls-ut bildning (Cfb). — I f. utbildas nu (1949)
värnpliktig och fast anställd, icke aktiv personal
vid armén, befäl och befälsaspiranter vid
hemvärnet ävensom annan i riksförsvaret deltagande
personal. Utbildningen avser att dels göra det
möjligt för armén tillhörande värnpliktig
personal att genomgå sådan utbildning, som erfordras
för att erhålla förnyat förordnande i innehavd
grad (repetitionsutbildning) och för att förordnas
i högre grad (befordringsutbildning), dels göra
det möjligt såväl för arméns fast anställda, icke
aktiva personal som även för försvarsgagnande
verksamhet intresserad annan personal att
genomgå sådan utbildning, som kan vara av
betydelse för riksförsvaret. — Cfb:s uppgifter äro:
upplysningsverksamhet, ekonomiskt
understödjande verksamhet samt medverkan i utbildningen.
Chefen för armén har ansvaret för och utövar
ledningen av utbildningen. Han ställer för
utbildningen erforderligt befäl, materiel m.m. till
förfogande. Närmast under chefen för armén
handhas utbildningen av
försvarsområdesbefälha-varna, som till sitt förfogande ha instruktörer ur
armén. Utbildningen omfattar föreläsningar,
korrespondensundervisning, krigsspel och
tillämpningsövningar samt bedrives i form av kurser på
fritid el. i särskilda läger. Eleverna i
utbildningen erhålla i vissa fall ekonomisk ersättning.
— Till Cfb äro anslutna Frivilliga
automobil-kåren (FAK), Frivilliga radioorganisationen (FRO),
Svenska arméns och flygvapnets
reservofficers-förbund (SAFR), Svenska
reservunderofficersför-bundet (SRU), Svenska brukshundklubben (SBK)
och Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund
(SKBR) (se dessa ord). Cfb omfattar (1948) en
överstyrelse, ett verkställande utskott, 36 förbund
med tillsammans 496 föreningar (o. 45,000 medl.,
varav 19,000 värnpliktigt befäl). Statsanslaget
utgjorde budgetåret 1948/49 1,113,000 kr. Ordf, i
Cfb är sedan 1946 generalmajor N. J. A.
Stenbeck. S.E.B.
Frivillige Korps, inom danska lantförsvaret på
frivillig grund organiserade sammanslutningar,
vilka skulle ställa sig till förfogande vid krig. I
samband med antagande av 1937 års
försvars-ordning förbjödos alla frivilliga
försvarsorganisationer. Jfr Akademisk Skyttekorps.
Frivilligkåren, Svenska, se Svenska
frivilligkåren.
Frivillig pensionsförsäkring. Svensk medborgare
äger rätt att påbygga den obligatoriska
folkpensioneringen med en frivillig försäkring. Man kan
välja mellan försäkring med och utan
avgifts-återbetalning, försåvitt den försäkrade avlider,
innan pensionen börjar utgå. Denna kan börja
SU 10. — 673 —
22 — Red. avsl. ’/i 49.
utgå vid vilken tidpunkt den försäkrade önskar,
sedan denne fyllt 55 år, dock ej senare än han
fyllt 67 år. Avgifterna erläggas som
engångsbe-talningar, vilka i mots. till vad fallet är vid
enskilda försäkringsföretag få avdras vid
beskattningen. Det inbetalade beloppet är maximerat till
att motsvara försäkringstagarens ålder,
multiplicerad med 500 kr. Försäkringsbok utställes av och
avgifterna inbetalas till postanstalt. C.Wr.
Frivillig rättsvård, lat. jurisdic’tio volunta’ria, den
del av statens rättsvårdande verksamhet, där
staten medverkar till stiftande av nya samt förändring
el. upphävande av bestående rättsförhållanden och
därigenom bidrager att omgestalta och utveckla
den förhandenvarande rättsordningen, icke blott,
som i andra slaget av statens civila rättsvård,
civilprocessen, upprätthåller och skyddar redan
bestående rättigheter. Till f. hör främst
inskriv-ningsväsendet för fast egendom (lagfart,
inteckning) och för fartyg, registreringsväsendet för ab.,
handelsbolag, föreningar, firmor, varumärke,
patent, vidare äktenskapsförord,
förmynderskaps-ärenden, borgerlig vigsel o.a. ärenden rörande
statusförhållanden, testamentsbevakningar,
boupp-teckningsinregistrering, offentlig stämning i
konkurs m.m. K.
Frivol [-å’l] (fra. frivole, av lat. fri’volus,
skröplig, lumpen), lättsinnig, lättfärdig, slipprig;
självsvåldig. — F r i v o 1 i t e’t, lättfärdighet,
slipprig-het; lättfärdigt el. slipprigt yttrande o.d. Jfr
Frivoliteter.
Frivolite’ter (fra. frivolités), ett slags vanl.
mycket smala spetsar, som äro sammansatta av små
runda ringar med små öglelika knutar i kanten.
F. ”slås” med en liten ”frivolitetsskyttel”, som
består av två lansettlika blad med spetsarna
böjda mot varandra och hopfästade med ett litet
tvärstycke, på vilket tråden upplindas till
knyt-ningen av f., som sker med få enkla handgrepp.
Frixos, grek, myt., son till konung Athamas (se
denne och Argonauterna).
Frizzoni [-tså’ni], G u s t a v o, italiensk
konsthistoriker (1840—1919), lärjunge till Morelli, över
vars galleri i Bergamo han (1892) utgav en katalog.
Han utgav flera källskrifter till Italiens
konsthistoria samt ”Arte italiana del rinascimento” (1891).
Fri åkning, se Skridskoåkning.
Friår, se Jubelår.
FRO, förk. för Frivilliga radioorganisationen.
Froasa’d (fra. froissement, av froisser, stöta,
gnugga), ett angrepp på motståndarens vapen
i florett- och värjfäktning, varvid man utför en
tryckning i förening med en strykning utefter
motståndarens klinga.
Frobe’nius, tysk boktryckarfamilj i Basel,
stammande från Johannes F. (d. 1527), som där
grundade ett tryckeri, där han bl.a. tryckte en latinsk
bibel (1491), uppl. av kyrkofäderna och Erasmus
av Rotterdams verk. F:s tryck blevo berömda
för noggrannhet och konstnärlig utstyrsel (av
Hans Holbein d.y.).
Frobe’nius, Hermann Theodor
Wilhelm, tysk ingenjörofficer och författare (1841
—1916), officer 1863, chef för
fästningsbyggnads-skolan i Berlin 1888, avsked 1891. F., som deltagit
i utbyggandet av flera tyska fästningar, ägnade sig
efter 1891 huvudsaki. åt militär författarverksam-
’ — 674 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
