Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fructidor - Fructus - Fructus civiles - Fructus naturales - Fructus percepti, Fructus percipiendi - Frufällan - Frugal - Frugivor - Frugoni, Carlo Innocenzo - Fruin, Robert - Fruitio Dei, fruition - Frukt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRUKT
en statskupp rum, som traditionellt benämnes
f. Sedan efter skräckväldets fall en ny
moderat författning, som lade makten hos en
lagstiftande församling, kommit till stånd, fruktade
man inom konventet, att folkstämningen skulle
kräva en mera ytterligtgående reaktion än den det
själv åsyftade. För att förhindra denna
folkstämning att göra sig gällande fastställde konventet,
att första gången val till den lagstiftande
församlingen ägde rum, skulle minst 2/s av dess medl.
utses bland dem, som tillhört konventet; en följd
härav blev, att lagstiftande kåren efter valen år IV
kom att mycket likna konventet. De nyvalda medl.
ansågos dock vara rojalister. Valen år V, som till
en tredjedel nyrekryterade lagstiftande kåren,
ökade ytterligare de rojalistiska och katolska
elementens makt så, att de i stort sett behärskade
representationen. Utgången av flera val och
genomförandet av nya lagar — klubbarna förbjödos,
nationalgardet omorganiserades, undantagslagarna
mot de edsvägrande prästerna återkallades —
visade, att den lagstiftande kåren ämnade beträda
reaktionens väg. Gent emot direktoriet, vars
majoritet, Barras, Reubell och La Revellière,
representerade de gamla makthavarna, sattes en
opposition i gång, och makthavarna inom lagstiftande
kåren beslöto 17 f. att anklaga de tre nämnda
direktorerna för statsbrott. Dessa uteslöto då 18 f.
från direktoriets förhandlingar sina kolleger
Car-not och Barthélemy, som sympatiserade med
lagstiftande kåren. De läto militär besätta
representationens samlingslokaler, samlade minoriteten
inom representationen till särskild överläggning och
delgåvo den upptäckten av en föregiven
rojalistisk konspiration. Denna rensade lagstiftande kår
antog så 18—21 f. ett antal lagar, som kasserade
val, dömde flera medl. av lagstiftande kåren till
deportation, godkände direktoriets åtgärder och
upphävde de tidigare genomförda reaktionära
lagarna. B.
Fru’ctus (lat., frukt), benämning på som
läkemedel använda frukter och fruktställningar i
torkad form: f. ani’si, anis, f. anisi stella’ti, stjärnanis,
f. auran’tii immatu’rus, pomeransknopp, f. cap’sici,
spansk peppar, f. cardamo’mi, kardemumma, f. carvi,
kummin, f. colocyn’thidis, kolokvint, f. cubPbae,
ku-beber, f. foenic’uli, fänkål, f. junip’eri, enbär, f.
myr-till’i, blåbär, f. sennae, sennabalja, m.fl.
Fru’ctus civi’les (lat., ”rättslig avkastning”, av
rättsordningen skapade fördelar), en inom den
senare romerskrättsliga doktrinen förekommande
benämning på vissa förmögenhetsvärden, vilka
tillkomma en rättighetshavare på gr. av ett mellan
denne och annan person bestående
rättsförhållande, vanl. uppkommet genom avtal el. liknande
rättshandling. Ex.: hyresavkastning,
tillkommande husupplåtaren på gr. av hyresavtalet; ränta,
som mottagaren av en försträckning är skyldig att
betala till försträckningsgivaren. — Begreppet är
en analogibildning till fructus natura’les*, vartill
det vanl., ehuru oegentligt, ställes i motsats. Ögd.
Fru’ctus natura’les (lat), den romerska rättens
beteckning för organiska produkter av en sak,
vilka utgöra ifrågavarande saks i hushållningen
åsyftade avkastning: åkerns gröda, husdjurens
produkter ss. mjölk, avel m.m.
Fru’ctus percep’ti, Fructus percipien’di (lat.), den
romerska rättens beteckningar för viss avkastning
av fruktbärande sak. Om en person besuttit t.ex.
främmande fastighet i god tro*, blev han, även
om densamma genom process frånvanns honom,
ägare till fructus percepti, d.v.s. till den avkastning
han redan tillgodogjort sig, detta dock endast så
länge han varit i god tro. När process inletts,
finns ej längre god tro, och besittaren måste
därefter till den vinnande utgiva dels fructus percepti,
dels ersättning för fructus percipiendi, d.v.s. för den
avkastning, som han försummat att tillgodogöra
sig men med normal omtänksamhet bort kunna
hämta ur fastigheten. I svensk rätt finnes en
motsvarighet till reglerna om fructus percepti vid
återbäring av dödförklarads egendom. ögd.
Frufällan, samhälle i Fristads* sn i
Västergötland.
Fruga’l (ytterst lat. fruga’lis, måttlig, sparsam,
eg.: som ger frukt, av fru’x, gen. frugis, frukt),
om måltid o.d.: enkel, torftig, tarvlig.
Frugivor [-å’r] (till lat. fru’x, gen. frugis, frukt,
och vora’re, sluka), 200I., fruktätare.
Frugoni [frogå’-], Carlo Innocenzo
Maria, italiensk skald (1692—1768). F., som var
hovskald hos Antonio Farnese av Parma, var sin
generations mest beundrade tillfällighetspoet, med
osviklig elegans, fantasi och fyndighet briljerande i en
genre av samtiden lika överskattad som sedermera,
på gr. av sitt enbart formella värde, djupt föraktad.
F:s skrifter utgåvos i 15 bd 1779—80.
Fruin [froin], Robert, nederländsk historiker
(1823—99), 1860—94 prof, i nederländsk historia
i Leiden. F. betraktas som grundläggaren av den
moderna, kritiska historieforskningen i
Nederländerna genom sina betydande arbeten över det
nederländska frihetskriget. Bland hans skrifter
märkas: ”Tien jaren uit den tachtigjarigen oorlog 1588
—1598” (1857—58; flera senare uppl.), ”Verspreide
geschriften” (10 bd, 1899—1905). — Litt.: G. W.
Kernkamp, ”Over R. F.” (1901).
FruFtio Dei (mlat., Guds åtnjutande, till fruor,
njuta, och deus, gud), f r u i t i o n, term, som
användes för att beteckna mystikerns mera passiva
”åtnjutande av Gud”. De mera betydande inom
den västerländska mystiken beskriva dock ofta
fruitionen som endast ett led i mystikerns
innerliga förening med gudomen, till vilket svarar som
ett andra led ett aktivt liv i kärlekstjänst bland
människorna, vilket hämtar sin kraft ur den
fullkomliga vilan i Gud.
Frukt kallas det hos gömfröiga växter efter
befruktningen omvandlade fruktämnet, medan man
från biologisk synpunkt även måste medräkna alla
utanför fruktämnet befintliga delar (blombotten,
blomställningsaxel m.fl.), accessoriska bildningar,
vilka deltaga i f :s bildande. En f. består av
fruktvägg fperikar’pium) och frö. Fruktväggen, vars
uppgift är dels att omsluta och skydda fröämnet
under dess utveckling till frö, dels att bidraga till
frukt- och fröspridningen*, bildas av ett el. flera
på olika sätt sammanvuxna fruktblad (pistillblad),
varigenom f. bli 1-, 2- el. flerrummiga. Vanl.
består f.-väggen av 3 lager, ett yttre exo- el.
epikar’-pium, ett inre, endokar’pwm, och ett mellanliggande,
mesokar’pium, vilka vid fruktmognaden utbildas på
olika sätt alltefter deras biologiska uppgift.
Exo-karpiet, som i första hand har en utåt skyddande
— 693 —
— 694 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
