Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fruktodling - Fruktodlingslånefonden - Fruktolja - Fruktos - Fruktsaft - Fruktsalt - Fruktsamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRUKTSAMHET
Ett par dagar före serverandet böra dessertäpplen
förvaras vid c:a 200 för att bli mest smakliga.
Då fruktträden i stora delar av Sverige
menligt påverkas av otillräcklig sommarvärme,
fuktig väderlek och brist på solljus och då
odlingsmetoderna ännu icke alltid äro fullt moderna,
bli fruktskördarna ojämna och tillgången på
svensk frukt alltför knapp för landets behov.
Då dessutom endast vissa fruktsorter ännu
odlas i tillräckligt stor utsträckning, finna
fruktgrossisterna bekvämast att saluföra utländska
fruktsorter, varför även under rika fruktår importeras
stora mängder frukt, ofta vida utöver det verkliga
behovet.
1910 1920 1930 1938 1946
Import i mill. kg av
färska äpplen och päron 3,4 11,0 20,0 28,7 45,»
Även f. under glas förekommer, om än
i mindre utsträckning än tidigare, då de flesta
större herrgårdar hade odlingar av dessa slag, och
avser framför allt att odla persikor, aprikoser,
vin, fikon och andra fruktslag, vilka ej med fördel
utvecklas på fritt land, men även att genom de
gynnsammare odlingsbetingelserna erhålla tidigare
mognad. Träden uppdragas i spaljéform och
planteras oftast fritt i därför avsedda växthus. I dessa
inläggas väl dränerade bäddar av näringsrik jord,
och i vissa fall anordnas också en jordbädd utanför
huset, i vilken rötterna kunna växa ut genom
öppningar i grundmuren. Sedan träden under ett par
år vuxit i en dylik jordbädd, kunna de drivas. Detta
börjas för persikor och aprikoser i jan.—mars
alltefter den tid, vid vilken man önskar få mogen
frukt. Efter noggrann rengöring av hela huset
höjes dess temp. till 8—io°, senare till 12—150,
och luften hålles fuktig. Blommorna böra
polli-neras, och då fruktämnena växa ut, gallras dessa,
så att blott 12—25 frukter kvarlämnas pr m2. De
mogna vanl. i maj—juni el. senare. Fikon
behandlas på ung. samma sätt. De kräva fet jord och
under växttiden hög luftfuktighet. Vid god
skötsel ge de två skördar om året, den första i maj—
juni, den andra på hösten. Frukterna skördas som
starkt mogna och ha kort hållbarhet.
Om f. vid spaljéväggar se Spaljéodling.
Litt.: Viktiga kapitel inom f. ha behandlats
i ”Sveriges pomologiska förenings årsskrift”
(fr.o.m. 1900). Populära arbeten äro bl.a. R.
Abelin, ”Om frukt och fruktträdsodling” (2 uppl.
1906); G. Lind, ”F. på kalljord” (3 uppl. 1920);
S. A. Hermelin, ”Äpplen och päron” (3 uppl.
1946); B. Billbäck, ”Frukt och bär, vägledning
i f.” (1941); O. Stoy, ”F. i ord och bild”
(1944); C. G. Dahl, ”Pomologi” (2 bd, 1943);
Y. Lundin, ”Hemträdgårdens frukter och bär”
(1944). [C.G.D.]Cr.
Fruktodlingslånefonden, se Statens
fruktodlings-lånefond.
Fruktolja, se Fruktessens.
Fruktos [-å’s], kem., se Fruktsocker.
Fruktsaft, se Must.
Fruktsalt, se Fräspulver.
Fruktsamhet är i statistisk bemärkelse
fortplantningens kvantitet i den organiska naturen, vanl.
uttryckt genom det antal livsduglig avkomma, som
i medeltal åstadkommes pr individ under hela livet
el. viss begränsad del därav (t.ex. i en viss ålder).
F. är icke direkt detsamma som släktets
förök-ningsförmåga el. reproduktiviteten, enär denna
senare väsentligen också beror av huru stor del av
avkomman, som i sin ordning når
fortplantnings-duglig ålder. Vissa organismer, särsk.
infusions-djur, maskar och mollusker, ha en enorm f., hos
vissa av dem uppgående till flera mill. pr år.
Stor f. ha även insekterna och fiskarna. Mindre
är den i allm. hos kräldjur och groddjur och ännu
mindre hos fåglar och däggdjur. I allm. är f.
desto större, ju större dödligheten är för ynglet,
så att förökningen likväl hålles inom rimliga
gränser. — Understundom avser man med f. icke
individens totala fortplantning utan i stället det
normala resultatet av en fortplantningsprocess,
t.ex. genomsnittliga antalet befruktade och
utkläckta ägg under en lektid el. antalet ungar i
en kull. A andra sidan förstår man ibland med
f. varken avkommans antal el. kullarnas storlek
utan i stället de fullbordade
befruktningsproces-sernas (nedkomsternas) antal.
I befolkningsstatistiken användes
ordet f. att beteckna ant. fortplantningens
kvantitet el. ock dess intensitet. Så t.ex. i det
förra fallet det genomsnittliga antal barn, som
under livstiden el. vid viss ålder, resp, efter visst
antal äktenskapsår, kommer pr individ. Vanl.
beräknas här f. för gifta och för ogifta var för sig
el. ock pr äktenskap el. äkta par. I det senare
fallet uttryckes f. genom nedkomsternas, ev. de
födda barnens antal under viss tid (vanl. 1 år)
uttryckt i % (el. °/oo) av de fortplantningsdugliga
individernas antal, även här vanl. beräknat för
vartdera könet och civilståndet särskilt. I några
länder, t.ex. i Sverige, beräknas dessa f.-tal särsk.
för varje åldersklass i 5-årsgrupper (se tab. 1).
Det vanligaste är dock, att man helt enkelt sätter
totala barnantalet el. antalet nedkomster under 1
år (el. i medeltal pr år under en längre period)
i relation till antalet personer i den egentliga
pro-kreationsåldern (fortplantningsdugliga åldern). Så
t.ex. brukar man rätt allmänt med det
äktenskapliga fruktsamhetstalet förstå
årliga antalet barnaföderskor med barn i äktenskap
pr 1,000 gifta kvinnor i åldrarna under 45 år
(se tab. 2) och med utomäktenskapliga
fruktsamhetstalet antalet barnaföderskor
med barn utom äktenskap pr 1,000 ej gifta kvinnor
mellan 20 och 45 år.
Tab. 1. Genomsnittligt antal barn pr äktenskap i
Sverige 1935 (hustrun över 45 år).
Hustruns ålder vid vigseln Medelantal barn pr äktenskap
15—20 5,48
20—25 4,39
25—30 3,31
30—35 2,37
35—4° 1,37
40—45 0,58
45— 0,23
Man ser härav bl.a., hur starkt f. är beroende
av hustruns ålder vid giftermålet.
— 709 —
— 710 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
