Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fruktsamhet - Fruktskorv - Fruktskål, svepeskål - Fruktsocker, fruktos, levulos - Frukt-spjut, -sporre - Fruktspridning - Fruktställning, cenokarpium - Fruktträd - Fruktträdens sjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRUKTSKORV
Tab. 2. Årliga antalet barnaföderskor med barn i
äktenskap på 1,000 gifta kvinnor i motsv. ålder.
Ålder 1871/80 1901/10 1921/30 1931/40 1941/45
15—20 523 620 588 524 544
20—25 474 453 332 267 288
25—30 389 350 220 171 198
30—35 333 278 159 119 140
35—40 266 212 114 75 86
40—45 155 ’ 113 57 32 31
45—50 25. I 5 7 4 3
15—45 301 259 155 116 117
Man kan härav tydligt se, hur starkt den
äktenskapliga f. nedgått i Sverige under det senaste
halva seklet. Särsk. i de högre åldrarna är
nedgången mycket stark.
Med fysiologisk f. kan förstås den f., som
uppstår under sådana yttre förhållanden, att
befruktning kan ske fullt obehindrat, d.v.s. då
könen äro i jämvikt och deras behöriga
sammankomst icke förhindras. Den fysiologiska f. är
beroende av klimatiska förhållanden,
näringstillståndet och en del andra yttre faktorer. Med
fysiologisk f. kan man understundom också mena
en individs el. ett pars förmåga att uppnå
befruktning vid ett normalt befruktningsförsök, resp,
i vissa fall den kvinnliga individens förmåga att
bära sitt foster till mognad. Den fysiologiska f.
varierar i allm. starkt från individ till individ
inom samma släkte, från fullständig ofruktsamhet
(sterilitet) till den för släktet karakteristiska
maximala f.
Särsk, då det gäller den nutida kulturmänniskan,
måste man noga skilja på den fysiologiska f. och
den faktiska, el. statistiskt beräknade. Klart är
tex., att de ogifta kvinnornas fortplantning icke
äger rum i full fysiologisk utsträckning. Men
även inom äktenskapet är sammanlevnaden ofta
av den art, att långt färre barn födas, än som
vore fysiologiskt möjligt. Särsk. verksam är här
den s.k. födelsekontrollen el. det medvetna
inskränkandet av familjernas storlek, vilket särsk.
under nyare tid torde vara huvudorsaken till den
starka nedgången i nativiteten. [S.D.WJQ.
Fruktskorv, se Fruktträdens sjukdomar.
Fruktskål, s v e p eskål, hos vissa
hängeväxter förekommande bildning, se Cupula.
Fruktsocker, fruktos, 1 e v u 1 o s, en enkel
sockerart med 6 kolatomer (hexos; se Kolhydrat) av
keton-karaktär (ketos). F. förekommer huvudsaki. i
växtriket, dels fri i fruktsafter, dels som ena
komponenten i rörsocker. Vid detta senares klyvning
bildas näml, invertsocker, som är en blandning av f.
och druvsocker. Inulin ur jordärtskockor, rötter
av dahlior m.fl. är en polysackarid av f. Honung
är invertsocker och innehåller därför f. F. kan
stundom uppträda i urinen och blodet. F. är
vänstervridande, lättlösligt i vatten, jäser lätt, ger
samma reduktionsprov som druvsocker samt det
för ketoser karakteristiska Seliwanoffs prov med
saltsyra och resorcin. Wk.
Frukt-spjut, -sporre, se Fruktved.
Fruktspridning, se Frukt- och fröspridning.
Fruktställning, cenokarpium, en samling
frukter, vilken uppkommit av ett motsvarande
antal blommor i en blomställning och mången gång
ger intryck av en morfologisk och biologisk enhet
(se Frukt). F. kallas i dagligt tal ofta frukt och
kan betraktas som en av flera blommor bildad
falsk frukt. Som ex. må nämnas: kardborre, som
består av i en blomkorg bildade nötfrukter, vilka
omgivas av i spetsen klolikt krökta holkfjäll;
humlekoppor utgöras av axliknande f. med stora, efter
blomningen tillväxande högblad, det hela
påminnande om en kotte; ananasfrukten består av bär,
som sammanväxt med varandra och med de
köttigt utvecklade stödjebladen. G.
Fruktträd, se Fruktodling.
Fruktträdens sjukdomar. Ett stort antal
sjukdomar kunna uppträda hos fruktträden och
förstöra el. hämma utvecklingen hos träd och frukter.
F. kunna orsakas av vissa yttre förhållanden (icke
parasitära) el. av svamporganismer (parasitära).
Jfr Fruktträdens skadeinsekter. — Till den första
gruppen hör p r i c k s j u k a*, som förekommer
hos äpplen. Skadan, som drabbar särsk. stora,
välutvecklade frukter, yttrar sig som smärre,
bruna partier i fruktköttet omedelbart under skalet,
som sedan bildar insjunkna, mörkfärgade fläckar.
Hos päron, Moltke m.fl., uppträder ofta s.k.
stensjuka, då vissa smärre fruktpartier bli
stenhårda och orsaka deformering av frukterna.
Orsakerna äro ej helt klarlagda. — Allmännast bland
svampsjukdomarna är skorv, som förorsakas
av Fusicla’dium-^rter och huvudsakligast uppträder
hos äpple och päron, vissa år även hos körsbär.
Både blad, skott och frukter angripas, och skadan
yttrar sig genom uppkomsten av sammetsliknande,
brungröna fläckar. De skadade partierna dö,
bladen falla av, och utvecklingen av frukten
tillbaka-sättes. Starka angrepp på frukterna orsaka
deformering och sprickbildning, varigenom de helt
förlora sitt värde. Se vidare Päronskorv och
Äppleskorv. Mycket vanlig hos samtliga fruktslag
är frukt mögel* el. monilia, som orsakas av
svampen MoniVia (Scleroti’nia) och yttrar sig på
olika sätt, beroende på vilka växtdelar, som
angripits. Skott och blomklasar vissna plötsligt, och
på frukten uppträda mörka rötfläckar, som snabbt
utbreda sig. En del angripna frukter torka samman
(mumier), sitta kvar över vintern och utgöra nästa
vår farliga smittohärdar. Av svampen dödade gre-
Hagelskottsjuka på plommonblad.
Foto O. Stoy.
— 7ii —
— 712 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
