Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fruktträdens skadeinsekter - Fruktträdsfly, rovfly - Fruktträdssplintborrar - Fruktved (fruktsporrar, fruktspjut) - Fruktvin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRUKTTRÄDSFLY
åstadkomma, att bladen svartna el. falla av. P
ä-rongallkvalstret åstadkommer på
päronbladens undersida blåsformiga fläckbildningar,
som först äro gulgröna och röda samt slutl.
svarta. Hos äpple, plommon, persikor m.fl.
uppträder ofta på bladens undersida i stort antal
fruktträdsspinnkvalstret (”rött spinn”),
som genom sin sugning åstadkommer en typisk
missfärgning av bladen (först grågrön, senare
brun). Bland skalbaggar, som äta av bladen, må
nämnas ollonborrar, trädgårdsborrar
och lövvivlar. — Flera av nämnda skadedjur
(frostfjäril, körsbärsmal, bladlöss, bladloppor,
pä-rongallkvalster och fruktträdsspinnkvalster)
bekämpas genom vinterbesprutning med
vinterkarbo-lineum el. DNOC-preparat. Mot knoppvecklaren
och äppleblomviveln äro DDT-preparat, sprutade
kort före knoppsprickningen, mest effektiva. Under
vegetationstiden användas mot larver och
skalbaggar, som äta av bladen och karten (frostfjäril,
lindmätare, ringspinnare, fruktbladstekel,
trädgårds-borre m.m.), arsenik-, DDT- el. hexapreparat,
mot insekter, som suga på bladen (bladlöss,
bladloppor etc.), nikotin, derris- och
pyretrumpre-parat. Fruktträdsspinnkvalster bekämpas under
vegetationstiden med svavelkalkvätska el.
mineraloljor. Även organiska fosforföreningar synas
vara mycket effektiva. Besprutning med nikotin
ger gott resultat mot Clercks minerarmal.
Även kart och frukter skadas ofta genom
insektsangrepp. Äpplekarten förstöres t.ex. i stor
utsträckning genom äpplestekeln.
Bekämpning sker med derris-, nikotin-, DDT- el.
hexapreparat omedelbart efter blomningen.
Plommonkart hemsökes på liknande sätt av
plommon-s t eke In; bekämpning med kvassiavätska el.
DDT-preparat, innan de sista blombladen fallit.
Pärongallmyggan angriper päronkart, som
härvid förlorar den typiska päronformen, blir
klotrund och svartnar. Bekämpning med DDT- el.
hexapreparat, så snart blomknopparna bli
synliga. Av stor vikt är, att även marken under
fruktträden besprutas omsorgsfullt med samma
medel. Äpplevecklarens larver
åstadkomma ”maskstungna” äpplen, som nästan fullvuxna
bli brådmogna och falla av. Den med
exkre-menter fyllda gången, som står i samband med
en större hålighet vid kärnhuset, är täml. bred
och gör frukten nästan värdelös. Bekämpas
genom besprutning med zinkarsenat el.
DDT-preparat omedelbart efter blomningen och c:a 4
veckor därefter. Plommonvecklarens
larver förstöra på ett liknande sätt de nästan
utbildade plommonen. Upprepade besprutningar
med DDT-preparat i slutet av juli tyckas ha viss
effekt. Larverna till rönnbärsmalen
åstadkomma i äpplen smala, slingrande, brunaktiga
gångar, som göra fruktköttet fullkomligt
värdelöst. Den förr allmänt rekommenderade
bekämpningen med nikotin har numera till stor del
ersatts genom upprepade besprutningar med
DDT-preparat (omkr. midsommar och 14 dagar
därefter). Körsbär och bigarråer kunna göras
värdelösa genom körsbärsflugans angrepp,
som äro lätta att känna igen genom ett
mörkkantat sticksår nära skaftet och det ruttnande
fruktköttet. Träden besprutas, när frukterna börja
mogna och 2 veckor därefter, omsorgsfullt med
DDT-preparat. Genom sugning av stinkflyns
larver uppstå deformeringar av äpple och päron
(”sten” i päron). Upprepade besprutningar med
DDT-preparat före och efter blomningen kunna
rekommenderas.
Själva veden av stammen och äldre grenar
angripas av lövvedsborren (smala gångar)
och träfjärilen (grova gångar). Mot den
förra tillrådes upprepade sprutningar med
DDT-preparat under försommaren.
B 1 o d 1 u s e n har under de sista åren fått
större spridning längs Skånes västkust. De på
gr. av sitt vita, bomullsliknande vaxhölje lätt
igenkännbara lössen suga på yngre barkdelar
(kräft-och grensår på stam och grenar) och sprida
sig under sommaren även till årsskotten.
Bekämpningen är ej lätt, då i regel en del av
djuren sitta väl skyddade i djupa springor m.m.
Pensling och sprutning med karbolineum under
vintern och med nikotin + vätningsmedel under
vegetationsperioden måste
upprepas flera gånger, om
skadedjuren skola utrotas.
Ang. medel mot f. se
vidare Besprutning. O.St.
Fruktträdsfly, r o v f 1 y,
Calym’nia trapezi’na, fjäril
av gruppen nattflyn.
Fram-vingarna, som ha en
spännvidd av 27—32 mm, äro grågula,
bakvingarna grå. Den mattgröna larven lever bl.a. på
fruktträden. Larven är en s.k. mordlarv, som
förtär andra fjärillarver.
Fruktträdssplintborrar, arter av skalbaggsfam.
barkborrar*.
Fruktved (fruktsporrar, fruktspjut), de
8—15 cm långa, vanl. tydligt avsmalnande skott,
som bekläda fruktträdens huvudgrenar och ha till
uppgift att uppbära ej blott blad utan även
blommor och frukter.
Fruktvin, vari även innefattas b ä r v i n,
fram-ställes genom jäsning av på lämpligt sätt
behandlade fruktsafter. Den rena saften består av
vatten och i denna lösta ämnen: socker (50—-150
g/1), organiska syror, främst äppel- och
citronsyra (3—35 g/1), kvävehaltiga föreningar,
färgämnen, aromatiska substanser m.m. Vid jäsningen
bildas av sockret alkohol och kolsyra (100 g
socker ger c:a 50 g alkohol), önskas ett
alko-holstarkt vin, måste därför saften uppsockras.
Maximal alkoholhalt är c:a 145 g/1, d.v.s. c:a
18,2 vol.-°/o; vanl. stannar alkoholbildningen vid
100—no g/1, d.v.s. vid c:a 12—14 vol.-°/o.
Tillsättes mera socker, än vad som kan förjäsas,
erhålles därför ett sött vin. Sura bärsafter, t.ex.
vinbärssaft (syra c:a 20 g/1), måste spädas,
emedan vinet annars blir för surt. Vid industriell
framställning tages syra- och sockeranalys på
saften, varefter denna försättes med vatten och
socker, så att vinet erhåller önskad syra- och
alkoholhalt. —- För att framkalla jäsning
tillsättes renjäst av lämplig typ (Bordeaux, Sauternes,
Steinberger m.fl.). Detta är ej obetingat
nödvändigt. På frukternas skal finnas alltid jästsvampar
av olika slag men även mögelsvamp och
bakterier. Vid vildjäsning riskeras därför, att den bil-
— 715 —
— 716 —
Fruktträdsfly.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
