Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fruktträdens sjukdomar - Fruktträdens skadeinsekter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRUKTTRÄDENS SKADEINSEKTER
Stenbildningar i päron (t.v.) samt av skorv angripna äpplen.
Foto O. Stoy.
nar och kvistar äro ävenledes betydelsefulla
smitto-spridare. Äpple- och päronträd kunna även få
kräfta*, som orsakas av en art av släktet
Nec’tria. Resultatet blir barksår på stamdelarna,
särsk. i grenvinklarna. Därigenom försvåras
näringstillförseln till ovanför belägna växtdelar, vilka
föra en tynande tillvaro el. dö, då såret nått runt
om. En särskild form av m j ö 1 d a g g angriper
äpple. Unga skott och blomklasar bli liksom
överpudrade med en gråvit beläggning, som
hämmar utvecklingen. Bekämpningen sker med
svavelpreparat. Hos vissa sorters plommon (allmänna
gulplommon, Victoria) kunna bladen plötsligt
anta en silveraktig färg. Det är ett tecken på
silverglanssjuka, som orsakas av en
svamp, tillhörande släktet StPreum, med ofta
svåra verkningar. Den växer inne i veden och
kan ej förstöras genom besprutning. Operativa
ingrepp göra en viss nytta. Krussjuka hos
persikor orsakas av Taphri’na defo’rmans.
Angripna skott deformeras, och bladen få stora
blåsliknande, ofta rödaktiga utbuktningar.
Bekämpning sker genom besprutning samt
bortklipp-ning av enstaka angripna skott och blad.
Orsaken till pungsjuka hos plommon är Taphrina
pruni. I st.f. frukter utväxa platta, ofta krökta,
brunaktiga pungar utan sten. Ytan är
sammets-artad och avsöndrar sporer. Särsk. sorten
allmänna gulplommon skadas ofta. Hag el s ko
11-sjukan hos plommon, körsbär, aprikoser m.fl.
orsakas av Clasterospofium carpoph’ilum, vilken
dödar cirkelrunda vävnadspartier, som först
missfärgas och sedan falla bort, varigenom de
typiska runda hålen uppkomma och bladen se ut,
som om de träffats av en hagelsvärm. — Hos
stenfruktträd uppträder ibland g u m m i f 1 ö d e*,
en ljusbrun, kådartad substans, som avsöndras
från stampartier. Orsaken är ej helt utredd men
kan delvis vara av bakteriell natur. Särsk. då
träden odlas på olämpliga jordar, härjar
sjukdomen svårt. Cr.
Fruktträdens skadeinsekter. Våra fruktträd
angripas under årets lopp av ett stort antal insekter.
Många av dessa äro gemensamma för samtliga
fruktslag. Redan de unga knopparna hemsökas
tidigt av bl.a. knoppvecklarens grågröna
el. rödaktiga, av frostfjärilens ljusgröna,
med tydliga vitaktiga strimmor tecknade larver
samt av b 1 a d 1 o p por och b 1 a d 1 ö s s.
Körs
bärsblommor förstöras ej sällan av
körsbärs-m a 1 e n s små, vitgröna larver. I ej utslagna
äppleblomknoppar, som se svedda ut, lever
larven till äppleblomviveln och hindrar
deras fruktsättning. När bladen utvecklas, fortsätta
flera av de nämnda insekterna sina angrepp på
dessa och de unga skottspetsarna.
Knoppveck-laren och frostfjärilen spinna tillsammans och
buckla ihop de unga bladen, den gröna
äpple-b 1 a d 1 u s e n suger huvudsaki. på de unga
skotten, som deformeras och få hoprullade blad, den
svarta körsbärsbladlusen håller också
mestadels till på de unga skotten, medan den
ljusgröna, vitpudrade plommon bladl usen
samlas i täta kolonier på bladens undersida. På
bladen och de unga skotten suga också de små
platta larverna av äpple- och p ä r o n b I
ad-lopporna. Många fjärillarver, kvalster m.m.
leva under våren—sommaren av fruktträdens
blad. I stora kolonier, i ”bon” av tättspunna
vävnader uppträda de brokiga, med två stora, svarta
pannfläckar försedda larverna av r i n g s p i
n-naren samt de mindre, grågula, svartpunkterade
larverna av s p i n n m a 1 a r. I en tunn vävnad
på översidan av ett längs mittnerven hopvikt blad
av äpple och päron lever den lilla gröngula,
svartprickiga larven av bredvingade
spinn-mal e n. I långa, smala, slingrande gångar,
särsk. på äpple och körsbär, minera larverna av
Clercks min erarma 1. Åtskilliga
fjärillarver leva fritt på bladen el. i några fall mellan
glest hopspunna blad. Hit höra de nakna,
övervägande gröna larverna av fruktträdsflyet
och de övervägande sammetsbruna larverna av
trefläckiga vågflyet. Hit räknas också
bl.a. de med tofsar av gula borst försedda
larverna av aprikosspinnaren och 1 ö
v-skogsnunnans med blå och röda vårtor
besatta larver samt larverna av b 1 å h u v a,
lindmätare m.fl. Från fjärillarverna, som ha högst
8 benpar, skilja sig steklarnas larver därigenom,
att de ha io benpar. I gles vävnad på
päronträdens blad lever larven till
päronspinnar-s t e k e 1 n, medan fruktbladstekelns
sni-gelliknande, av ett svart slem överdragna larver
under juli—aug. leva fritt på bladen av olika
slags fruktträd. Även
päronbladgallmyg-g a n s små, vita larver kunna förorsaka skada,
särsk. i plantskolor, där de inrullade i bladkanten
— 713 —
— 714 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
