Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fruktvin - Fruktvivel - Fruktvägg - Fruktämne - Frullania - Frumentios - Frumerie, släkt - Frumerie, 1. Mauritz - Frumerie, 2. Agnes - Frumerie, 3. Gunnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRUMERIE
dade alkoholen nedbrytes av ättiksyrebakterier till
ättiksyra (ättikstick). I Vinländerna tillhandahålles
renjäst av vederhäftiga, ofta statligt kontrollerade
anstalter. Vid industriell användning förökas
renjästen i genom kort kokning steriliserad saft.
V2 1 renjäst sättes till 10 ä 20 1 saft. Då
jäsningen tagit fart, efter 2 å 3 dagar, överföres
blandningen på ett fat med 100 el. 200 1 saft, och
med hjälp av denna kvantitet kunna mycket
stora mängder (10,000—20,000 1) förjäsas. Renjästen
är begränsat hållbar och bör användas få veckor
efter förpackandet. Detta försvårar i hög grad
tillförlitlig distribution av renjäst i små
förpackningar för hushållsbruk. Vanl. användas
glasam-puller. Vid jäsning i hushållet sättes ampullens
innehåll direkt till saften enl. tillverkarens
anvisningar. Vid kvantiteter på 50—100 1 bör dock
jästen förökas enl. ovan.
Industriell framställning. F rukten
sorteras och tvättas samt pressas i hydrauliska
packpressar. Saften klaras genom avsättning el.
separering och blandas därefter med jäst, socker
och vatten samt får jäsa i träfat el. emaljerade
järntankar. Genom en obetydlig tillsats av
sva-velsyrlighet kan feljäsning förhindras. Efter 2
—4 veckors stormig jäsning vid 20—250
avskiljes jästen, och efterjäsningen vidtager vid
käl-lartemp. Efter 2 ä 3 månader filtreras f., och
efter ytterligare lagring är grundvinet
färdigt. Genom efterbehandling erhålles det färdiga
f., som tappas på flaskor. Sålunda fås av
äppel-grundvin, ev. efter tillsats av päron- el.
rabarbervin, sedan korrigering av syra, sockerhalt och
tillsats av kolsyra genom inblåsning el.
efterjäs-ning ägt rum, mousserande fruktvin. F. av
port-vinstyp erhålles av vinbärsvin, körsbärsvin etc.
genom tillsats av sockerkulör, smakämnen
(essenser) o.s.v., varefter vinet filtreras och tappas.
F. är i vinländerna av stor ekonomisk betydelse
huvudsaki. för konsumtion inom landet. I Sverige
såldes 1943 726,000 1 f. och 4,300,000 1 druvvin.
Kända svenska märken äro ”Borgskum”
(musse-rande äppelvin), ”Bacchi-Wapen” (madeiratyp)
och ”Malva” (vermuttyp).
Framställning i hushållet. Saft göres
på känt sätt, t.ex. genom kokning och silning i
säck, varvid även eftersaften (den saft, som
bildas, då återstoden i säcken överhälles med något
vatten) användes, annars krossas el. ångas
frukten och pressas i skruvpress el. vrides ur.
Lämpligt utgångsmaterial utgöra svarta och röda
vinbär (20), hallon (17), krusbär (15), rabarber (15),
äpplen (9), blåbär (9), brunbär (8), jordgubbar
(7), päron (5). Siffrorna ange i °/oo ungefärlig
syrahalt i ren saft. Om f. skall hålla 7—10 °/oo,
för att det ej skall smaka alltför surt, bör
vinbärssaften utspädas betydligt, äppelsaften något
och päronsaften ej alls före jäsningen. —
Recept å vinbärsvin: 1 1 vinbärssaft (för
färgens skull med minst 10 °/o svart vinbärssaft),
1 V2 1 vatten, 600 g socker, jäst. Bör ge ett
ut-jäst vin med c:a 12 vol.-% alkohol och 7°/oo
syra. Olika bärsafter kunna blandas och förjäsas
tillsammans. — Recept å äppelvin: 1 1
äp-pelsaft, 0,3 1 vatten, 200 g socker ger ett f. med
c:a 12 vol.-°/o alkohol och c:a 6 °/oo syra. —
Saften, försatt med socker, vatten och jäst, slås
i glasdamejeanne, som förses med påfyllt
vattenlås. Detta förhindrar luftens inträngande och
därmed ättikstick och mögelbildning. Flaskan
ställes i rumstemp., gärna vid ett värmeelement,
där jäsning snart sätter in. Efter 3—8 veckor,
då kolsyreutvecklingen avstannat och vinet
klarnat, skiljes f. från jästen genom avsugning med
gummislang. F. ställes i källare på korkade
da-mejeanner 1 å 2 mån., då ytterligare avsugning
sker. Innan buteljeringen äger rum 3—6 mån.
senare, bör f. avprovas. Anses vinet för torrt
(= för litet sött), sockras det (5—10%); önskas
en brunare nyans, tillsättes litet sockerkulör; är
vinet för litet surt, tillsättes vinsyra. Olika
grundviner kunna med fördel blandas. Vid dessa
manipulationer kan druvvin användas som
jämförelseobjekt. F. skall vara blankt. — Äppelviner böra
njutas 1 å 2 år efter jäsningen. Bärviner uppbygga
sin smak vid längre lagring. E.Ö.
Fruktvivel, skalbaggsart av släktet spetsvivlar*.
Fruktvägg, bot., se Frukt.
Fruktämne, bot., se Pistill.
Frulla’nia, släkte av fam. Lejeunea’ceae bland
levermossorna med o. 700 arter, utbredda i alla
världsdelar, de flesta i tropikerna och på s.
halvklotet. De ha 2-flikiga blad; den övre fliken är
större, cirkelrund—äggrund, den undre liten,
halvklotformigt el. urnlikt uppblåst. I Sverige finnas
3 arter, växande på sten el. trädstammar.
Vanliga äro F. dilata’ta, som bildar tunna, mörkbruna
överdrag på lövträdsstammar, och F. Tamaris’ci,
vilken är mera storväxt och föredrager
urbergs-klippor. W.
Frumen’tios, enl. grekiska källor Etiopiens
apostel, genom vars verksamhet detta land
kristnades kring mitten av 300-talet. F. torde visserligen
icke vara den förste, som förkunnat kristendomen
i Etiopien, men en organiserad kyrka lär icke
ha funnits tidigare. F. skall ha vigts till biskop
av Athanasius i Alexandria och till sin död verkat
som den etiopiska kyrkans överhuvud.
Frum’erie [-mari], från prov. Hainaut, s. Belgien,
stammande släkt, av vilken en medl. inkallades av
L. De Geer till Sverige 1635 och blev reformert
predikant för den vallonska bruksbefolkningen vid
Finspång. Släkten fortlever i Sverige på ett par
olika grenar. Vissa släktmedl. skriva sig de F.
1) Mauritz F., medaljgravör (1775—1853),
var elev och medhjälpare hos Enhörning och
utförde medaljer över Karl XIII:s kröning (1809),
jubelfesten 1818, Konstakad:s och
Vetenskaps-akad:s jubelfester 1839 samt över af Chapman. F.
verkade även som porträttlitograf.
2) Agnes Augusta Emilia Eleonora de F.,
f. Uddman-Kjellberg, bildhuggarinna (1869—1937).
Efter studier i Stockholm gifte hon sig 1893 med
den i Paris verksamme svenske läkaren Gustaf (de)
F. och var en följd av år bosatt där. Bland F:s
verk märkas ”Immaculata” (marmor, 1899), byst
av August Strindberg, ”De spökrädde” (1904),
”Poesien och musiken” (s.å.; tillhör franska
staten) samt en mängd eleganta föremål i keramik,
silver, tenn o.a. material.
3) Per Gunnar Fredrik de F.,
tonsättare, pianist (f. 20/7 1908). F. studerade vid
konservatoriet i Stockholm (L. Lundberg,
piano, E. Ellberg, komposition) och som Jenny
— 717 —
— 718 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
