Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frumerie, 3. Gunnar - Frumerie, 4. Carin - Fru Märetas bok - von Frundsberg, Georg - Fruntimmer - Fruntimmersföreningens flickskola - Fruntimmersskola - Fruntimmersveckan - Frunze (Pisjpek) - Frunze, Michail Vasiljevitj - Fruška Gora - Frustuga - Frustuna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRU MÄRETAS BOK
Lind-stipendiat 1929—31 i Wien (E. Stein,
komposition, E. v. Sauer, piano) och Paris (L.
Sa-banejev, komposition, A. Cortot, piano). Redan
då han som 20-åring gjorde sin sensationella
tonsättardebut genom att erövra de tre första
prisen i en kompositionstävling, visade F. en
förbluffande behärskning av de formella medlen.
Ur skilda stilarter (klassicism, impressionism,
exotism) har han sedermera utvecklat sin egen stil,
som utmärkes av
harmonisk rikedom och
överlägsen
behärskning av de
kontrapunktiska medlen. I
hans sånger överväga
impressionistiska
uttrycksmedel, instrumentalverken ha
däremot utpräglat
polyfon och polytonal
karaktär. F. har
komponerat operan
”Singoal-la” (efter V. Rydberg,
1940), baletten
”Johan-nesnatten” (1947),
me
lodramen ”Historien om en moder” (efter H. C.
Andersen), verk för soloinstrument och orkester
(pianokonserter i h moll och a moll,
violinkonsert m.m.), orkesterverk (svit för kammarorkester,
partita för stråkorkester, variationsverk m.m.),
kammarmusik och pianokompositioner samt
sånger (zigenarsånger, sånger till kinesiska och
persiska dikter, ”Hjärtats sånger” o.a. till dikter av
Pär Lagerkvist). Som pianist har F. med
framgång framträtt i kammarmusikensembler och som
solist med orkester. F. är sedan 1945 lärare i
pianospelning vid Musikhögskolan. S.ES.
4) Carin Ebba Margareta de F.-L u t h a
n-d e r, den föreg:s syster, violoncellist (f. 17/s
1911), bildade 1935 tills, med Astrid Berwald
och Lottie Andréason Berwaldtrion. G. 1940 m.
prof. Sten Luthander.
Fru Märetas bok, se Codex verelianus.
von Frundsberg [fron’tsbärk], Georg, tysk
krigare (1473—1528), är att anse som den egentlige
skaparen av det tyska fotfolket vid nyare tidens
början,
landsknektarna. F. förstod att
genom övning och
disciplin bland dem skapa
en sådan
sammanhållning och krigisk anda,
att de t.o.m. kunde
besegra sina läromästare
schweizarna. Från 1499
deltog F. i nästan alla
kejsarens krig, från o.
1510 som befälhavare
för fotfolket. Segern
vid Creazzo 1513 var
F:s verk, vid Bicocca
1522 och Pavia 1525
spelade han en stor roll. 1527 värvade F. för egna
medel 12,000 man, med vilka han nära Piacenza
förenade sig med Karl av Bourbon för att
marschera mot Rom. Vid ett fruktlöst försök att
stilla ett myteri bland de obetalda knektarna
drab
bades F. 1527 av ett slaganfall, som bröt hans
kraft men också soldaternas motstånd. PS.
Fruntimmer (från mlty. vrouwentimmer, till
vrou-we, fru, förnäm kvinna, och timmer, snarast i den
hos fhty. zimbar betygade bet. ”materia” o.d., alltså
eg.: kvinnosläkte), eg. (i sing.) om kvinnor i allm.,
”kvinnfolk”; särsk. om de till en furstlig el. annan
högt uppsatt persons uppvaktning hörande
damerna (jfr även hovfruntimmer i kollektiv betydelse);
sedan: enskild kvinna, förr särsk. om sådan, som
tillhörde de högre samhällsklasserna, dam; för
några årtionden sedan brukat även som tilltalsord;
f.ö. numera (utom i sammansättningar) vanl. blott
vardagligt el. i mer el. mindre föraktlig el.
nedsättande betydelse. — Förr även: frustuga,
kvinno-gemak. L.
Fruntimmersföreningens flickskola, se
Flickskola, sp. 959.
Fruntimmersskola, äldre svensk benämning på
flickskola, i Finland ända in på 1920-talet
vedertagen benämning på högre flickskola.
Fruntimmersveckan, folklig benämning på
veckan 18/t—24/t, vars 6 sista dagar ha kvinnonamn.
F. brukar ofta vara regnig, vilket påkallat
särskild uppmärksamhet, då den infaller i
skördetiden. Vädret på dessa olika dagar plägar därför
allmänt framkalla skämt med dem, som då ha
namnsdag.
Frunze [fro’nze] (före 1926 Pisjpek),
huvudstad i Kirgisistan i Centralasien, vid n. foten av
Tien-shan 700 m ö.h.; 92,659 inv. (1939; 35,453
1926). F. ligger vid en bibana till
Turkestansk-sibiriska järnvägen (”Turksib”) och har konserv-,
läder-, sprit- och tobaksindustri.
Frunze [fro’nze], Michail Vasiljevitj,
rysk politiker (1885—1925), sedan 1904 medl. av
ryska bolsjevikiska partiet, tidvis förvisad till
Sibirien; 1917 ordf, i bonderådet i Vitryssland.
Som arméchef slog F. 1919 Koltjak och
tillfogade 1920 med sydarmén Wrangel ett avgörande
nederlag. Som medl. av bolsjevikiska partiets
centralkommitté och Sovjetregeringens centrala
exekutivkommitté utövade han stort inflytande.
1925 efterträdde han Trotskij som
folkkommissarie för krigsväsendet. M.Hv.
Fruska Gora [froj’- gå’-], skogklädd
bergsträckning i Jugoslavien, mellan Savas nedre lopp och
Donau; c:a 60 km lång, 539 m ö.h. Vinodling.
Frustuga, se Fruntimmer.
Frustuna, socken i Daga hd i Södermanlands
län och församling i Frustuna och Kattnäs
pastorat i Daga kontrakt av Strängnäs stift, mitt
emellan Södertälje och Nyköping, invid länsgränsen;
105,75 km2, därav 91,75 land; 2,703 inv. (1948).
Socknen begränsas av sjöarna Sillen,
Liksdammen, Storsjön och Frösjön; det är en
övervägande småbergig och sjörik skogstrakt, mest
uppodlad i n. Åkern utgör 24 °/o av landarealen,
skogsmarken 6ofl/o. Egendomar: Södertuna*,
Eh-rendals bruk, Mälby, Hårby och Sigtuna. I F.
ligger Gnesta* municipalsamhälle. Vid Ehrendal
funnos förr masugn och styckebruk. Flera
järn-åldersgravfält finnas, särsk. kring sjöarna norrut.
En runsten från kristen tid står vid kyrkan.
Denna, som är av gråsten, torde i skeppets äldsta
delar vara från noo-talet och tornet från
1200-talet; skeppet i övrigt är från o. 1300. Stjärnvalv
— 719 —
— 720 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
