Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Färlsningsarmén - Frälsningsreligioner - Främby - Främlingen - Främlingskontroll - Främlingslegion - Främmande accept - Främmande ord - Främmande trosbekännare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÄMMANDE TROSBEKÄNNARE
Sverige med årliga anslag (1947 212,482 kr). —
F:s internationella huvudorgan är veckotidn. ”The
War Cry”, utg. i London. Varje större
territorium har dessutom ett huvudorgan på sitt språk,
i Sverige ”Stridsropet”. F. är (1948) verksam i
94 länder och räknar över 5 mill. medl. under
ledning av o. 26,000 officerare och kadetter. Den
omfattar 17,329 kårer och utposter (d.v.s. orter i
närheten av en kår, där denna driver
regelbunden verksamhet), över 1,600 sociala inst., över
1,000 dagskolor, över soldatantalet finns icke
någon statistik. F. utger 111 periodiska
publikationer. Internationella högkvarteret har sitt
säte i London.
F. i Sverige omfattade 1948 282 kårer och
1,219 utposter med 36,302 medl. 1948 räknade den
70 sociala inst., 33 slumstationer, 9
dövstums-distrikt samt o. 1,800 officerare och i F:s tjänst
anställda. F. i Sverige har sitt högkvarter i
Stockholm. Där finns även krigsskolan för
utbildning av officerare. Bland det kvinnliga
sociala arbetets många inst. märkas barn- och
mödrahem — i Borås med ansluten
barnsköterskeskola —, hem för unga flickor i behov av tillsyn
och fostran, resandehem och inackorderingshem
för unga flickor. Av slumstationerna drivas
barnkolonier, sommarhem för gamla samt
sommarhem för klena mödrar med späda barn.
Barn-och mödrahemmen underhållas sedan 1946 av
Staten och resp, landsting el. städer, under det
att den övriga verksamheten i stort sett
uppehälles medelst frivilliga bidrag. Det manliga
sociala arbetet drives efter samma principer med
industrihem i Stockholm, där frigivna fångar och
arbetslösa få skydd, arbetarhotell i ett flertal
städer, fängelseverksamhet, alkoholistanstalt på
Kurön i Mälaren — sedan 1943 av Staten erkänd
anstalt — samt skolhemmet Sundsgården,
Hil-lersjö, för pojkar i behov av miljöbyte. Hotell
drivas i Stockholm, Göteborg, Malmö och
Norrköping. F. har dessutom en omfattande
barn-och ungdomsverksamhet, innefattande barn och
ungdom från den tidigaste barnaåldern fram till
myndighetsåldern, med söndagsskolor (1948 o.
22,500 barn), scoutverksamhet, barnlegion och
ungdomsförbund (för ungdom i åldern 12—21 år),
omfattande en aktiv och en passiv klass m.m.
Dessa organisationer bilda tillsammans
ungdomskåren med 1948 inalles över 40,000 medl. F.
utger utom ”Stridsropet” månadsskriften
”Fräls-ningsofficeren”, ungdomstidn. ”Korsfanan”,
barn-tidn. ”Den unge soldaten”, och som organ för
verksamheten bland dövstumma, resp, de kvinnliga
och manliga sociala verksamhetsgrenarna
tidningarna ”Effata”, ”Ljus i mörker” och ”Sociala
nyheter”. — Jfr Church Army. — Litt.: P. A.
Clasen, ”Der Salutismus” (1913); Laura Petri, ”F.”
(1921); R. Sandall, ”The history of the
Salva-tion Army”, 1 (1947). Se även litt.-fört. till art.
Booth. — F. i Sverige: ”10 års fälttåg” (1893);
”Tjugofem år. Minnesskrift” (1907); Laura Petri,
”Hanna Cordelia Ouchterlony” (1924); ”F:s
årsb.” (1923 ff.); E. H. Thörnberg, ”F. En
engelsk skapelse inom svenskt samhällsliv” (1939) ;
E. Malmström, ”Sextio års fälttåg” (2 bd,
1942). [L.Pi]G.Nn.
2) Se Svenska frälsningsarmén. e
Frälsningsreligioner, se Frälsning.
Främby, samhälle i Stora Kopparbergs* sn i
Dalarne.
Främlingen, fra. L’étrangère, komedi av
Alexander Dumas d.y.
Främlingskontroll, se Utlänning och Pass.
Främlingslegion kallas ofta en huvudsaki. av
utlänningar sammansatt trupp. Mest känd är
franska f. (La légion étrangèré), vilken
bildades 1831 med en styrka av 7 bataljoner, till en
början sammansatta efter nationalitet men numera
med nationaliteterna blandade inom de lägre
förbanden. F. förlädes från början i Algeriet till
skydd för Frankrikes nyvunna besittningar, men
sedermera ha legionärförband använts i franska
kolonier och andra besittningar för ordningens
upprätthållande el. kvävande av uppror.
Därjämte ha de utnyttjats i av Frankrike förda krig,
t.ex. Krimkriget, i Mexico 1863 samt i de bägge
världskrigen. Franska f., som alltjämt existerar,
bestod före 2:a världskriget av 5 inf.- och 1
kav.-reg. Möjligheten att inkognito inträda i f. har
medfört, att rekryteringen, som ibland tagit
hänsynslösa former, till stor del skett bland folk
med ett ofta äventyrligt förflutet, varför en
mycket hård disciplin måste upprätthållas. Den
värvade binder sig att tjänstgöra under 5 år. F. har en
spridd förläggning i franska Nordafrika. — Även
en spansk f. (La legion extranjeraj finnes, i
Spanska Marocko, vid inbördeskrigets början 1936
bestående av 2 inf.-reg. [E.O.B.JS.Bn.
Främmande accept, bokföringsterm, växel, som
accepterats av annan person.
Främmande ord, se Lånord.
Främmande trosbekännare. Enl. 1686 års svenska
kyrkolag måste alla svenska undersåtar bekänna
den rena evangeliska läran, bestämd genom Bibeln
och de lutherska bekännelseskrifterna. Dock ägde
främlingar av annan kristen bekännelse att vistas
i riket, men deras gudstjänst måste hållas inom
lyckta dörrar. Fulla medborgerliga rättigheter
kunde de erhålla endast genom anslutning till den
svenska kyrkan. Häri skedde ändring genom
Gustav HLs toleransedikt 1781. Den fria
religionsutövning och de begränsade medborgerliga
rättigheter, som här tillerkändes de kristna av annan
bekännelse, kommo 1782 även mosaiska
trosbekännare till del. Dessa fingo dock länge endast
bosätta sig i vissa städer. Deras ställning
reglerades närmare genom k.f. 3% 1838. RF:s
bestämmelser i § 16, att konungen skall ”skydda var och
en vid utövningen av sin religion”, blev först
genom en rad lagstiftningsåtgärder under 1800-talet
helt förverkligad. Ehuru f. erhållit tillträde till
Statens ämbeten, enl. §§ 4 och 28 i RF, kunna
dock statsrådsämbete och sådana tjänster, varmed
skyldighet att undervisa i kristendom är förenad
endast innehas av personer, som bekänna ”den
rena evangeliska läran”. Sedan det gamla
kon-ventikelplakatet från 1726, som förbjöd
sammankomster för religionsutövning utan prästerskapets
ledning, 1858 upphävts, 1860 föreskrifterna om
straff för avfall från den svenska kyrkan
avskaffats, 1870 valrätt och valbarhet till riksdagen gjorts
oberoende av viss trosbekännelse, ordnades f:s
rättsliga ställning genom de s.k. dissenterlagarna
31/io 1931 (k.f. ang. främmande religionsutövare
— 745 —
— 746 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
