Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Främmande trosbekännare - Främmestad - Främre-asiatiska rasen - Främre Asien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÄMMESTAD
och deras religionsövning). — En särskild
förordning av samma dag företog på grundval av
riksdagens och kyrkomötets beslut de ändringar i
kyrkolagen, som voro nödvändiga för den nya
lagstiftningens giltighet. 1873 års k.f., den
egentliga s.k. dissenterlagen, medger f. rätt att bilda
särskilda församlingar och för dessa vinna
Statens erkännande. Ansökan härom skall göras
till Konungen och vara åtföljd av uppgift om
trosbekännelse samt församlingsordning. Bifalles
en sådan ansökan, äger församlingen rätt till
offentlig religionsutövning men måste anställa en
särskild föreståndare, som inför myndigheterna är
ansvarig för att gudstjänsten överensstämmer med
den uppgivna trosbekännelsen och
församlingsord-ningen samt skyldig att lämna erforderliga
upplysningar om församlingens medl. En sådan
församling kan även erhålla rätt till egen
kyrkobokföring i huvudsaklig överensstämmelse med de
bestämmelser, som gälla för svenska kyrkans
församlingar. Sådan rätt har tillerkänts de
romerskkatolska församlingarna i Stockholm, Göteborg,
Malmö och Gävle. F., tillhörande församlingar
utan egen kyrkobokföring, upptas i de av svenska
kyrkans prästerskap förda församlingsböckerna.
Dessa böcker skola jämväl innehålla särskild
förteckning över f. inom församlingen. F:s
prästerskap kan också erhålla rätt att förrätta vigsel.
Sådan rätt har medgivits prästerskapet inom
me-todist-episkopalkyrkans församlingar, de
sveden-borgska, romersk-katolska och anglikanska
församlingarna, den reformerta församlingen i
Stockholm samt de mosaiska församlingarna i Stockholm,
Göteborg och Malmö. Dessa församlingars präster
ha rätt att viga, då båda kontrahenterna äro medl.
av deras samfund el. den ena är medl. därav
och den andra av annat kristet samfund. Ang.
barn till äkta makar, som båda äro medl. av
samma främmande trossamfund, gäller, att dessa
”må i dess lära uppfostras”. Tillhör den ena
maken svenska kyrkan, skall barnet uppfostras i
dennas lära, såframt icke avtal i annan riktning
skriftligen upprättats före äktenskapets ingående
och uppvisats för vigselförrättaren. Barn, som
skola uppfostras i annan lära än svenska kyrkans,
kunna befrias från deltagande i
kristendomsunder-visningen i folkskola och läroverk. Därvid äga dock
skolmyndigheterna tillse, att bamet ”genom
målsmans försorg erhåller tillbörlig
religionsundervisning”. — F:s handlingsfrihet är fortfarande
underkastad vissa inskränkningar. Dessa äro: förbud
för deras församlingar att utan konungens tillstånd
förvärva fast egendom; förbud för inrättandet av
munk- el. nunneorden el. kloster; förbud för
hållande av skolor, där religionsundervisning
meddelas barn under 15 år, tillhörande svenska kyrkan.
— F. kunna efter konungens bestämmande befrias
från edgång, där deras lära icke medger sådan.
Deras skatteskyldighet till svenska kyrkan och
dennas prästerskap är (genom lag 8/i 1908) nedsatt
till hälften mot vad som åligger andra svenska
medborgare. — Medl. av svenska kyrkan, som vill
övergå till annat trossamfund, har att anmäla detta
till kyrkoherden i den församling han tillhör samt
att 2 mån. senare genom ny, personlig anmälan
meddela, att han fasthåller vid sitt beslut.
Kyrkoherden har då att anteckna hans utträde i för-
samlingsboken, såvitt han, då anmälan skedde, fyllt
18 år. Föräldrar, som utträda ur svenska kyrkan,
äga bestämma, i vilken lära deras barn skola
uppfostras, så framt dessa icke redan konfirmerats.
I detta fall tillhör barnet svenska kyrkan, så länge
ej personligt utträde skett. Gällande lag möjliggör
utträde ur svenska kyrkan endast för övergång
till annat kristet trossamfund. Ett av sakkunnige
utarbetat ”Betänkande med förslag ang. vidgad rätt
till utträde ur svenska kyrkan” (SOU, 1927:13)
föreslog fri rätt till utträde, och vidgad sådan rätt
påyrkades även av 1929 års kyrkomöte. 1943 tillsattes
ånyo en kommitté (dissenterlagkommittén) för
utredning av religionsfrihetsfrågorna.
Den rätt till utträde ur svenska kyrkan, som
medgavs genom 1873 års förordning, har endast
i begränsad omfattning använts. Vid 1930 års
folkräkning funnos i riket endast 17,825 (1920 23,529)
f., tillhörande av Staten erkända samfund
(metodister, baptister, romerska katoliker, grekiska
katoliker, reformerta, adventister, svedenborgare och
mosaiska trosbekännare). Det stora flertalet av de
församlingar med från svenska kyrkan avvikande
bekännelse och ordning, som finnas i landet, ha
icke begagnat sig av rätten till statligt erkännande.
Hela antalet ”frikyrkliga” uppskattades 1930 till
c:a 240,000. Dock är att märka, att gränsen mellan
det största av de frikyrkliga samfunden, Svenska
missionsförbundet, och Svenska kyrkan ingalunda
är skarpt dragen. Se Frikyrka. — Litt.:
”Dissenter-skattekommittén”, 1—2 (1907); K. J. Ekman, ”Ur
dissenterskattekommitténs utlåtande”, 1—4 (1907—
08); ”De svenska katolikernas inlaga för full
religionsfrihet” (1926); Y. Brilioth, ”Svensk
kyrko-kunskap” (2 uppl. 1946). Y.B.
Främmestad. 1) Socken i Viste hd i
Västergötland, Skaraborgs län, och församling i
Främme-stads och Bärebergs pastorat i Väne kontrakt av
Skara stift, v.s.v. om Vara, intill gränsen mot
Älvsborgs län; 53,94 km2, därav 53,66 land; 1,087
inv. (1948; 20 inv. pr km2). F., som genomflytes
av Nossan, är n.ö. om ån övervägande odlad
lerslätt, s.v. därom mera kuperat med skog och
mossar. Åkern utgör 41 °/o av landarealen,
skogsmarken 39%. Egendom: F.2). Bland
fornläm-ningarna märkas hällkistor och resta stenar. Den
nutida kyrkan av sten byggdes 1775—77, tornet
dock först 1895. Ena klockan, av utländskt
ursprung, har årtalet 1447. Den medeltida kyrkan,
belägen vid F.2), revs 1776. — Namnets förra led
är oklar, trol. ett mansnamn, senare leden är plur.
stadha av stadh, ställe, gård. Ett något osäkert
äldre belägg är apud framestade 1263; 1540 skrevs
namnet Fremmestadha. P.;Er.
2) Gods i F.i), vid Nossan 12 km s.ö. om
Hunneberg, omfattar c:a 400 ha, därav 180 åker;
taxeringsvärde 252,600 kr. Huvudbyggnaden av sten
i två våningar uppfördes 1870—72. F., som är
känt sedan 1300-talet, innehades vid medeltidens
slut av ätten Tre Rosor, senare av medl. av bl.a.
ätterna Oxenstierna och Hierta. 1821 köptes godset
av Karl XIV Johan men såldes 1845 av Oskar I
till friherre F. F. Hierta. Nuv. ägare äro (sedan
1946) J. och N. Larsson.
Främre-asiatiska rasen, se Människan.
Främre Asien, Asien v. om Indus samt s. om
Turans lågland och Manytjsänkan; omfattar
allt
— 747 —
— 748 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
