- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 10. Fonologi - Förmak /
769-770

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frökontroll - Frölagen - Frölander, Theodor - Frölich, ätt - Frölich, 1. Carl Gustaf - Frölich, 2. Eva Margareta - Frölich, 3. Fredrik - Frölich, Lorenz

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRÖLICH

av vilka de största voro de i Linköping, Lund,
Stockholm, Västerås och Örebro. Vid samtliga
anstalter undersöktes nämnda arbetsår 55,347 prov
och plomberades 30,700,515 kg sädes- och frövaror.
Fr.o.m. 1925 och i samband med nya bestämmelser
för såväl f. som fröhandel nedlades el. indrogos
många av frökontrollanstalterna, och
undersökningarna koncentrerades framför allt till
Statens centrala frök ontro 11 anst a 11 i
Stockholm. Denna anstalt, som med statsmedel
utrustats på modernaste sätt, har enl. K.m:ts
stadgar av 8/s 1924 icke blott att verkställa fröanalyser
samt statsplombering av utsädesvaror utan även
att verkställa undersökningar med hänsyn till
sådana egenskaper hos utsäde, för vilkas utrönande
odlingsförsök erfordras (kontrollodling),
ss. sort- och stamäkthet, sortrenhet, frihet från
växtsjukdomar; att på begäran verkställa
besiktning (i n s y n i n g) av växande gröda, avsedd till
utsäde; att tillhandagå allmänheten med råd och
upplysningar i allt som rör anstaltens
verksamhetsområde; att söka fullständiga och förbättra
f.-metoderna m.m. Anstalten, som har en filial i
Åkarp, utför sina analyser o.a. arbeten efter taxa,
som fastställes av Lantbruksstyrelsen enl. av K.
m:t bestämda grunder. 1929—30 uppfördes på
kronoegendomen Bergshamra strax n. om
Stockholm en ny modernt utrustad inst. för
huvudanstalten. För fältundersökningar, s.k. kontrollodlingar,
förfogar anstalten över egendomens mark,
uppgående till c:a 17 ha. Anstalten, som arbetar enl. av
Lantbruksstyrelsen fastställda bestämmelser,
består av 3 avd., näml. 2 laboratoriemässigt arbetande
för fastställande av frövarans renhetsgrad, resp,
grobarhetsprocent samt 1 s.k. fältkontrollavd.
Denna senare verkställer undersökningar rörande
sort-och stamäkthet samt sjukdomsfrihet, vilket i
huvudsak sker fältmässigt på växande plantmaterial.
Det åligger även fältkontrollavd. att verkställa
för plombering av utsädesvaror erforderliga el. i
samband med kontrollodling begärda
fältbesiktningar av grödor. Huvudanstalten undersökte
intill 1939 årl. 25,000 å 30,000 prov samt verkställde
plombering av c:a 10 mill. kg frövaror. Antalet
undersökta prov uppgick säsongen 1943—44 till
c:a 85,000. Vidare märkas med kemiska preparat
i identifieringssyfte årl. c:a 75,000 kg
köksväxt-fröer. Bland anstaltens nyare arbetsuppgifter
märkes bl.a. undersökning av kvarnspannmål, vars
mältningsgrad och diastatiska tillstånd fastställes.
Sedan 1932 har på anstaltens program även
upptagits potatiskontroll, innefattande undersökning av
sådana egenskaper som sortäkthet,
sjukdomsfrihet, sorteringsgrad, kokkvalitet m.m. Plombering
av utsädespotatis infördes 1934. Av de lokala
frökontrollanstalterna, som endast utföra
laborato-rieundersökningar, kvarstå nu endast 5, näml, i
Linköping, Skara, Örebro, Törsta och Luleå.
De åtnjuta statsunderstöd och stå under
inspektion av chefen för den statliga anstalten. —
Genom lag av 14/e 1928 stadgas vissa minimifordringar
på saluförd frövara samt viss uppgiftsplikt ang.
dess kvalitet vid saluförandet. Lagens efterlevnad
kontrolleras av Statens centrala frökontrollanstalt.
För identifiering av frö av utländsk härstamning
är stadgat, att dylikt av vissa växtslag vid importen
skall behandlas med eosin. — För internationellt

samarbete existerar sedan 1906 en
frökontroll-association, till vilken de flesta kulturländer äro
anslutna. Denna, som vart 3:e år avhåller
kongress, har bl.a. till uppgift att arbeta för
likartade undersökningsmetoder och
bedömnings-principer i olika länder för att därigenom
underlätta internationell handel. Eo.

Frölagen, en av K.m:t 14/e 1928 med giltighet
fr.o.m. Vi 1929 utfärdad lag ang. handel med
utsädesvaror (SFS 28/28, med ändringar 54/36) jämte
15/ti 1928 med samma giltighetstid utfärdad k.k.
med föreskrifter rörande tillsynen och
efterlevnaden av denna lag (SFS 444/28, med ändringar
55/36)- Jfr Frökontroll.

Frölander, Henry T h e o d o r, finansman (1856
—1908). Efter att ha praktiserat inom
försäkrings- och bankvärlden var F. 1892—98
kassadirektör i Stockholms enskilda bank och utsågs
sistn. år till chef för Sveriges allmänna
hypo-teksbank, som han skickligt sanerade. Han var
mycket intresserad för förlikning i tvister på
arbetsmarknaden och blev 1906 en av Sveriges
första förlikningsmän.

Frölich [-lik], ätt av gammal adel från
Steier-mark. Hans Christoffer F. (1602—58) gick 1630 i
svensk krigstjänst och stupade som överste vid
Köpenhamns belägring. Av hans söner blev
nedan-nämnde F.i) naturaliserad svensk adelsman 1682,
friherre 1700, greve 1706 och stamfar för grevliga
ätten F. samt Hans Fredrik F. (1637—1715), slutl.
överste, naturaliserad svensk adelsman 1693 och
stamfar för adliga ätten F., till vilken F.3) hör.

1) C a r 1 Gustaf F., greve, krigare (1637—
1714), blev 1676 överstelöjtnant och kommendant
på Bohus och hade stor del i denna fästnings tappra
försvar mot norrmännen 1678. S.å. blev F. överste,
1693 generalmajor och landshövding i
Västernorrland, Jämtland och Härjedalen, 1700
generallöjtnant och guvernör i Riga, 1702 generalguvernör
där, 1704 general av infanteriet, 1705 kungl. råd och
president i Dorpats hovrätt. F. var en tapper
krigare och sin konung varmt tillgiven, men han var
vid sitt tillträde i rådet gammal och ej så litet
underlig och spelade därför ingen roll där. P.S.

2) Eva Margareta F., den föreg:s syster
(d. 1692), uppträdde i slutet av 1600-talet i
Stockholm som sierska och botpredikant. 1684
förvisades hon ur landet och vistades några år bl.a. i
Amsterdam, där hon fortsatte med sin profetiska
verksamhet och utgav en mängd skrifter på tyska och
holländska. Återkommen till Sverige dömdes hon
till livstidsfängelse men dog kort därefter.

3) Fredrik August F., militär (1861—1933),
underlöjtnant vid Västgöta reg. 1882, intendent av
2:a klassen 1894, överfältintendent 1913, överste
I9I5, generalmajor, generalintendent och chef för
In-tendenturkåren 1915, generallöjtnant 1922, avsked
1926. F. var 1905—15 byråchef inom
Intendents-dep. 1909—n var F. led. av kommittén för
utarbetande av instruktion för Arméförvaltningens
verksamhet i krig m.m. och 1915 ordf, i kommittén för
landstormens utrustning.

Frölich [-lik], L o r e n z, dansk målare, grafiker
och illustratör (1820—1908); var elev till
Eckers-berg. Med slösande hand skapade han oavbrutet
raderingar, t.ex. ”Amor och Psyche” och ”Visan
om drottning Dagmar”, illustrationer, ss. till Fa-

SU 10. — 769 —

25 — Red. avsl. M/i 49.

— 770 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 25 14:33:35 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-10/0473.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free