Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fröjered - Fröken - Fröken Ur, Fröken Väder - Frökinds härad - Fröklängning - Frökontroll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÖKEN
Fröjels kyrka.
skogsmarken 50%. Egendomar: Svenstorp* och
Annefors bruk med Fröjered. Annefors var förr
järnbruk, nu finnas här tegelbruk, sågverk, kvarn
och kraftverk. Kummel och stensättningar
förekomma. Kyrkan av sten byggdes 1858. —-
Namnets förra led är möjl. gen. av ett mansnamn
’Frøe, senare leden är röd, ryd, röjning (se M.
Lundgren, ”Svenska personnamn från medeltiden”,
1892—1934, sid. 58 f.). Namnet skrevs 1393 J
frøyarydh. P.;Er.
Fröken (från mlty. vrouken, dim. av vrowe, fru,
liksom t.ex. Mädchen av Magd}, titel för ogift
kvinna; ofta vard. om lärarinna och vissa andra
kvinnliga yrkesutövare (t.ex. butiks-,
telefonfröknar) utan avseende på ev. giftermål. — Under
1500-talet och början av 1600-talet nyttjades
ordet (nästan) blott om ogifta prinsessor; ett bland
de tidigare undantagen är Ebba Brahe (t.ex. i
brev från Gustav II Adolf); sedan om högadelns
döttrar och först o. 1700 småningom även om den
lägre adelns döttrar; under 1800-talets förra hälft
dessutom efter hand t.o.m. om döttrarna till högre
oadliga ämbetsmän; mera allmän titel (till en
början dock blott till ogifta kvinnor av de högre
klasserna och medelklassen) o. 1870 (den s.k.
Afton-bladsreformen, jfr ”Aftonbladet” 1866, nr 20). Jfr
f.ö. Jungfru och Mamsell. — Litt.: E. Hellquist,
”Om namn och titlar” (1918). E.H.
Fröken Ur, Fröken Väder, se Talmaskiner.
Frökinds härad i Skaraborgs län, s. om
Falköping, omfattar socknarna Brismene, Börstig,
Kinnevad och Vårkumla; 114,19 km2, därav 114,11
land; 1,992 inv. (1948). F. ingår i Falköpings
fögderi, Vartofta och Frökinds domsaga samt
Falköpings kontrakt av Skara stift. — Namnet
har tolkats som gen. av ett mansnamn ’Frøkin,
urspr. ett binamn och identiskt med fvnord. adj.
frøkinn, djärv, modig. Det skrevs i Äldre
väst-götalagen (slutet av 1200-talet) Frökinshæræj).
Se I. Lundahl i ”Västsvénska hembygdsstudier
tillägnade Hjalmar Lindroth”, 1928, sid. 11. P.;Er.
Fröklängning, den behandling genom lämplig
upphettning och avdunstning, varigenom
kottefjällen på tall-, gran-, lärk- och alkottar utspärras, så
att fröna frigöras och utfalla. Detta sker i mindre
skala i s.k. s o 1 1 a v e*, i större skala i f r
ö-klängningsanstalter. Fröklängningsan-stalterna, av vilka Staten äger sådana i Hällnäs
och Bispgården, varjämte flera skogsvårdsstyrelser
låtit uppföra dylika, ha avlöst de enklare fröriorna
och drivas fabriksmässigt med tillhjälp av alla
moderna tekniska hjälpmedel. De innehålla dels
magasin, där de insamlade kottarna förvaras före
klängningen, varvid iakttages, att kottar av olika
trädslag och varieteter samt från olika
insamlingsorter noggrant hållas skilda från varandra och
noggrant genomluftas, dels k 1 ä n g r u m, som
uppvärmes till lämplig temp. medelst i rör
cirkulerande ånga el. varm luft el. också genom
särskilda värmeelement. Själva klängkammaren är vanl.
en 2—6 m lång och 1,5 m tjock cylinder, vridbar
kring sin horisontala längdaxel. Ytan utgöres av
starka järntrådar så ordnade, att fröna, men ej
kottarna kunna falla ur cylindern. Denna har en
lucka för kottarnas inläggande och uttagande. De
utfallande fröna föras genom särskilda
anordningar till avvingnings-, frörensnings- och
frölag-ringsrum. Vid f. iakttages, att kottarna äro torra,
innan den egentliga klängningen börjar, att
luftväxlingen är tillräcklig för den bildade vattenångans
bortförande samt att temp. ej hålles högre, än som är
nödvändigt för kottefjällens fullständiga
uppspringande, sålunda för alkottar 250, för
grankottar 45° och för tall- och lärkkottar 500. A.Ve.
Frökontroll, den undersökning av en
utsädes-vara, som avser att utröna varans värde från
od-lingssynpunkt. Denna undersökning el. f r ö a n
a-1 y s omfattar bestämmandet av varans renhet,
grobarhet, friskhet, fuktighets- och ogräshalt, art-,
sort- och stamäkthet m.m. och utföres vid för
ändamålet särsk. inrättade frökontrollanstalter,
efter av vederbörande myndigheter fastställda regler.
På begäran verkställa anstalterna även s.k.
plom-bering av utsädesvaror, vilket i huvudsak tillgår
så, att anstaltens ombud hos säljaren uttager prov
av varan och samtidigt sätter densamma under
anstaltens plomb. De uttagna proven undersökas
vid anstalten, och om varan därvid håller de
föreskrivna fordringarna, förses varje säck av
densamma med anstaltens analys- och
plomberings-bevis samt plomb. — F. räknar sitt upphov från
1869, då prof. F. Nobbe vid Forst-Akad. i Tharand
vid Dresden inrättade den första
frökontrollanstal-ten och utarbetade de första reglerna för
fröundersökningar. Härifrån spreds intresset för dylika
undersökningar, och dessa torde nu vara införda i
så gott som alla kulturländer. I Sverige började
man redan 1874 vidtaga åtgärder för kontroll över
fröhandeln, men först 1876 blev frågan aktuell, då
Hallands läns hushållningssällskap, på förslag av
A. Lyttkens, beslöt inrätta en frökontrollanstalt på
dennes egendom Nydala vid Halmstad, vilken
anstalt sedermera flyttades till sistn. stad. Nya
anstalter upprättades efter hand i olika delar av
riket, och arbetsåret 1923/24 funnos 16 st med
statsmedel understödda frökontrollanstalter i Sverige,
— 767 —
— 768 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
