Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frömantel, fröhölje - Frömjöl - Frönötare, klöver(frö)nötare - Fröodlarföreningar - Fröodling - Fröormbunkar - Fröpreparator - Frörenseri - Fröryd - Fröseke - Fröskog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÖSKOG
av iögonfallande färg, t.ex. gulröd hos benveden
(Evo’nymus europaè’a). Muskotblomma är den
flikade frömanteln hos Myris’tica fragrans.
Frömjöl, bot., se Pollenkorn.
Frönötare, k 1 ö v e r(f r ö)n ö t a r e, maskin,
avsedd att befria klöverfröet från den omgivande
hylsan (baljan). Flera konstruktioner finnas.
Principen hos alla är, att hylsorna skola ”nötas”
mellan en roterande cylinder och en omgivande
mantel, båda försedda med stift el. järnskodda räfflor.
Vid för hög hastighet hos de roterande delarna
slås fröet lätt sönder el. skadas groddämnet,
varigenom grobarheten försämras, varför frönötning
måste företagas med stor försiktighet. Nötningen
bör helst ske vid torr väderlek, då hylsorna lätt
spricka upp. Ett vanligt tröskverk kan också
användas som f., om skon omändras till en räfflad
mantel. [Hj.P.]Eo.
Fröodlarföreningar, sammanslutningar av
fröodlare och för fröodling* intresserade personer. I
regel äro de andelsföreningar. Deras ändamål är
att underlätta en efter rationella principer
bedriven fröodling, dels för eget behov, dels och
hu-vudsakl. för försäljning. Till de åtgärder, som
för detta ändamål företagas av f., höra: premiering
av fröodlingar, gemensamt inköp av stamfrö,
fröutställningar, odlingsförsök och demonstrationer;
inrättande av renserier, gemensam försäljning m.m.
F. erhålla oftast understöd av resp,
hushållningssällskap. F. bildades i Sverige redan på 1870-talet.
F.n. finnas sådana i de flesta län. Hj.P.
Fröodling, gemensam benämning för odling av
fröer, som uteslutande el. åtm. i huvudsak
användas till utsäde, t.ex. vall-, rotfrukts- och
trädgårds-fröer. Den svenska f. fyller ej helt landets behov
men har under de senaste åren gått avsevärt
framåt. Sveriges behov av timotej- och
alsikeklöver-frö har sedan länge fyllts av den inhemska
odlingen, likaså frö av senväxt rödklöver; däremot har
största delen av frö av tidig rödklöver, vitklöver
och luzern samt en del av gräsfröerna, framför
allt engelskt rajgräs och ängsgröe, importerats. Av
rotfruktsfrö odlas alla slag inom landet. Av
träd-gårdsfröerna odlas endast en mindre del inom
landet. F. av gräs- och klöverslagen är
förhållandevis lätt, emedan mognaden för de flesta
infaller under sommarmånaderna. De kunna därför
också odlas i så gott som hela riket.
Rotfrukts-fröodling är däremot mera vansklig. Visserligen
mognar t.ex. rov- och kålrotsfrö ganska långt upp
i Sverige, men då måste rötterna på hösten
upptagas och sorgfälligt förvaras under vintern samt
åter utplanteras på våren, vilket fördyrar odlingen,
då däremot i s. Sveriges kusttrakter rötterna få
kvarstå på växtplatsen över vintern (foder- och
sockerbetor upptagas dock vanl.), varigenom
odlingen i flera avseenden förbilligas. F. lyckas bäst
i öppna, varma och soliga lägen i s. Sveriges
kusttrakter. Korsbefruktande växter måste odlas på
sådant avstånd, att korsbefruktning icke kan
förekomma vare sig från odlade el. vilda växter. —
Vid f. bör endast sort- och stamäkta utsäde
användas. Vid rotfruktsfröodling skiljes emellan
odling av stamfrö och bruksfrö. Stamfröet
odlas på särskilda, med hänsyn till storlek, form,
torrsubstanshalt, växtsätt m.m. utvalda rötter av
en bestämd stam. Bruksfrö odlas på så sätt, att
stamfrö utsås och frö tages av samtliga plantor.
Bruksfrö bör icke användas till förnyad f. — Den
inhemska f. stödes av Staten genom begränsning
av import av utländskt frö. 1933 infördes en stark
inskränkning av importlicenserna. För f:s
utveckling ha fröodlarföreningarna* spelat en
avgörande roll. Även hushållningssällskapen ha lämnat
f. ett betydelsefullt stöd. [Hj.P.]Eo.
Fröormbunkar, Cycadofilica’les, PteridospeEmae,
en under paleozoiska tiden, särsk.
stenkolsperioden, förekommande grupp av växter, vilken bildar
övergång mellan eusporangiata ormbunkar och
na-kenfröiga växter. F. överensstämma med de förra
till växtsätt och gestaltning, bladens beskaffenhet
och byggnaden hos mikrosporangier och
mikrosporo-fyll, med de senare, särsk. kottepalmerna, i
förekomsten av kambium och sekundär
tjocklekstill-växt hos stammen, ävensom i utbildningen av
frölika makrosporangier, vilka nådde en betydande
storlek, ss. av en hasselnöt, och i flera fall voro
omgivna av ett flikat, blomliknande hölje. Bland
de mera anmärkningsvärda f. märkas följande
släkten: Heteran’gium, Sphenop’teris,
Lyginoden’d-ron, Lyginop’teris, Sphenopteri’dium, Glossop’teris,
Taeniop’teris och Medullo’sa. Jfr Archaeopteris,
Eospermatopteris och Neuropteris. [G.]W.
Fröpreparator, apparat, som åstadkommer repor
i fröskalet på hårdskaliga frön, särsk. av klöver,
så att för groningen nödvändig fuktighet kan
intränga. Den f., som i Sverige vanl. användes,
består av en cylinder, vars insida är rivande. Under
det cylindern hastigt roterar, slungas fröna från
centrum mot cylindern och erhålla därvid repor i
ytan.
Frörenseri, en med specialmaskiner utrustad
anstalt för rensning* och sortering samt i några fall
torkning av frövaror. I regel är det
fröodlings-föreningar el. utsädesaffärer, som upprätta f.
Fröryd, socken i Småland, se Fröderyd.
Fröseke, samhälle i Älghults* sn i Småland.
Fröskog, socken i Tössbo hd i Dalsland,
Älvsborgs län, och församling i Edsleskogs, Mo och
Fröskogs pastorat i N. Dals kontrakt av
Karlstads stift, s.v. om Åmål; 58,72 km2, därav 50,2g
land; 1,165 inv. (1948)- F. är en naturskön trakt
med starkt bruten terräng, rik på sjöar, däribland
Ärrsjön i s. 48 m ö.h. Åkern utgör 16 °/o av
landarealen, skogsmarken 62 °/o. Vid sydändan av
Knarrebysjön ligger industrisamhället F e n g e r
s-fors (494 inv. 1946) med pappersbruk och
sulfatfabrik, tillhörande Fengersfors bruks ab.
(firman etablerad 1900, bolag 1938; aktiekapital
1,005,000 kr, 205 industriarb., årstillverkning 7,000
t papper). Egendomen Kristinedal, förr järnbruk,
tillhör Pastor J. Hedbergs stiftelse för värnlösa.
Wargöns ab. erhöll 1941 brytningsrätt till
mangan-malmsfyndigheter inom F. En bygdeborg finnes.
Kyrkan av trä med klockstapel uppfördes 1729.
Från medeltidskyrkan finnas kvar två små
metallkrucifix. 1700-talets inredning är ovanligt
enhetlig; särdeles högt stå takmålningarna av H.
Schüffner 1739. Ang. madonnaskåpet se
Dalsland, sp. 952, bild av kyrkan på sp. 954. —
Namnets förra led är Frö, det äldre namnet på
nuv. Kristinedalsälven, av ovisst ursprung, senare
leden syftar på traktens skogighet (se
”Ortnam
— 773 —
— 774 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
