Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fröskog - Fröslev - Fröslunda - Frösnäppor - Fröspridning - Frösslind, Elisabeth - Frösteklar - Frösthult - Frösträng - Frösunda (socken) - Frösunda (gods) - Frösve - Frösådd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÖSLEV
nen i Älvsborgs län”, 17, 1913, sid. 16, 123).
Namnet skrevs 1531 Fröskog. P.;E.W.;Er.
Fröslev, ort i Danmark, vid Padborg innanför
riksgränsen n.v. om Flensburg, beryktad för ett
koncentrationsläger, som tyskarna upprättade här
under ockupationen i 2:a världskriget.
Fröslunda, socken i Lagunda hd i Uppland,
Uppsala län, och församling i Gryta, Giresta och
Fröslunda pastorat i Lagunda och Hagunda
kontrakt av Uppsala ärkestift, n.ö. om Enköping;
16,24 km2, därav 15,27 land; 390 inv. (1948). F.
är omväxlande slättbygd och bergknallar; åkern
utgör 61 °/o av landarealen, skogsmarken 22 °/o.
Vid statsbanelinjen Uppsala—Enköping ligger
stationssamhället örsundsbro (311 inv. 1946,
därav 149 inom Gryta sn) med lastageplats vid
örsundsån (2,8 m djup) och mindre
industriföretag. Egendomar: Torslunda, Taxnäs och Hamra.
Av fornlämningar finnas järnåldersgravfält, tre
runstenar samt en bygdeborg nära kyrkan.
Denna är från 1400-talets senare del och uppförd av
gråsten med gavlar och omfattningar av tegel.
— Namnet är bildat till gen. av gudanamnet Frö
och plur. av lund i bet. helig lund, offerlund (se
E. Hellquist, ”Svensk etymologisk ordbok”, 2
uppl. 1935—39, sid. 244, 595). Det skrevs 1302
—19 frøslundir, 1314 de frøslundum (dat. plur.;
båda avskrift). P.;Er.
Frösnäppor, Thinoc’ori, ordn. bland fåglarna,
närmast besläktad med springhönsen. F. bilda en
liten grupp med blott 2 släkten och 5 arter, alla i
Sydamerika. De ha kort och tjock näbb, kort tars,
liten baktå, kort rundad stjärt och, då de äro
fröätare, väl utvecklad kräva och långa
blindtarmar. F. förekomma på bergsstäpperna. Hit höra
den chilenska f., ThinoPorys rumiciv orus, som har
grått huvud, ljusbrun rygg med svart teckning och
vit undersida med svart strimma från strupen
bakåt, längd 16 cm, samt släktet Att’agis, vars arter
förekomma på Andernas högfjäll, där de i
levnadssätt och utseende erinra om våra fjällripor. H.
Fröspridning, bot., se Frukt- och fröspridning.
Frösslind, Christina Elisabeth,
operasångerska (1793—1861), debuterade 1811 vid Kungl.
teatern i Stockholm i operan ”Cendrillon” av
Isouard och var sedan anställd där 1811—34 och
1836—44. Hennes debut, som på sin tid väckte
stor uppmärksamhet, åtföljdes av tidningspolemik
och framkallade t.o.m. tumult på scenen. Efter
1836 användes F. endast för smärre roller. Hon
var en tid g.m. hovsångaren C. G. Lindström.
Frösteklar, zool., se Parasitsteklar.
Frösthult, socken i Simtuna hd i Uppland,
Västmanlands län, och församling i Simtuna,
Altuna och Frösthults pastorat i Fjärdhundra
kontrakt av Uppsala ärkestift, n.n.v. om
Enköping; 23,28 km2, därav 23,15 land; 393 inv. (1948;
17 inv. pr km2). F. är slättbygd, i s. delvis
skogig; åkern utgör 54% av landarealen,
skogsmarken 30%). Egendom: Ekeborg (under
Revel-sta). Två runstenar och flera järnåldersgravfält
finnas. Kyrkan är huvudsaki. av gråsten och
uppförd o. 1300; stjärnvalv från 1400-talets slut.
Tornet byggdes 1839—43. Medeltida dopfunt. —
Namnet innehåller gen. av gudanamnet Frö samt
fsv. tolpt (nsv. tolft), i gammal tid del av ett
härad el. hundare (se E. Hellquist, ”Svensk ety-
Frösunda kyrka.
mologisk ordbok”, 2 uppl. 1935—39, sid. 244?).
Det skrevs 1314 De frøstolpt (avskrift). P.;Er.
Frösträng, se Fröämne.
Frösunda, socken i Seminghundra hd i Uppland,
Stockholms län, och församling i Frösunda och
Kårsta pastorat i Seminghundra och Ärlinghundra
kontrakt av Uppsala ärkestift, n. om Stockholm;
42,21 km2, därav 41,74 land; 611 inv. (1948; 15
inv. pr km2). V. delen är skogrik, medan den
ö. har odlad slätt med spridda skogshöjder;
terrängen är delvis sidlänt. Åkern utgör 36 °/o
av landarealen, skogsmarken 50%. Flera
järnåldersgravfält finnas, två bygdeborgar och fem
runstenar. Kyrkan av gråsten är från förra
delen av 1400-talet och byggd på platsen för ett
äldre kapell; o. 1500 tillkommo vapenhus och
sakristia. Klockstapeln nämnes f.g. 1631.
Kyrkan har en märklig dopfunt av sandsten från
noo-talets senare del och altarskåp av baltisk
typ från 1400-talet; i övrigt är inredningen
hu-vudsakl. från 1700-talets mitt. Kyrkan
reparerades grundligt 1900. — Namnet är bildat till gen.
av gudanamnet Frö och en form av ‘hund,
hundare, härad el. folkstam (jfr E. Hellquist, ”Svensk
etymologisk ordbok”, 2 uppl. 1935—39, sid. 370).
Det skrevs 1291 jn frøsvndj (sing.), 1318 in
frøsundum (plur.). P.;Er.
Frösunda, gods inom Solna stad, se Stora
Frösunda.
Frösve, socken i Vadsbo hd i Västergötland,
Skaraborgs län, och församling i Horns, Frösve
och Säters pastorat i Mariestads kontrakt av Skara
stift, n.n.ö. om Skövde; 21,13 km2, därav 20,si
land; 645 inv. (1948; 31 inv. pr km2). F. ligger
kring ösan vid ö. foten av n. Billingen; det är
slättbygd, som söderut är sandig och skogbevuxen.
Åkern utgör 54 °/o av landarealen, skogsmarken
37%. Egendomar: Sörbylund (med såg och
kraftverk), Kliene och Braxtorp. Vid den sistn.
finnas gravhögar och stensättningar. Kyrkan av
sten är i sin v. del från noo-talet, medan ö.
delen tillkom 1690. Väggmålningar finnas från
1600-talet, från början av samma årh. är
predikstolen. Kyrkan restaurerades 1924. — Namnet
innehåller namnet på guden Frö- senare leden är
troligast fsv. vidher, skog (jfr E. Hellquist, ”Svensk
etymologisk ordbok”, 2 uppl. 1935—39, sid. 244, och
J. Sahlgren i ”Namn och bygd”, 1923, sid ii2ff.).
Det skrevs t.ex. 1396 i Fröwidh, 1411 Fröswid. P.;Er.
Frösådd, se Sådd och Frösåningsmaskiner.
— 775 —
— 776 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
