Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frösåkers härad - Frösåkers tingslag - Frösåningsmaskiner - Frösö (Frösön) - Frösö läger - Frösön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÖSÖN
Frösåkers härad i Stockholms län omfattar n.
Roslagen och består av socknarna Forsmark, Valö,
Hökhuvud, Börstil, Gräsö, Harg och Edebo;
1,035,26 km2, därav 1,007,85 land; 9,452 inv. (1948).
F. tillhör N. Roslags fögderi och domsaga samt
Olands och Frösåkers kontrakt (utom Edebo, som
tillhör Närdinghundra kontrakt) av Uppsala
ärkestift. — Namnet innehåller gudanamnet Frö samt
åker i sakral bet. (se E. Hellquist, ”Svensk
etymo-logisk ordbok”, 2 uppl. 1935—39, sid. 244). Det
skrevs 1344 in frøsakir skiplagh. P.;Er.
Frösåkers tingslag i N. Roslags domsaga,
Stockholms län, omfattade Frösåkers hd utom Edebo
samt städerna östhammar och öregrund. F.
upphörde med utgången av 1947.
Frösåningsmaskiner för sådd av rotfrukts- och
vallfrö finnas av många olika slag. De, som äro
avsedda för sådd av rotfruktsfrö, äro konstruerade
för radsådd. För smärre odlingar användas
en-radiga, dels mycket enkla maskiner, där
utmatningen av fröet sker genom reglerbara hål medelst
roterande borstar, dels mera fulländade, där
utmatningen sker medelst skopor el. cellhjul. Vid
större rotfruktsodlingar omställes en vanlig
rad-såningsmaskin för frösådd. — F. för vallfrö äro
i regel utförda för breddsådd (3—5 m breda).
Utmatningen sker medelst roterande borstar.
Numera radsås ofta även vallfrö medelst vanlig
rad-såningsmaskin. Hj.P.
Frösö (före 1941 off. F r ö s ö n), köping i
Jämtlands v. domsagas tingslag och pastorat i
Östersunds kontrakt av Härnösands stift; 137,56 km2,
därav 99,76 land; 7,291 inv. (1948). Köpingen
omfattar Frösön i Storsjön och en fastlandsdel s.
om Vallsundet. Den sistn. är i det mera höglänta
mre en skogstrakt med fäbodar, medan
tättbefol-kad bygd breder sig längs stranden. Frösön,
41,09 km2 med 5,891 inv. (1946), är i sin n. och
mell. del skogklädd men f.ö. välodlad. Från
utsiktstornet på östberget (468 m ö.h. och 176 m
över Storsjön) har man en mycket vacker utsikt
över bygden och de jämtländska fjällen.
Köpingens landareal utgöres till ej mindre än 56 °/o av
skogsmark, medan åkern upptar 19%. Frösön har
av ålder varit landskapets kulturcentrum. Invid
den 432 m långa Oskarsbron, som för in till
Östersund, står en runsten från mitten av
1000-talet, Sveriges nordligaste och Jämtlands enda;
den omnämner ett brobygge och Jämtlands
kristnande. öns kulturella tyngdpunkt har av gammalt
legat på dess västsida. Här blev Kungsgården
1345 säte för landskapets förvaltning, och här
skedde bl.a. Jämtlands och Härjedalens
överlämnande till Sverige 1645. I gårdens närhet anlades
1611 Frösö skans*. På Sprotedet hölls lagting o.
1480—1643 samt en årlig marknad,
Gregoriimark-naden, 1798 flyttad till Östersund. I Stocke låg
Frösö trivialskola* och Jämtlands bibliotek*, vars
byggnad nu är hembygdsmuseum. 1682 öppnades
exercisplatsen Frösö läger*, i våra dagar
upplåten åt Jämtlands flygflottilj. Ett statligt
sinnessjukhus uppfördes 1911—15. W. Peterson-Bergers
hem, Sommarhagen, är nu museum och i samma
skick som i tonsättarens livstid; plan finns att
här grunda en musikfolkhögsk. Utom bron
förmedla två färjor förbindelsen mellan Frösön och
fastlandet, över Vallsundet i s. och över Rödö-
— 777 —
Landskapsbild från Frösön.
sundet i n.v. Köpingens främsta
bebyggelsecentrum är det forna municipalsamhället
Hornsberg (1,92 km2, därav 1,86 land, med 4,713 inv.)
vid sjön mitt emot staden, vilket bildades 1898
och upphörde Vi 1948, då socknen i sin helhet
blev köping. Bebyggelsen här är modern och
stadsplanen regelbunden. 1910 hade socknen 2,598
inv., därav i municipalsamhället 728; 1930 voro
siffrorna 3,994, resp. 1,608. Bland industrier
märkas mindre träförädlingsföretag. Frösön har
livlig turisttrafik. 1940 levde 27 °/o av befolkningen
av industri och hantverk, 26 °/o av allmän
förvaltningstjänst och fria yrken, 21 °/o av jordbruk med
binäringar samt 20% av handel och samfärdsel.
Järnåldersgravar och -gravfält finnas flerstädes,
öneberget har Jämtlands enda hittills kända
byg-deborg. I Västerhus ha utgrävts grundmurarna
av ett kalkstenskapell från förra delen av
1100-talet, jämte Hackås kyrka den enda existerande
absidkyrkoanläggningen i Norrland.
Församlingskyrkans ö. del torde vara medeltida, skeppet
tillbyggdes trol. vid 1600-talets början. Tornet
rasade 1722, och den stora klockstapeln byggdes
1754. Vid en pietetsfull restaurering 1930
återställdes i görligaste mån kyrkans gamla inredning
med bl.a. altare och predikstol från 1700-talet; ett
relikskrin är från 1300-talet. — Taxeringsvärde å
fastighetsskattepliktig jordbruksfastighet 3,646,000
kr, å annan fastighet 20,241,000 kr; till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst: fysiska personer
m.fl. 13,262,460 kr, svenska aktiebolag 49,750 kr
(1947). — Namnet anger platsen som helgad åt
fruktbarhetsguden Frö (se M. Lundgren,
”Språkliga intyg om hednisk gudatro i Sverige”, 1878,
sid. 67). Det skrevs 1346 j frøysøy. P.;Er.
Frösö läger, på Frösön, 7 km v. om
Östersund, var 1682—1910 mötes- och lägerplats för
Jämtlands fältjägarreg. och hästjägarkår, varom
två 1690 och 1910 resta minnesstenar erinra.
Sedan remontdepå varit förlagd där, uppläts F.
1926 till kasernering av 4:e flygkåren. Fältet
användes utan att några större förbättringar
gjordes som start- och landningsplats för flygplan
men är numera utbyggt till ett modernt flygfält
med permanenta banor för Jämtlands flygflottilj.
Frösön, se Frösö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
