Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ftalsyra - Ftalsyreanhydrid - Fthiotis - Fthiotis-Fokìs, Phthiotiks-Phokìs - Ftiriasis, lussjuka - Ftisiofobi - Ftisiologi - Ftisis - FTPF - FU - Fu - Fuad I, Ahmad Fuad - Fuadin - Fubini, Guido - Fucaceae - Fu-chou, Foo-chow, Min-hou - Fuchs, Rutger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FTALSYRA
COOH
Ftalsyra, CcH4<;qqqj^, bensolortodikarbonsyra,
framställes genom oxidation av naftalin.
Färglösa prismor, som vid upphettning sönderfalla i
vatten och ftalsyreanhydrid. Denna
senare, som är en tekniskt viktig förening, ger vid
behandling med ammoniak f t a 1 i m i d, varur
sedan över antranilsyra indigo i stor skala
framställes och vid upphettning med fenoler och
svavelsyra f t a 1 e i n e r, viktiga färgämnen,
tillhörande trifenylmetanfärgämnena. Den enklaste
fta-leinen, fenolftalein, erhålles av vanlig fenol, med
resorcin erhålles resorcinftalein, fluorescin, som
kännetecknas av en vacker, kraftig, gulgrön
fluor-escens i alkalisk lösning och som vid inverkan av
brom övergår i tetrabromfluorescin, eosin, ett
intensivt rosarött färgämne. F. användes även för
framställning av glyptalhartser. F:s salter kallas
f t a 1 a t (se Diamylftalat, Dibultylftalat m.fl.). Lj.
CO
Ftalsyreanhydri’d, CeH4<(-.Q>O, färglösa
kristallnålar med smp. 1310, erhålles lätt ur ftalsyra,
som vid upphettning under vattenavspjälkning
övergår till f. F. tillverkas tekniskt genom att
leda en blandning av naftalinånga och luft över
en kontaktsubstans vid 500—6oo°. I Sverige
tillverkas f. av Svenska oljeslageri ab. i Göteborg
och ab. Syntes i Nol och användes för
framställning av glyptalhartser (alkydhartser) och
mjukgöringsmedel.
Fthio’tis, grekiskt landskap i s. Thessalien, enl.
sagan Achilles’ hemland; huvudort var i klassisk
tid Farsalos. Det moderna F. utgör jämte Fokis
en nomos (se Fthiotis-Fokis).
Fthio’tis-Fokis [-is’], P h t h i o t i s-P h o k i s,
nomos i Grekland, n. om Korintiska viken,
bestående av landskapen Fthiotis* och Fokis*; 6,391
km2, 219,454 inv. (1938). Huvudstad är Lamia.
Ftiri’asis, eg. 1 u s s j u k a. En verklig sådan i
antik mening (Aristoteles, Galenos o.a.), d.v.s. en
sjukdom, vid vilken i kroppen lus skulle alstras,
existerar dock ej. I och med att läran om
självalstringen måste uppgivas, kunde icke heller en
dylik uppfattning upprätthållas. Med f. el.
pedi-culo’sis förstår man därför numera själva
härbärgerandet av löss i större mängd jämte härav
föranledda hudförändringar. Den av lusbetten vållade
klådan tvingar till ständiga rivningar med
naglarna, varigenom smärre hudavskrapningar
(exkoria-tioner) uppkomma. Dessa bli lätt säte för
varin-fektioner, som breda ut sig till ytliga, av variga
ruvor täckta svullnader av regionära lymfkörtlar.
De olika hos människan förekommande lusarterna
föranleda på så vis var för sig karakteristiska
sjukdomsbilder. Se Filtlus och Löss. af K.
Ftisiofobi’ (till grek, ftisis, avtynande, och fob’os,
fruktan), lungsotsskräck.
Ftisiologi’ (till grek, ftisis, avtynande, och logos,
lära), läran om lungtuberkulos.
Ftisis (grek.), tvinsot, avtynande; f. pulmo’num,
lungsot.
FTPF, förk. för fra. Francs-tireurs et partisans
frangais, kommunistisk grupp av
motståndsrörelsen mot den tyska ockupationsmakten i Frankrike
under 2:a världskriget.
FU, förk. för Folkuniversitetet.
Fu [fo], kinesisk term, motsv. ung. ”prefektur”
(vanl. så översatt av västerlänningar), är en
under-avd. av sheng, provins.
Fuad I, A hm ad (Ahmed) F u a d, sultan,
från 1922 konung av Egypten (1868—1936),
son till kediv Ismail I, följde denne vid hans
abdikation 1879 tiH Italien, uppfostrades där
och tjänstgjorde som italiensk officer samt från
1890 inom den turkiska diplomatien. Han
återvände 1892 till
Egypten och gick i sin
brorsons, kediv Abbas
Hilmis tjänst. Efter
ett familjedrama,
varvid han av en svåger
tillfogades ett
skottsår i strupen, vars
sviter han aldrig
övervann, ägnade han sig
huvudsaki. åt
vetenskapliga studier och
kulturell-filantropisk
verksamhet. 1913
framträdde han
förgäves som pretendent
till Albaniens nyupprättade tron, men eljest levde
han tillbakadraget till broderns, sultan Husain
Kamils död 1917; då den sistn:s son vägrade
övertaga sultanvärdigheten, gick denna över till
F. Sedan England 1922 erkänt Egyptens
oavhängighet, lät F. utropa sig till konung. F.
hade stora svårigheter med wafd-partiet, som
behärskade parlamentet, och 1930 satte han 1923
års konstitution ur kraft samt styrde med sina
förtrogna landet enväldigt. 1934 blev han svårt
sjuk; den s.k. palatsdiktaturen upphörde, och
1923 års författning återinfördes. Vid sin död
efterträddes F. av sonen Faruk. — Litt.: Biogr.
av Ibkal Ali Shah (1936). B.
Fuadi’n, farm., en c:a 6,3% lösning av
anti-monpyrokatekindisulfonsyrat natrium, försatt med
c:a 0,1 °/o bisulfit. F. användes bl.a. som medel
mot trikinsjukdom.
Fubi’ni [fo-], G u i d o, italiensk matematiker
(1879—1943), prof, vid univ. i Torino, emigrerade
1939 till USA. F. författade flera ansedda
läroböcker och var en mångsidig forskare, som har
gett betydande bidrag till flera områden av
analysen och geometrien. En ofta använd sats om
multipla integralers uppdelning i enkla är
uppkallad efter honom.
Fuca’ceae, fam. av klassen brunalger*.
Fu-chou [fo’-cåu], F o o-c h o w, M i n-h o u,
huvudstad i prov. Fukien i s.ö. Kina, vid floden
Min-kiang 40 km från dess mynning i
Formosa-sundet; 390,400 inv. (1936). F. öppnades för
europeisk handel 1842 och var till slutet av
1800-talet Kinas förnämsta temarknad. Under 2:a
världskriget var staden tidvis ockuperad av
japanerna. Hamnen kan anlöpas av fartyg på
intill 5 m djupgående; större fartyg stanna vid
Pagoda 15 km närmare flodmynningen, över
den av husbåtar uppfyllda floden leder en 300
m lång stenbro. F. har stora sågverk, siden-,
bomulls- och pappersindustri samt fiske. Viktigt
missionscentrum. P.
Fuchs [fuks], Rutger, friherre, krigare,
ämbetsman (1682—1753), kom i krigstjänst 1699, kapten
- 783 -
— 784 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
