Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fuchs, Rutger - Fuchs, Leonhard - Fuchs, Adolf - von Fuchs, Johann - Fuchs, Lazarus - Fuchs, Carl - Fuchsia, fuksia, bloddroppe - Fuchsin - Fučik, Julius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FUCIK
1704, överstelöjtnant 1712, adlad 1716, överste s.å.,
generalmajor 1719, friherre s.å., överståthållare 1739,
serafimerriddare 1751. Som chef för Dalreg:s ena
bataljon utmärkte sig F. 1712 vid Gadebusch och
blev där sårad, deltog 1716 i norska fälttåget och
tillbakaslog 1719 i spetsen för Södermanlands reg.
ryssarnas anfall vid Stäket, varigenom Stockholm
räddades. 1727 utnämndes F. till riksråd men
undanbad sig
värdigheten. Vid 1738/39 års
riksdag var F. en av
hattarnas
högtbetrod-de män och ivrig
förespråkare för kriget
mot Ryssland. Redan
1740 hade han dock
ändrat mening, slöt
sig till mösspartiet
och var 1746/47 en av
dem, genom vilka
ryska pengar
utdelades. Som
överståthållare var han energisk
och företagsam; han
verkade bl.a. för införande av belysning på
gatorna och slussens ombyggnad. F. slöt själv sin
ätt. PS.
Fuchs [foks], Leonhard, tysk botanist och
läkare (1501—66), en av de mera bekanta
forskarna inom den äldre botaniska patristiken,
studerade klassikerna under Reuchlin, blev 1524 med. dr
och 1535 med. prof, i Tübingen. F. utgav 1542 en
örtebok, ”De historia stirpium” (ty. övers. ”New
Kreuterbuch”, 1543), och lämnade där ett första
försök till en botanisk nomenklatur.
Fuchs [foks], Adolf, dansk krigare (d. 1662).
Till börden trol. flamländare var F. 1644
ryttmäs-tare i dansk tjänst, blev 1657 överste, deltog under
Axel Urup i kriget mot svenskarna och blev s.å.
generalmajor. 1659 kommendant i Christianshavn
avslog han med stor tapperhet svenskarnas
stormning i febr. s.å. Som guvernör på Bornholm
uppträdde F. därpå synnerligen rått och brutalt mot
C. Ulfeldt och hans gemål och gjorde sig så illa
omtyckt av befolkningen, att han 1662
återkallades. S.å. mördades han av Ulfeldts äldste son i
Brygge under en resa. PS.
von Fuchs [foks], J o h a n n Nepomuk, tysk
kemist och mineralog (1774—1856), 1826—52 prof,
vid univ. i München. F. framställde 1826
vattenglas i stor skala och införde dess användning vid
målning av murytor.
Fuchs [foks], Immanuel L a z a r u s, tysk
matematiker (1833—1902), från 1866 prof, vid ett
flertal tyska univ., efterträdde 1884 sin lärare
Weierstrass som prof, i Berlin. F:s arbeten ha varit
banbrytande för den moderna, på
funktionsteore-tisk grund vilande teorien för de lineära
differentialekvationerna. Denna teori har sedan återverkat
befruktande på vissa grenar av
funktionsteo-rien, särsk. teorier för de s.k. automorfa
funktionerna, bland vilka en klass av H. Poincaré
uppkallats efter F. Även en typ enkla lineära
differentialekvationer betecknas med F:s namn. Hans
samlade matematiska verk ha utgivits av R. Fuchs
och L. Schlesinger (3 bd, 1904—09). Hr.
Fuchs [foks], Carl Dorius Johannes, tysk pia-
Fuchsia.
Foto A. Fors.
nist och musikskriftställare (1838—1922), elev av
bl.a. H. v. Bülow och F. Kiel, från 1879 organist,
musiklärare, dirigent och musikkritiker i Danzig.
F. var den förste, som behjärtade H. Riemanns
strävanden i fraseringsfrågan, och utgav
”Prak-tische Anleitung zum Phrasieren” (jämte H.
Rie-mann, 1886) och den diskutabla boken ”Takt und
Rhythmus im Choral” (1911) m.m.
Fuchsia [fuk’-] (efter L. Fuchs), f u k s i a,
bloddroppe, släkte av fam.
duntravväx-ter med o. 75 arter i Mellan- och
Sydamerika, 2 på Nya Zeeland, buskar el. små träd
med strödda, motsatta el. kransställda blad.
De vanl. vita el. röda blommorna sitta
ensamma el. flera tillsammans i bladvecken, äro
oftast hängande, med lång, rörformig, färgad
blomaxel, som liknar ett nedtill sambladigt foder. Flera
arter, särsk. de med starkt utdragen lysande tub,
äro ornitogama. Frukten är ett bär. Arter av
F. voro kända redan på 1700-talet och blevo snart
omtyckta prydnadsväxter, t.ex. F. magella’nica från
Brasilien till Eldslandet, F. corymbiflo’ra från Peru,
F. triphylVa från Haiti, F. fulgens, F. grac’ilis och
F. microphyWa från Mexico samt F. procum’bens
från Nya Zeeland. Genom korsning har ett stort
antal typer uppkommit, av vilka F. hyb’rida är en av
de vanligaste rumsfuksiorna. W.
Fuchsi’n [-k-] (av ty. Fuchs, räv), f u k s i n,
färgämne, se Rosanilin.
Fucik [foc’ik], Julius, tjeckisk tonsättare
(1872—1916). F. har vunnit stor framgång med
— 785 —
— 786 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
