Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fuktighet - Fuktighetsdeficit - Fuktighetsmätare - Fuktig kammare - Fukui - Fukuoka - Fukushima - Ful
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FUKTIGHETSDEFICIT
vattenångan som andra gaser alltid ett visst tryck.
Detta tryck mätes i mm kvicksilver el. i millibar
(se Bar) och beror utom av temp. också av den
mängd vattenånga, som finnes pr volymsenhet.
Trycket stiger med temp. och med denna mängd.
Emellertid har det visat sig, att om mängden
vattenånga vid en bestämd temp. stiger, ökas trycket
icke huru mycket som helst. Sedan en bestämd
mängd tillförts, blir trycket konstant, och därefter
utfaller vid ytterligare tillförsel av vattenånga
denna som flytande vatten. Därför gives det vid
en bestämd temp. en största mängd vattenånga
(större ju högre temp. är), som luften kan
innehålla. Denna största mängd utövar då det tryck
el. har den spänning, som mättad
vattenånga vid ifrågavarande temp. utövar. Utövar å
andra sidan luftens vattenånga detta tryck, säges
luften vara mättad av vattenånga. Jfr
Mättnings-tryck.
Luftens fuktighetshalt brukar angivas på flera
olika sätt. Bland de viktigaste äro angivandet av
i) vattenångans tryck; 2) mängden vattenånga,
uttryckt i g pr m3 luft; absolut fuktighet;
3) mängden av vattenånga, uttryckt i g pr kg
fuktig luft; specifik fuktighet; 4)
förhållandet, multiplicerat med 100, mellan det härskande
ångtrycket och det tryck, den mättade ångan
skulle utöva vid den härskande temp.; relativ
fuktighet; 5) differensen mellan den mättade
ångans tryck vid den härskande temp. och det
härskande ångtrycket; fuktighetsdeficit,
mättningsdeficit el. ånghunger. — I
meteorologiska publikationer (tabeller) angives f. i allm. genom
ångans tryck och den relativa f. Om 0=1/273,
f = temp. i celsiusgrader, £=det härskande
ångtrycket i mm, B=lufttrycket i mm och é’OT=den
mättade ångans tryck i mm vid den härskande temp.,
har man följ, relationer:
£
Relativ fuktighet = — • 100
Absolut fuktighet = —7^— • e
i+a • t
Specifik fuktighet = ——°-6’3– • e
B — 0,377’ e
Fuktighetsdeficit = em—e
Följ. tab. angiver trycket av mättad ånga och
motsvarande värden av absolut och specifik f.
(vid tre olika lufttryck). Den relativa f. är alltid
vid mättad ångas tryck 100 %.
Temp. Mättad ångas tryck i mm= em Absol. fuktighet vid trycket em mm Spec. fuktighet vid trycket em mm
Lufttryck i mm kvicksilver
760 mm 660 mm 400 mm
— 25 0,(1 0,71 0,41 0,52 0,78
— 20 0,96 1,10 0,66 0,84 1,26
— IS 1,44 1,(1 1,05 1,33 1,99
— 10 2,16 2,38 1,64 2,08 3.it
— 5 3,17 3,« 2,51 3>’s 4,’S
0 4,58 4,85 3,77 4,78 7,19
s 6,51 6,81 5>« 6,86 10,30
10 9>si 9,« 7,ii 9,53 14,35
IS 12,79 12,85 10,46 13,75 19,97
20 17,54 17,82 14,35 l8,64 27,48
Som synes av denna tab., är skillnaden mellan
ångtrycket och absolut f. icke stor. Man ser
också ofta felaktigt ångtrycket kallat absolut f. Då
vid en bestämd temp. den mättade vattenångans
tryck alltid är densamma vid jordytan och detta
tryck genom laboratorieundersökningar är väl känt
vid alla temp., brukar e mätas på så sätt, att temp.
sänkes så mycket, att kondensation inträder. Detta
brukar praktiskt kunna utföras så, att ett kärl
innehållande eter avkyles därigenom, att etern på
ett el. annat sätt bringas att avdunsta. Då bildas
ett beslag på kärlets ytterväggar, som lämpligast
delvis kunna bestå av tunna silverplattor. Eterns
och därmed kärlets temp. mätes, då beslaget
uppstår och dessutom då det försvinner, sedan etern
upphört avdunsta och temp. börjat stiga.
Medelvärdet av dessa temp. anses angiva daggpunkten*.
Det tryck, som man vet mättad vattenånga har vid
denna temp., är just den härskande absoluta
fuktigheten. — Se Kondensation, Hygrometer och
Dimma. H.Kr.
Fuktighetsdeficit, se Fuktighet.
Fuktighetsmätare, varje apparat, som användes
för mätning av luftens fuktighet (se
Meteorologiska instrument och Hygrometer).
Fuktig kammare, ett slutet glaskärl, i vilket
luften är mättad med fuktighet. Ofta användes som
f. vid mikroskopiska undersökningar av små
organismer ett objektglas med inslipad skålformig
fördjupning, över vilken lägges ett täckglas, som
på sin nedåtvända sida försetts med en droppe
kulturvätska, innehållande de ifrågavarande
organismerna.
Fukui, stad på mellersta Hondo, Japan, n.ö. om
Wakasaviken av Japanska havet, 10 km från
kusten; 94,595 inv. (1940; 5OJ55 1903)- Pappers- och
sidenindustri. F. ligger i en starkt seismisk trakt;
i juni 1948 blev staden totalt förstörd vid en
jordbävning, varvid 4,000 människor beräknas ha
omkommit.
Fukuoka [-å’ka], stad på Kyushus n.v. kust,
Japan; 306,706 inv. (1940; 71,047 1903). F. har univ.,
grundat 1910 (1,960 studenter 1936/37), modern
hamn samt omfattande industri, främst i den nu
inkorporerade förstaden Hakata (textil- och
emaljvaror, papper och gummiskor).
Fukushima [-Ji’ma], stad på n.ö. Hondo, Japan,
40 km från östkusten; 48,287 inv. (1940).
Betydande järnvägsknut; sidenindustri.
Ful (Julbe, fula, fulani, fellani, fulata, fellata, peul),
folk, spritt i v. Sudan, från Tchadsjön till Senegal,
och ett av de härskande i övre Nigerområdet.
Rasligt och även kulturellt (herdenomader) synas
de höra till östhamiterna (etiopiderna). De äro
alltså smärta och välbyggda med finare
anletsdrag och ljusare hud än negrerna. Kvinnorna äro
ofta vackra. Dock upptaga f. mer och mer
negerblod. Deras ursprung är alltjämt dunkelt och har
föranlett fantasirika spekulationer (judar, malajer
m.m.). De äro dels hedniska nomader (de s.k.
bor or o), som leva av sina nötkreatur, dels bofasta
muhammedaner. F. är ett begåvat och krigiskt folk
— deras kavalleri är berömt —, som uppträtt som
statsgrundare, särsk. i n. Nigeria. Dit kommo de
o. 1300 men erövrade de s.k. hausastaterna först
i början av 1800-talet, varvid Sokoto blev
huvudstad. Landet uppdelades i de nuv. emiraten, av
vilka de viktigaste och mest bekanta äro Sokoto
och Kano. 1903 måste dessa definitivt erkänna
Englands överhöghet. — Frågan om fulspråkets
— 795 —
— 796 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
