- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 10. Fonologi - Förmak /
803-804

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fullmaktslag - Fullmåne - Fullmäktig - Fullmässa - Fullregister - Fullriggare el. fullriggat skepp - Fullsill - Fullständiga rättigheter - Full sysselsättning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FULLMÅNE

nom kontrollstadganden omgärdad möjlighet att
handla utanför den normalt utstakade
kompetensen. I tider av krig el. eljest oroliga el.
bryd-samma politiska förhållanden har behovet av en
sådan tillfällig maktutvidgning för regeringsmakten
gjort sig gällande. I vidare mån blev detta först
fallet under i:a världskriget. Kampen för statens
liv framtvang åtgärder, som syftade till
kraftan-spänning och koncentration av statens handlande.
Då systemet med f. ej upphörde med kriget utan
fortsatte därefter, berodde det i grunden på en
oförmåga hos folkrepresentationerna att under de
inre och yttre kriserna lösa viktiga
samhällsuppgifter, i sht sådana, som sammanhängde med den
finansiella och ekonomiska reorganisationen. I och
med 2:a världskriget tog systemet åter full fart.
Intressanta ex. lämnas från Italien 1922 och
Tyskland 1933, varigenom ett slags rättsgrund
lades för de följande diktaturregimerna, samt från
England 1939—40, varigenom regeringen till rikets
försvar erhöll oinskränkt förfoganderätt över
medborgarnas person och egendom. — Även i
Sverige har man haft anledning ta ställning till
frågan om vår offentliga rättslivsduglighet i ett
allvarligt politiskt läge. Det bör emellertid
understrykas, att de svenska statsmakterna, åtm.
att börja med, endast försiktigt och betänksamt
anlitade utvägen med f. i:a världskrigets f.
kommo med undantag för vissa inom det
penningpolitiska området, att upphöra med de
förhållanden, som framkallat dem. Nästa gång
behovet av f. gjorde sig påmint, var under den
ekonomiska krisen i början av 1930-talet, då vissa
f. beslutades på det finansiella och på det
handelspolitiska området. Under årtiondets senare del
gavs anledning att först av penningpolitiska,
sedermera även av direkt utrikes- och
försvarspolitiska skäl bygga ut systemet med f. I och med
2:a världskriget blev det nödvändigt att närmare
anpassa vårt statsliv efter ett mycket allvarligt
krisläge. I icke ringa mån skedde detta genom
f. De viktigaste av de f., som med hänsyn därtill
skapades, voro allmänna förfogandelagen,
maximi-prislagen, valutalagen, tjänstepliktslagen,
prisregleringslagen o.s.v. Därtill äro att nämna de fria
finansfullmakter, som, om än enl. svensk rätt icke
givna i lagform, förelågo med de s.k.
beredskaps-staterna, varigenom regeringen utrustades med
väldiga finansfullmakter av en omfattning, vartill
man i Sveriges historia knappt kan finna något
motstycke. Sedermera har en rad f. av den mest
vittgående karaktär tillkommit, dels successiva
förnyelser av äldre f., dels helt nyskapade,
varigenom regeringen bemyndigats förfoga över
medborgarnas arbetskraft och egendom, reglera
prisutvecklingen o.s.v. Icke minst har detta visat sig
i fråga om jordbruksregleringen och de olika
förfogandelagarna, vidare betr, handelsregleringar,
byggnadstillstånd, export- och importlicenser o.s.v.
Våra f. äro avsedda att tillämpas, först efter det
särskilt förordnande därom meddelats av K.m:t,
ev. under medverkan av riksdagen el. annan, t.ex.
riksbanks- el. riksgäldsfullmäktige. Som
grundläggande förutsättningar ha i regel uppställts dels
förhandenvarandet av ett visst yttre läge för riket,
som brukar betecknas med orden krig el. krigsfara
el. eljest utomordentliga, av krig föranledda
för

hållanden, dels att riksdagen icke är samlad men
dock skall sammanträda inom 1 mån. och därvid
beredas tillfälle att ge sitt godkännande av f:s
ikraftsättande. Tidigare var en s.k.
konstitutionell f. av denna typ i regel starkt formbunden
och till innehållet klart fixerad och begränsad.
Man märkte en tydlig strävan att sätta så fasta
gränser för denna, som ansågos förenliga med
kravet på handlingskraft. Under
krigsförhållan-denas press har dock jordmånen så starkt
uppluckrats, att numera en sådan f. anses
kunna komma till stånd på grundval av ett
rättsligt sett oförbindande uttalande, som fällts i en
riksdagsmotivering el. i en proposition men icke
varit föremål för uttryckligt beslut. Hela systemet
med f. är att karakterisera som ett uttryck för
tidens allmänna tendens till vidgad statsdirigering
och ökat regeringsherravälde över samhällslivets
skilda områden. — Litt.: H. Tingsten,
”Konstitutionella f. i modern parlamentarism” (1926),
”Regeringsmaktens expansion under och efter
världskriget” (1930); R. Sundén, ”Krispolitiken och de
konstitutionella fullmakterna” (i
”Förvaltningsrätts-lig tidskr.”, 1939); C. Svennegård, ”översikt över
beredskapslagstiftningen” (i ”Sv. juristtidn.”, 1941);
N. Herlitz, ”Svenskt författningsliv” (1947). H.Ci.

Fullmåne, se Månen.

Fullmäktig, jur., benämnes en ställföreträdare,
som har erhållit fullmakt* att i annans namn
företaga rättshandlingar, vilkas verkningar skola direkt
träffa fullmaktens givare. Bakom
fullmäktigför-hållandet ligger vanl. ett uppdrag el. mandat, och f.
kallas därför i denna sistn. egenskap ombud el.
man-datarie. Bägge rättsinst., fullmäktigskapet och
mandatet, äga sin rot i det förhållandet, att en person,
vilken är i behov att företaga en rättshandling, t.ex.
ett köp, ofta är faktiskt förhindrad att själv
företaga densamma. Han kan då medelst två
förberedande rättshandlingar förverkliga det åsyftade:
dels uppdraga el. giva mandat åt ett ombud att
verkställa köpet, dels befullmäktiga detta ombud,
d.v.s. tillkännagiva för 3:e man (muntligen el.
skriftligen el. annorledes), att han vill vara omedelbart
bunden av ombudets köpeåtgärder. — S.k. legal
ställföreträdare benämnes ej f. — Vissa led. i
Statens verk och inrättningar kallas även f.:
bankofullmäktige*, riksgäldsfullmäktige
(se Riksgäldskontoret). — Jfr Stadsfullmäktige och
Kommunalfullmäktige. Ögd.

Fullmässa, mus., se Mässa.

Fullregister, mus., se Register.

Fullriggare el. fullriggat skepp,
tremastat fartyg med rår på alla masterna. De sistn.
benämnas förifrån: fock-, stor- och kryss- (el.
mesan-) mast. På kryssmasten föres även ett
gaffelsegel, mesan. Har ett fartyg 4, 5 el. flera
master, alla med rår, kallas det fyr-, fe
m-mastad etc. f. — Jfr Fregatt-tacklat skepp.

Fullsill, sill med utvecklad rom el. mjölke.
Fullständiga rättigheter, se Spriträttigheter.
Full sysselsättning föreligger, när hela ett lands
arbetsvilliga och arbetsföra befolkning är
sysselsatt, frånsett den del som tas i anspråk av en
ofrånkomlig s.k. friktionsarbetslöshet e.d. F.
innebär alltså ej, att alla produktionsfaktorer äro
sysselsatta, då t.ex. jordbruk och industrier, för
vilkas drift arbetskraften ej är tillräcklig, kunna

— 803 —

— 804 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 25 14:33:35 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-10/0490.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free