Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Full sysselsättning - Fulltofta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FULLTOFTA
vara nedlagda. Ej heller innebär f. att över huvud
taget ingen arbetslöshet förekommer. Det finns
alltid ett antal personer med nedsatt
arbetsförmåga el. helt utan sådan, som sakna
sysselsättning. Den stegrade arbetstakten inom näringslivet
tenderar att öka dessas antal (jfr Partiellt
arbetsföra). Vidare är det ej möjligt att omedelbart
placera personer, som äro sysselsatta i
säsong-betonade arbeten el. blivit arbetslösa genom att
t.ex. en fabrik brunnit, i en ny sysselsättning.
Arbetslöshetssiffran kan därför svårligen falla
under 2—3% (jfr Arbetslöshet). Förutsättningen för f.
är, att efterfrågan på näringslivets produkter är
tillräckligt stor för att ge alla sysselsättning. Denna
efterfrågan kommer dels från konsumtionen, dels
från realkapitalbildningen, d.v.s. efterfrågan på
byggnader, maskiner m.m., dels ock från exporten.
Konsumtionen härrör från de inkomster, som i
form av löner, räntor och vinster bildas genom
produktionen, inkl, produktion av offentliga
nyttigheter (se Offentlig hushållning). Hela denna
inkomstsumma användes dock ej till konsumtion
av inhemska nyttigheter, utan en del sparas och
en del användes till att köpa importvaror. För
att detta bortfall av efterfrågan å inhemska
nyttigheter ej skall leda till en efterfråge- och därmed
även en produktionsminskning fordras, att den
kompenseras genom en lika stor inhemsk
real-kapitalbildning plus export. Ju större
sysselsättningen är, desto större blir sparandet och
importen. Förutsättningen för att f. skall kunna
bevaras är alltså, att realkapitalbildning plus
export är lika med det sparande plus import, som
framkommer, när f. råder, el. med andra ord att
samhällsekonomisk balans föreligger.
1930-talets svåra depression aktualiserade frågan,
hur f. skulle kunna uppnås och bevaras. Man
gjorde gällande, att det privatkapitalistiska
samhället hade en permanent tendens till ofullständig
sysselsättning genom att sparandet ständigt
tenderade att överstiga realkapitalbildningen. Medlet
att bevara f. vore därför att å ena sidan öka
realkapitalbildningen genom stora offentliga
arbeten, bekostade medelst lånemedel, och å andra
sidan att minska sparandet genom en progressiv
inkomst- och förmögenhetsskatt och hög
arvsbeskattning o.d. (jfr Keynes, J. M.). Kravet på f. blev
därigenom det främsta motivet för olika slag av
radikala reformer. I fråga om denna åsikt kan
sägas, att det visserligen i och för sig är
självklart, att stark realkapitalbildning ökar
sysselsättningen, liksom att ökad konsumtion gör detta,
men därav följer ej, att orsaken till den för låga
realkapitalbildningen är för stort sparande och
därmed för liten konsumtion, utan den kan i
stället tänkas ligga i t.ex. okloka politiska
åtgärder. Arbetslösheten under 1920- och 1930-talen
berodde till stor del på den starka tillströmningen
till arbetsmarknaden av nya årskullar.
Utvecklingen efter 2:a världskriget har medfört
nya aspekter på frågan om f. Orsaken till
bristande sysselsättning kan ej blott vara alltför ringa
efterfrågan, utan även att brist på råmaterial,
maskiner e.d. skapar flaskhalsar inom näringslivet.
Minst lika väsentligt som att alla erhålla
sysselsättning är, att sysselsättningen blir i möjligaste
grad effektiv. En f., som beror på att
närings
livet, t.ex. tack vare att det måste arbeta med
surrogatvaror, kräver mycket arbetskraft, utg-ör
icke någon garanti för välstånd. F. innebär, att det
sakrfÄs" en reserv av arbetslösa, som kan tas i
anspråk för att öka produktionen av en vara.
Hela näringslivet blir härigenom mera svårrörligt,
så att t.ex. en ökad efterfrågan ej behöver
medföra ökad produktion utan blott ge upphov till
en prisstegring. Är man säker på f., komma
fackföreningarna att skärpa sina krav på
löneökningar, då man ej behöver, frukta, att dessa
skola ge upphov1 till arbetslöshet. Arbetsgivarna
ha i samma läge mindre anledning att motsätta
sig kravet på lönehöjningar, då de kunna räkna
med att Staten alltid kommer att sörja för att de
få avsättning för sina produkter. F. innebär
därför en ständig tendens till lönehöjningar och
därigenom prisstegringar. Frågan, hur man skall kunna
förena f. med ett stabilt penningvärde, hör därför
till den ekonomiska politikens mest aktuella
problem. Enl. mångas uppfattning är detta ej
möjligt utan en inskränkning av förhandlingsfriheten
på arbetsmarknaden. Efterkrigstiden har även
givit erfarenhet av att om den samhällsekonomiska
balansen rubbas genom att efterfrågan på
arbetskraft är avsevärt större än tillgången, kan detta
leda till att näringslivet arbetar oekonomiskt, t.ex.
genom att för långa leveransterminer i fråga om
råvaror och maskiner medföra improduktiva
driftsuppehåll. Utan tvivel ha de senaste årens f.
betytt mycket för trivseln på arbetsplatsen genom
att arbetsgivarna tvingats anstränga sig att behålla
sitt folk. Säkerheten att kunna erhålla en ny
anställning har givit de anställda ökad känsla av
trygghet. Samtidigt har den dock medfört en
övernormal rörlighet på arbetsplatserna, vilken
nedsatt produktionen genom att företagarna
ständigt måst ta in och lära upp oövat folk. C.Wr.
Fulltofta. 1) Socken i Frosta hd i Malmöhus
län och församling i Fulltofta och Äspinge
pastorat i Frosta kontrakt av Lunds stift, vid Ö.
Ringsjön mellan Höör och Hörby; 46,69 km2,
därav 39,63 land; 630 inv. (1948). Huvudbygden
ligger åt sjösidan; uppåt Linderödsåsen i ö. är
trakten kuperad och skogrik. Åkern utgör 29 %
av landarealen, skogsmarken. 49%. Egendom:
F.2). Handelsorten Ludvigsborg har 270 inv.
Fiskodlingsanstalt. I Nunnäs finns ett av Skånes
vackraste fornlämningsområden från järnåldern,
med skeppssättningar, runda stenkretsar och
bauta-stenar. Kyrkans skepp, kor och absid byggdes
av gråsten under 1100-talets senare del,
vapenhuset under senmedeltiden, medan tornet är av
nyare datum (med årtalet 1809). Ribbvalven av
tegel slogos under senare delen av 1400-talet och
prydas av intressanta kalkmålningar med såväl
religiösa som vardagliga motiv. Dopfunten är ung.
jämnårig med kyrkan, den praktfulla
altaruppsat-sen är från 1636. Kyrkan restaurerades 1910.
Glasmålningar av H. Gehlin insattes 1936 i korets
fönster och illustrera legenden om lokalhelgonet
S:ta Magnhild. — Namnet är bildat till fåle,
unghäst, och tofta, böjningsform av tomt, toft, tolkat
som område, som avpassats för den enskilde
gårds-ägaren i en by (se B. Holmberg, ”Tomt och toft
som appellativ och ortnamnselement”, 1946, sid. 141,
337)-Det skrevs 1350 in parochia Folætoftha. P.;Er.
— 805 —
— 806 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
