Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fungibla saker el. generiskt gods - Fungicider - Fungi imperfecti - Fungivoridae - Fungus melitensis, maltesisk svamp - Funiculina - Funiculus - Funk, Franz Xaver - Funk, Casimir - Funk, Walther - Funke, Otto - Funkia - Funkis - Funkquist, 1. Herman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FUNGICIDER
sådana, att en bestämd enhet är likvärdig med
varje annan enhet inom en viss mängd: bland
utelöpande svenska i-kronor är varje i-kronasstycke
likvärdigt med varje annat, inom l ton homogent
bitsocker är varje kg likvärdigt el. utbytbart med
varje annat. Lagen om köp och byte av lös
egendom 20/« 1905 nämner f. med termen ”viss
myckenhet av angivet slag”. F. kunna kortast
karakteriseras som ”utbytbara saker”. — Som motsats till f.
talar man om speciesgods (se Species), där de
individuella egenskaperna hos varje exemplar äro
avgörande för tingets användning och värde. — I
viss grad sammanfaller området av f. med
kategorien förbrukbara saker*. Ögd.
Fungici’der, se Svampgifter 2).
Fungi imperfec’ti, ”de ofullständiga svamparna”,
omfatta ett stort antal arter, vilka genom saknaden
av sporsäckar (asci) el. basidier icke kunna
inordnas under någon av de äkta svamparnas
(Eumy-cetes) huvudklasser AscomycBtes och
Basidomyce’-tes. F. fortplanta sig genom s.k. konidier el. genom
oidiebildning och förekomma i naturen som
sapro-fyter el. parasiter. I förra fallet åstadkomma de
ofta skada på våra näringsämnen, i senare fallet
angripa de både växter och djur. Man indelar F.
i 3 ordn.: Hyphomyceta’les med ensamsittande el.
knippevisa konidiebärare, Melanconia’les med
koni-diebärarna bildande ett lager och Sphaeropsidales
med konidierna bildande pyknider. Vissa F. kunna
bilda antibakteriella ämnen. [A.VelAdn.
Fungivor’idae, zool., se Svampmyggor.
Fungus melite’nsis (lat.), maltesisk svamp,
se Cynomorium.
Funiculi’na, zool., släkte av underordn.
sjöpennor*.
Funic’ulus (lat., dim. av funis, sträng). 1) Anat.
F. sperma’ticus, sädessträng (se Könsorgan). F.
umbilica’lis, navelsträng (se Navel). — 2) Bot.,
fröämnes- el. navelsträngen (se Fröämne). — 3)
Zool., en sträng, som hos mossdjuren fäster
magtarmen vid kroppsväggen.
Funk [foqk], Franz Xaver, tysk katolsk
teolog (1840—1907), prof, i kyrkohistoria i
Tü-bingen, framstående kännare av den
gammalkrist-na litteraturen, författningen och kulten. Skrifter:
”Lehrbuch der Kirchengeschichte” (1886, flera
senare uppl.), ”Die apostolischen Konstitutionen”
(1891), ”Kirchengeschichtliche Abhandlungen” (3
bd, 1897—1907), dessutom förtjänstfulla ed. av
gam-malkristna urkunder.
Funk [fogk], C a s i m i r, polsk biokemist (f.
1884), fil. dr 1900, assistent vid kemiska inst. i
Tyskland, England, Frankrike och USA och
aktivt verksam inom den kemiska industrien, sedan
1936 konsulterande vetenskaplig medarbetare i
U. S. Vitamin Corp., New York City. Han
utförde på sin tid mycket uppmärksammade
närings-fysiologiska undersökningar och är den, som skapat
namnet vitaminer.
Funk [foij k], W a 11 h e r, tysk politiker (f. 1890),
deltog i i:a världskriget, sårades 1916, inträdde
s.å. i den partipolitiskt obundna, moderata
”Ber-liner Börsenzeitung”s red. och blev 1922 tidms
chefredaktör. F. ägnade sig som journalist
hu-vudsakl. åt ekonomiskt författarskap och
förordade en liberalt borgerlig ekonomisk politik. 1931
anslöt sig emellertid F. till nationalsocialismen,
uppgav sin tidigare post och hade en kortvarig
anställning som partifunktionär; viss betydelse
torde han ha haft som kontaktman mellan Hitler
och ledande män inom näringslivet. 1932—33 var F.
riksdagsman. 1933 blev han statssekr. i
propagandaministeriet och riksregeringens presschef. Till
viktigare poster nådde han, då han blev Schachts
efterträdare som riksekonomiminister 1938 och som
riksbankschef 1939. S.å. insattes han i
ministerrådet för riksförsvaret.
F. hade därmed
anför-trotts ledningen av
Tysklands ekonomiska
politik, men denna
underordnades helt
utrikes-, krigs- och
raspolitiken. Den
obetydlige F., som vid ett
tillfälle av Hitler mottog
en gåva på över V2
mill. Mk, opponerade
sig icke mot diktatorns
åtgärder. Han kom
sålunda, ehuru han
tydligen skarpt
ogilla
de judeförföljelserna i okt. 1938, att utfärda lagarna
om ekonomiska repressalier mot judarna samt att
leda den tyska krigsfinansieringen och anpassa
denna efter Hitlers allt brutalare och
hänsynslösare politik. Efter sammanbrottet ställdes F. inför
Nürnbergdomstolen och ansågs medansvarig för
bl.a. det finansiella förberedandet av kriget mot
Ryssland, exploateringen av de ockuperade
områdena samt riksbankens förvärv av avlivade
personers egendomar och eljest rövade dyrbarheter.
Domstolen fastslog emellertid, att F. ej ens i
dessa avseenden varit en dominerande gestalt,
vilket ansågs som förmildrande omständighet, och
hans dom löd på livstids fängelse. B.
Funke [foQ’ka], Otto, schweizisk
språkforskare (f. 1885), efter studier i München och Wien
prof, vid Prags tyska univ. 1919—26, 1926 prof,
i engelska språket och litteraturen vid univ. i
Bern. F. har i stor utsträckning ägnat sig åt
språkteoretiska forskningar av betydande intresse,
bl.a. rörande den s.k. inre språkformen. Bland
hans arbeten märkas ”Die gelehrten lateinischen
Lehn- und Fremdwörter in der altenglischen
Prosa” (1914), ”Innere Sprachform” (1924), ”Studien
zur Geschichte der Sprachphilosophie” (1927),
”Grundfragen der Bedeutungslehre” (1928), ”Die
Schweiz und die englische Literatur” (1937) och
”Epochen der neueren englischen Literatur” (2
bd, 1945)- L.
Fun’kia, växtsläkte, se Hosta.
Funkis, i samband med Stockholmsutställningen
1930 uppkommen kortform för funktion
a-lism och funktionalistisk; ofta
allmännare: praktisk, behändig.
Funkquist. 1) Herman Peter Anton F.,
zoo-tekniker (f. 15/s 1870), agronomexamen vid
Ultu-na 1894, mejerikonsulentexamen vid Alnarp 1895,
statskonsulentexamen vid Veterinärinst. 1899, fil.
dr i Lund 1920 (”Asaphusregionens omfattning i
s.ö. Skåne och på Bornholm”); länsagronom i
Uppsala län 1895—1908, tf. lektor vid Ultuna 1902
- 815 -
— 816 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
