Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fylgja - Fylka - Fylke - Fylkesskola - Fylking - Fylkingen - Fyllda blommor - Fylld panna - Fylleri - Fyllerigalenskap - Fyllighetskoefficient - Fyllingarum - Fyllit, lerglimmerskiffer - Fyllkaja - Fyllkropp - Fyllnadsed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYLLNADSED
skan och ledsagar henne genom livet; visar sig i
sht i drömmen men även i vaket tillstånd och
förebådar ofta kommande händelser, särsk. ofärd el.
död. Även släkten el. ätten har sin f. F.
sammanfalla ofta med el. äro svåra att skilja från d
i-serna* och hamingjorna*. En
motsvarighet till f. är den i svensk folktro uppträdande
vården* (v å 1 e n, eg. vakten), även kallad
vårdnad (vålnad). E.H.
Fylka (jfr Fylke), om fornnordiska förhållanden:
uppställa i slagordning. — Fylkas el. fylka
s i g, samla sig, särsk. till strid för en gemensam
idé. — F y 1 k i n g, om fornnordiska förhållanden:
slagordning; jfr Cuneus.
Fylke (av folk), urspr. betecknande en mängd
personer, en skara, en menighet, övergick
småningom till att beteckna det område, som av dem
beboddes, en bygd. I Sverige och Danmark
kom-mo motsvarande enheter merendels att benämnas
land, landskap. I Norge fick ordet f. efter hand
vid sidan av denna allmänna betydelse även en
tekniskt judiciell innebörd. De äldsta f. synas ha
uppstått redan under folkvandringstiden i de gamla
bondebygderna kring Trondheimsfjorden som en
politisk-judiciell organisation för självstyrelse och
rättskipning. Senare, antagl. från mitten av
900-talet, utvecklades f.-organisationen ytterligare och
spred sig till v. och n. Norge. I vissa fall kom
det judiciella f. att sammanfalla med det gamla
folklandet, i andra icke. Någon genomförd
indelning av Norge i f. blev det aldrig, och även
där den förekommit, har den icke varit likartad
utan företett ganska stora skiftningar. I arbetet
på riksenheten gjorde kungamakten fåfänga
försök att göra f. till den allmänna officiella
förvaltningsenheten för hela riket. Sedan slutet av
1200-talet upphörde f. att ha någon egentlig politisk
betydelse, även om namnet levde kvar in i nyare
tid, tills det vid tiden för reformationen började
försvinna ur officiellt bruk och efter hand fick
vika för det danska am t et. Frågan om f:s
uppkomst och utveckling rymmer ännu många svåra
och olösta problem. I våra dagar (från 1919) har
namnet f. återupptagits som beteckning för det
främsta lokala förvaltningsområdet i Norge (se
d.o., förvaltning), motsv. det svenska länet. —
Litt.: S. Tunberg, ”Studier rörande Skandinaviens
äldsta politiska indelning” (1911); E. Bull, ”F.”
(i ”Scandia”, 1930); G. Indrebö, ”Den gamle norske
fylkesskipnaden” (1937). H.Ci.
Fylkesskola, se Folkhögskola, sp. 1187.
Fylking, se Fylka.
Fylkingen, sammanslutning av en grupp
utövande musiker och tonsättare i Stockholm, grundad
1933 av pianisten Ingemar Liljefors. F. har till
uppgift att stimulera intresset för den intima
konsertmusiken, spec. den nyare svenska
kammarmusiken, och ger o. 6 konserter om året med
verk av såväl klassiska som moderna tonsättare,
däribland särsk. svenskar av yngre generation.
Fyllda blommor, se Dubbla blommor.
Fylld panna, veter., dets. som hasledsgalla*.
Fylleri, onykterhet, överlastat tillstånd, rus;
jur., onyktert uppträdande å offentlig plats, vare
sig utom- el. inomhus (t.ex. i biograflokal, på
restaurang, båt el. tåg). Enl. svensk lag
betraktas f. som ett brott mot allmän ordning och
— 845 —
medför bötesansvar, även om den rusige
anträffas t.ex. nattetid å folktom gata. För
straffbarhet fordras, att berusningen framgår av
veder-börandes åtbörder el. tal. Om det ofta
upprepade el. vanemässiga missbruket av starka drycker
se Alkoholism. Se även Rattfylleri. Berusning,
framkallad av andra medel än starka drycker
(t.ex. morfin, kokain), utgör ej f. i juridisk
mening men straffas fr.o.m. Vi 1949 på samma sätt
som f. — Ang. fylleriförseelsestatistisk se
Alkoholstatistik, sp. 634—637. Bz.
Fyllerigalenskap, med., se Delirium.
Fyllighetskoefficient, se Skeppsbyggeri.
Fyllingarum, gods i Ringarums sn i
Östergötland, ö. om sjön Tjen och 14 km s.s.ö. om
Söderköping, omfattar 2,740 ha, därav 669 åker;
taxeringsvärde 1 mkr. Huvudbyggnaden av trä
i två våningar uppfördes o. 1730. På 1300-talet
tillhörde F. ätten Sparre, senare bl.a. ätterna
Bååt och Kagg. Vid 1700-talets början inköptes
godset av generallöjtnanten J. Burensköld och
ingår sedan 1726 i det Burensköldska
fideikommisset (se Borkhult). — Namnet är bildat till plur.
av ett släktnamn ’Fyllinger el. ’Fullunger och rum,
röjning (se E. Hellquist, ”Om de svenska
ortnamnen på -inge, -unge och -unga”, 1904, sid. 30).
Det skrevs 1415 i Fullingarum, 1492
Fyllingarum. P.;Er.
Fylli’t, geol., även kallad
lerglimmerskif-f e r, en finkornig, mörkt el. ljust grå, tunnskiffrig
bergart, bestående av förutom klastiska lermineral
nybildad kvarts och finfjälliga glimmermineral,
sericit, biotit och klorit m.m., vilka ge bergarten
på skiffrighetsplanen en sidenartad glans.
Allteftersom det ena el. andra mineralet överväger, skiljer
man mellan sericitfylliter, k 1 o r i t f y 11
i-t e r o.s.v. F. tillhör de s.k. kristallina skiffrarna
och har framgått ur lerskiffer el. lersten vid svag
metamorfos under ensidigt tryck (t.ex.
bergskedje-veckning) i jordskorpan. Den är att betrakta som
en övergångsbergart från lerskiffer till
glimmer-skiffer (se Bergartsmetamorfos). G.Fn.
Fyllkaja har bildats efter uttryck som full som
en kaja (i sydsv. dial. full som en alika). Kajor äro
begivna på bröd, doppat i brännvin; jfr äldre sv.
besupen som en kråka. Men här kan också en
överflyttning ha ägt rum efter uttryck som sydsv. dum
som en alika-, i äldre eng. (t.ex. hos Shakespeare)
finnas uttryck, som visa, att kajorna betraktats
som dumma fåglar.
Fyllkropp, kem.-tekn. För att åstadkomma
kontakt mellan gaser och vätskor, vare sig det gäller
reningsprocesser, upplösning el. kylning vid
ke-misk-tekniska processer, låter man gasen passera
genom kolonner el. torn, fyllda med f. Till
skillnad från kaolin el. koksstycken, som tidigare
användes, ha f. exakt storlek och form,
cylinder-formig, ringformig el. stjärnformig. De
framställas av olika material, ss. metall, stål, konstharts,
kvarts, porslin. En mycket stor beröringsyta, som
kan exakt beräknas, erhålles med dessa. F. spelar
stor roll vid framställning av salpetersyra,
svavelsyra och ammoniak samt för syntetisk
framställning av konstmassor. Jfr
Destillationsapparater, sp. 250. Lj.
Fyllnadsed, enl. äldre rätt en av domstol ålagd
ed, varigenom part, till utfyllande av övrig av
— 846 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
